Lärkkulla riskerar att förlora upp till en fjärdedel av sin finansiering.

Nytt lagförslag hotar kristna folkhögskolor: ”En del svenska skolor måste lägga ned verksamheten”

FOLKHÖGSKOLOR.

Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi.

26.2.2026 kl. 15:47

En lång rad folkhögskolor kan råka illa ut som ett resultat av regeringens nedskärningar i den fria bildningen i och med ett nytt lagförslag som ska förnya landets integrationsutbildning.

Som det nu är styrs statsandelarna direkt till läroinrättningarna. Från och med nästa år koordineras integrationsutbildningen av ­Arbets- och näringsministeriet och de nya sysselsättningsområdena i samarbete med kommunerna.

– Vi kommer att tappa ungefär en fjärdedel av vår finansiering som ett resultat av denna reform, säger Juhani Jäntti, rektor för Lärkkulla folkakademi i Karis.

Kommunerna övertar ansvaret för att upphandla all integrationsutbildning nästa år. Hur det ska gå till med krympande statsandelar och sinande finansiering förblir oklart.

– Jag har regelbunden kontakt med mina kollegor vid andra folkhögskolor. Så här dystra och uppgivna stämningar har det inte varit under hela den tid jag har jobbat i branschen, säger Jäntti.


Vissa skolor kan försvinna

Vissa svenskspråkiga folkhögskolor ligger riktigt risigt till. Enligt uppgifter från Österbottens
Tidning kommer Kristliga folkhögskolan Kredu i Nykarleby att förlora 55 procent av sin finansiering, vilket hotar skolans fortsatta existens.

Samma dystra nyheter drabbar även Evangeliska folkhögskolan i Vasa som tappar 54 procent av sina inkomster. Svenska Österbottens folkakademi i Närpes tappar 43 procent och Norrvalla folkhögskola förlorar 41 procent av sin budget. En stor del av de svenska folkhögskolorna har en kristen värdegrund.

– Vi har ett fungerande samarbete med Evangelisk-lutherska kyrkan som beställer utbildningspaket och kurser av oss, säger Jäntti.

Omkring åtta procent av Lärkkulla folkakademis kursutbud har en koppling till kyrkans beställningar.


Splittrad och tvehågsen regering

Frågan om folkhögskolornas framtid sår split inom regeringen.

– Situationen är utmanande. Reformen är en direkt följd av en skrivning i regeringsprogrammet. Folkhögskolorna gör ett viktigt integrationsarbete. Vi har inom regeringen varit måna om att understryka vikten av att folkhögskolornas integrationsutbildning ska tryggas och vi lyckades uppnå en del förbättringar under processens gång, säger undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP).

Enligt preliminära uppgifter kommer regeringen att skära ned budgetanslagen för integrationsutbildningen med minst 30 miljoner euro.

– Det är en generell uppskattning, men det är tills vidare öppet var vi landar. Remissrundan tog nyss slut. Jag hoppas att så många remissinstanser som möjligt har gett rikligt med utlåtanden så att vi har argument för det fortsatta arbetet, säger Adlercreutz.

Regeringen har ställt som mål att upp till en tiondel av alla invandrare ska integreras på svenska. För närvarande uppgår den svenska integrationen endast till 1 procent. En övervägande del av den svenska integrationsutbildningen sköts av landets svenskspråkiga folkhögskolor.

– Det föreligger en risk att den lagproposition som nu är på remissrunda strider mot regeringens mål att 5–10 procent av alla nyanlända invandrare ska integreras på svenska, medger Adlercreutz.

Idrotts- och ungdomsminister Mika Poutala (KD) svarar Kyrkpressen via e-post att Kristdemokraterna vill trygga den fria bildningen genom att ge reformen en övergångstid på två år och därtill bevilja ett budgetanslag på 1,3 miljoner euro till de svenskspråkiga folkhögskolorna och ett understöd på 573 000 euro till de finskspråkiga folkhögskolorna.

”På det här sättet skulle vi stärka aktörerna inom den fria bildningen och deras möjligheter att erbjuda integrationsutbildning i en modell där arbetskraftsmyndigheterna står för organiseringen av tjänsterna”, skriver Poutala till Kyrkpressen.


Dråpslag för fria bildningen

Lagförslaget ska överlåtas till riksdagen i sommar.

– Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska i vårt land. En del svenska folkhögskolor måste troligen lägga ned verksamheten på grund av reformen, säger Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi.

Ser du en risk för att ni måste avveckla er kristna värdegrund som ett resultat av alla nedskärningar?

– Nej. Den kristna värdegrunden kommer att bestå. Kyrkan har inte meddelat om minskade beställningar av utbildning hos oss.

