Sociala medier har blivit något av ett missionfält. På skärmarna möter unga allt från apologetiskt innehåll till teorier om uppryckelsen.

På Tiktok finns Jesus, helvetet och uppryckelsen – men unga lockas av annat

andlighet.

Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism?

30.11.-0001 kl. 00:00


I april 2025 fattar två Stockholmspräster pennan och skriver en insändare i Dagens Nyheter. Kyrkoherden Hillevi Uddenfeldt och kollegan Olle Liljefors i Maria Magdalena församling har reagerat på att de allt oftare blir kontaktade av oroliga barn, ungdomar och föräldrar.

I insändaren skriver de att de möter barn med rädsla för helvetet och unga som kombinerar kristen tro med förakt för ”kvinnor, homosexuella och människor med en annan eller ingen tro”.

Det här är nytt för prästerna. Trots 20 års erfarenhet av att jobba med unga har de aldrig tidigare sett något liknande. De härleder tendensen till en ”nitisk kristendom i sociala medier med missionen inställd på våra unga”.

Flera röster höjs i debatten. Olof Edsinger, generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen, kritiserar de två prästerna för att inte ”förstå sig på en väckelse då den dyker upp på deras egen tröskel”. Det blir en klassisk diskussion à la ”konservativ” versus ”liberal” kristendom.

Ett faktum kvarstår dock: Prästerna härleder utvecklingen till sociala medier. Det får en att undra: importeras det just nu någon slags amerikansk väckelse också till vår kalla nord, och har den redan hunnit till oss i Finland?


”Gammalt” är inte längre utdaterat

Om man ser på medlemsstatistiken för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland verkar ungas intresse för kyrkan öka. Unga som blivit döpta i skriftskolan har gått från 856 år 2020 till 1 418 år 2024. Också inträdena i kyrkan blir fler under samma tidsperiod.

Joel Halldorf, svensk doktor i kyrkohistoria, har ägnat sig åt det här med ungas intresse för tro och kyrka, för också i Sverige är det fler som skriver in sig i kyrkan medan färre skriver ut sig. Tonåringar som inte blivit döpta som barn vill bli konfirmerade.

Han tror inte att den här utvecklingen drivs av unga män som på sina pojkrum kommer i kontakt med polemiskt innehåll på sociala medier, även om det också förekommer. Snarare tror han att det handlar om något så enkelt som att unga i dag bär på en andlig längtan.

Kanske kan man, tror Halldorf, också spåra utvecklingen till en slags samtida modernitetskritik. Världen i dag är inte så mycket oroligare än den brukar vara historiskt sett, men utvecklingsoptimismen har försvunnit.

Så här skriver han under rubriken ”Varför kommer killarna till kyrkan” på sin kanal Vit rök på Substack (en plattform för oberoende skribenter):

”De flesta inser i dag att ”utvecklingen” inte är svaret på alla problem – faktum är att teknisk och ekonomisk utveckling kan leda till klimatkris och undergång. Det har gjort att det moderna, sekulära projektet har tappat i trovärdighet.”

Han förmodar att det vi nu ser är en motreaktion mot de senaste decenniernas sekularisering, och kanske också på 70-talsvänsterns förnyelseiver. Han fortsätter:

”Idag längtar många unga snarare efter traditioner, familj och stabilitet. På 1960- och 1970-talen var ”gammalt” synonymt med ”utdaterat”; nu uppfattas det snarare som väl beprövat.”


Nyfikna, men inte rädda

I Kyrkpressen (KP 18/2025) ingick ett reportage från ungdomsarbetet i Matteus församling i Helsingfors. En församlingsaktiv ungdom säger att ”hela grejen runt att religion är dåligt är borta. Det har blivit mer normaliserat att vara religiös”.

En annan nämner att han möter innehåll om tro också på Tiktok, Instagram och Youtube. ”Jag har på sistone sett mer inlägg om kristen tro och varför man borde tro”, säger han.

Markus Linde, ungdomspastor i Andreaskyrkan i Helsingfors (som hör till Missionskyrkan), har ett lite annat utgångsläge än sina kollegor i evangelisk-lutherska kyrkan. I Missionskyrkan sker ingen genomströmning av hundratals konfirmander varje år. Majoriteten av de ungdomar han möter har med sig kunskap om kristen tro hemifrån.

– Men också hos de ungdomar vi har att göra med tycker jag att man märker att de utforskar de här ämnena mer än tidigare. De ställer mer frågor, säger Markus Linde.

Markus Linde tycker att församlingarna har ett ansvar i att känna sin tro och skilja mellan kristen lära och samtida strömningar. FOTO: Sabina Söderlund-Myllyharju


De tar upp teologiska dilemman som de mött på Tiktok och frågar ”stämmer det här?”, ”vad tänker du om det här?”.

– I höstas var det väldigt mycket frågor om uppryckelsen eftersom det cirkulerade innehåll på sociala medier om att den skulle ske i september. Det är en sådan typ av eskatologi som vi inte antar att är sann.

Trots att ungdomarna kommer i kontakt med den här typen av ganska magstarka teologiska frågor får Markus Linde inte intryck av att det gör dem rädda. Snarare nyfikna.

– Många av de jag möter bearbetar sin tro både hemma och med oss i kyrkan. De har en sund källkritik, säger han.


