Hilkka Olkinuora blir glad av tanken att få fira advent tillsammans med så många.

Där sitter den, på kylskåpsdörren!

Helsingfors.

Hilkka Olkinuora har med sina julkalendertexter försökt nå fram till alla – också dem som får panik av pepparkaksdoft och julminnen.

19.11.2025 kl. 13:57

Julen är ett sinnestillstånd. Det tycker prästen och ordbrukaren Hilkka Olkinuora, som i år har fått hedersuppdraget att skriva texter till den julkalender som kommer som instick till till regioner i denna tidning.

– Julen är min vän och jag närmar mig den gärna sakta med hjälp av en julkalender. Men man ska inte vara för tidigt ute: jag avskyr julsånger i oktober!

Det roligaste med uppdraget tyckte hon var att tänka på alla dem som ska öppna kalenderluckorna.

– Där ska den sitta, på folks kylskåpsdörrar! Jag tänkte att nu får jag fira advent med alla de här människorna. Jag blev glad av det. Svett och tårar kom senare.


Varför kom svett och tårar?

– Det var begränsningen: i en lucka ryms bara så många tecken. Det var inte alltid lätt att inte amputera bibeltexterna.


Viktigt att inte inkludera på fel sätt

Hilkka Olkinuora definierar sig inte som en ”evangeliserande präst”. Men när hon ville hitta en utgångspunkt för sitt arbete bestämde hon sig för att börja med de bibeltexter kyrkan har för adventstiden.

– Jag sätter alltid kyrkan lite på prov. Jag tänkte att här kan jag också undersöka om vårt bibliska, fromma liv har någon riktig anknytning till människornas liv.

Det var som ett dominospel eller en serie av tankar som blev till nästan av sig själv.

– Där satt jag med kyrkohandboken och kalendern och pysslade.

Hon skrev de svenska texterna först, sedan de finska. Där rök en del material som hon först hade på svenska.

– För att få texterna att rimma fick jag plocka bort typ lussekatterna. Att lära sig svenska handlar om att lära sig en ny kultur, inte bara språket. Det går inte att översätta direkt.

Lärde du dig något nytt?

– Jag lärde mig att kyrkan måste vara uppmärksam på att inte inkludera på fel sätt. Man ska inte utgå från att alla har bråttom inför jul, till exempel. Det är viktigt att ta människans olika öden på allvar. Det är många som är rädda inför julen. Många får panik av pepparkaksdoft och julminnen.

Hon utgår från att kalendertexterna riktar sig mest till vuxna, som kan läsa dem för barnen om det känns rätt.

– Jag tänker att en vuxen människa bär ansvar för sitt julfirande. Det är både goda och dåliga nyheter: julen förbarnsligar oss på ett härligt och grymt sätt.

Hur brukar du fira jul?

– Vi har en nyfamilj, så i trettio år har vi haft två–tre julaftnar, beroende på var barnen är. Då min hockeyspelande son har haft matcher i USA kan vi ha haft julafton på Stefanidagen. Och då man är präst får man ofta komma till färdigt bord efter prästsysslorna. Mitt julbord har ofta börjat hos de hemlösa.


Hilkka Olkinuora

– Prost, ordbrukare.

– Bor i Västnyland.

– Firar vegansk jul. ”Men det ska vara choklad på natten.”

– Längtar efter på julen: ”Jag har sett en renässans för midnattsmässan, men nu skulle jag gärna se en renässans för julottan.”

– Har i år skrivit både de svenska och finska texterna i församlingarnas julkalender. Den delas ut till församlingsmedlemmar i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla i detta nummer av Kyrkpressen.

Text: Sofia Torvalds


Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07