Enligt Kyrkpressens källor pågår nu planer på fusioner mellan flera aktörer inom den fria bildningen i Svenskfinland för att mota Olle i grind.

I väntan på att dessa planer blir verklighet förbereder sig de kommunala aktörerna i västra Nyland på en segsliten fördelning av knapphet för att upphandla integrationsutbildning nästa år.


Tuffare krav och mindre pengar

– Vi anser att lagförslaget är dåligt för den fria bildningen. Lagen skapar onödig byråkrati och försvårar kontinuitet. Vi har i likhet med våra grannkommuner uppskattat den integrationsutbildning som Lärkkulla folkakademi står för, säger Petra Theman, stadsdirektör för Raseborg.


Kommer kommunens pengar att räcka till för att finansiera integrationsutbildningen nästa år?

– Statsandelarna kommer inte att räcka till för att finansiera samma omfattning och nivå på den utbildning som vi har haft hittills. Staten kräver mer och ger mindre pengar. Det blir ett stort bortfall, säger Theman.

Hon får medhåll av kollegan Karin Ljung-Hägert som basar för stadens integrationstjänster.

– Som det nu är får cirka 70 procent av våra kunder sin integrationsutbildning via den fria bildningen. Folkhögskolorna är jätteviktiga för hela regionen. Statsandelarna kommer inte att ha öronmärkta pengar för integration. Jag befarar att pengarna inte kommer att räcka till, säger Ljung-Hägert.

Lärkkulla folkakademi uppmanar beslutsfattarna att lyfta blicken.

– De invandrare som har integrerats på svenska i västra Nyland väljer oftast att stanna i regionen. Det här borde beslutsfattarna förstå, säger Jäntti.

Text: Mikael Sjövall


Människa. Dag efter dag, månad efter månad. Det lilla skyltfönstret på Mannerheimvägen med synliga bibelord uppmuntrar, förargar och väcker intresse. 2.3.2011 kl. 00:00

Världen. Pakistans minoritetsminister har dödats av beväpnade män i Islamabad. 2.3.2011 kl. 00:00

Samhälle. Allt fler studerande har svårt att få studiestödet att räcka till för sina basbehov. 2.3.2011 kl. 00:00

Samhälle. Den nuvarande regeringen föreslår inte förbud av imagemarknadsföringen av alkohol. 1.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Jakobstads Fridsförening har valt Krister Snellman till ny ordförande. 1.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Från och med nu vill Kyrkostyrelsen leva som den lär på miljöområdet. 1.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. De förorätter kyrkan gjort mot samekulturen bör utredas och kyrkan be om ursäkt. Den hälsningen framförde sametingets ordförande Klemetti Näkkäläjärvi till seminariet som behandlade Lars Levi Laestadius i Torneå senaste vecka. 28.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskopen i St. Mickel, Seppo Häkkinen, uttrycker i en kolumn i tidningen Sana sin oro över prästers låga intresse för bibelläsning. 28.2.2011 kl. 00:00

Människa. Vad är ett äkta möte och hur ska vi göra för att bli bättre på att mötas på riktigt? 26.2.2011 kl. 00:00

Kultur. Kultur är ett bra redskap för religionen men resultatet blir lätt övertydligt och undermåligt. Så säger Karin Erlandsson, nygammal kulturredaktör på tidningen Nya Åland. Att kultur och religion hör ihop är hon övertygad om. 25.2.2011 kl. 00:00

Människa. Han studerar filosofi, han har skrivit sin första roman, han älskar att springa och han vill vara sann mot sig själv. 24.2.2011 kl. 00:00

May Wikström. En alldeles vanlig torsdag – och ändå inte. Det fattas ett ansikte i vår arbetsgemenskap. Häromdagen firade vi henne med åttitalspompa och ståt. Det var nämligen 1987 hon klev in på förlagets bokhandel, i lila långkjol av trikå. 24.2.2011 kl. 00:00

Ledare. Folkkyrkomedlemmen är något av en hägring. Tittar man åt ena hållet för att fokusera henne, så avtecknar sig den man söker någon annanstans, längre bort. Hon är alltid någon annan, någon annanstans, vars behov och längtan också ska beaktas och bejakas. 24.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum beslöt igår att Borgå blir den svenska verksamhetspunkten för kyrkans personal- och ekonomiförvaltning. Hela kyrkans servicecentrum för ekonomi- och personalfrågor (HeTa) placeras i Uleåborg. 23.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Hur ska Borgå stift se ut om tio år? Det diskuterade stiftsfullmäktige i Borgå förra veckan. 23.2.2011 kl. 00:00

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

föräldraskap. "Det här är hennes första hjärtesorg och jag vet att det inte är den sista." 2.9.2020 kl. 00:01