”Något är på gång”

Alaric Mård, församlingspedagog i Jakobstads svenska församling, märker inte av den trend som de två svenska prästerna och insändarskribenterna vittnar om. Han säger att församlingen kommer i kontakt med enstaka människor som sökt och hittat en tro på nätet, men de är få, och det rör sig inte bara om ungdomar.

– Däremot är det som om den kristna trons status är på uppgång bland unga. Något är på gång, säger han.

Församlingen han själv jobbar för lockar många unga just nu, men också laestadianernas böneus i Skutnäs och frikyrkliga Ebeneserkyrkan drar stora skaror med unga.

Intresset för tro tar sig också uttryck i att unga kommer till församlingen med frågor om tro. En del klär sig i kläder med tryck av bibelord och kristna symboler. De bär kristen merch för att göra sin tro synlig, visa upp den.


Vad tror du att det här beror på?

– Det enkla och diplomatiska svaret handlar väl om att det är en slags snöbollseffekt. Något börjar ske och folk hänger på.

– Sen ser vi kanske också en viss skepsis mot some och skärmanvändning i dag. Det blir allt tydligare att det är ett samhällsproblem. Jag tror att många människor söker vägledning, förebilder och en riktning i det.

Kanske finns det också en slags mättnad på den individualism som handlar om att ”söka sin egen väg”. Många längtar efter sammanhang, och att erbjuda sammanhang är något av församlingarnas specialitet.

Alaric Mård vill erbjuda sammanhang åt de unga som söker sin tro. FOTO: Privat


Då det kommer till att importera konservativa värderingar från USA känner Alaric Mård inte igen den utvecklingen i Jakobstadsregionen. Även om konservativa värderingar har ett uppsving i västvärlden just nu så har det länge funnits värderingsmässiga spänningar mellan konservativa och liberala kristna i Jakobstadsregionen.

– Men att de traditionella värderingarna stiger fram nu ger kanske en känsla av trygghet för de kristna som bär de här värderingarna och tidigare känt sig utsatta, säger han.


Med kunskap, sammanhang och kärlek

En fråga kvarstår. Hur ska kyrkan, både den världsvisa brokiga, och den lilla evangelisk-lutherska, möta de unga människor som just nu verkar längta efter tro, förebilder och sammanhang? En del av dem: arga unga män. Majoriteten: blyga, utåtriktade, ledsna och glada – helt vanliga ungdomar.

”Döp dem och lär dem” säger Jesus i missionsbefallningen.

”Fortsätt vara kyrka” skriver Joel Halldorf och hävdar att det verkar vara precis vad också unga killar som fastnat för mer extrema uttryck för kristen tro verkar behöva. Han hänvisar till en liten undersökning som den svenska föreningen Valv gjort. Den visar på att unga män som regelbundet går i gudstjänst upplever mer livsmening än de som inte gör det.

Markus Linde säger att unga i dag är smarta. De har analysförmåga, verktyg och nyfikenhet. Församlingarnas uppgift är att vara bollplank och kunskapsbas.

Alaric Mård återger ett favoritcitat: ”Gud möter dig där du är, inte där du tror att du borde vara”.

– Vår uppgift i en folkkyrkokontext är att möta människor där de är och lyssna in dem. Vårt uppdrag är aldrig att forma människor till att bli som oss själva, men vi får vandra med dem en bit och peka på Jesus som en förebild, säger han.

– Jag tror det är jätteviktigt att människor får gå på den upptäcktsfärden i ett sammanhang.

Vad gäller spänningsfältet konservativt­–liberalt betonar han värdet av den kärlek som sträcker sig bortom åsiktskorridorer. I det har de vuxna i kyrkorummet ett ansvar inför de unga. Det är en kärlek att stolt visa upp.

Text: Rebecca Pettersson


BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13

kyrkoherdeval. Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 31.8.2021 kl. 09:12

Afghanistan. I Whatsapp-gruppen för afghankristna i Finland delas dagligen böneämnen för Afghanistan och de kristna afghanerna, säger Miragha Sediqi från den afghankristna föreningen i Finland. 30.8.2021 kl. 12:57

diskussion. Biskop Bo-Göran Åstrand ställde in en planerad radiointervju denna vecka för att brådskande åka till Pedersöre för att bekanta sig med stämningarna där efter kyrkoherdevalet. Under besöket träffade han åtminstone församlingsrådets viceordförande Krister Mård. 27.8.2021 kl. 15:21

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum beviljade i augusti understöd på sammanlagt en miljon euro till byggnadsprojekt i församlingarna. 26.8.2021 kl. 13:33

LIVSBERÄTTELSE. Ända sedan hon som barn satt under bordet och lyssnade på de vuxna som pratade har Katarina Vestersund fascinerats av människomöten. Att möta människor är just det hon får göra idag trots att planerna på att bli diakonissa kom av sig. 21.8.2021 kl. 06:50

LIVSVÄGAR. – Den här vägen valde mig. Edgar Vickström har varit bankdirektör, stadsdirektör och vice vd på en stor koncern. Nu är han 60 år och nyligen prästvigd. 19.8.2021 kl. 17:46

Skolstart. Hon är läraren som är förälskad både i grundskolans idé och i det goda samtalet. 19.8.2021 kl. 15:17

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00