– Det är spännande att jag hade en så idealiserad bild av prästuppdraget, för ingen omkring mig hade uppnått den glansbilden, säger Camilla Ekholm.

”Jag är ingen glansbild – det ger större redskap och förståelse när jag möter andra”

NY DOMPROST.

Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade.

19.11.2025 kl. 08:00

Camilla Ekholm valdes för några veckor sedan till den första kvinnliga domprosten i Borgå med en överväldigande majoritet av rösterna.

Betyder det något särskilt att vara den första kvinnan på den posten?

– Jag har aldrig tänkt att det skulle vara en grej att jag är kvinna. Jag tänker att om människor röstar på mig är det på grund av mina egenskaper, inte på grund av mitt kön. Men det som känns bra är att glastaket är spräckt, för det betyder att frågan om kön i framtiden är ännu mer en icke-fråga. Det är ännu en markering under den långa vägen med kvinnor som präster.

Jag tänker att om människor röstar på mig är det på grund av mina egenskaper, inte på grund av mitt kön. Men det som känns bra är att glastaket är spräckt, för det betyder att frågan om kön i framtiden är ännu mer en icke-fråga.

På vilket sätt skiljer sig domprosten från en vanlig kyrkoherde?

– Det är ju en lite spännande tjänst för att den är tudelad. Domprosten fullt ut kyrkoherde för sin församling, men samtidigt medlem av domkapitlet. Vid behov är domprosten biskopens vikarie, och är också med och utbildar nya präster. Det innebär nog mera jobb, och jag vet redan av erfarenhet att det innebär mycket jobb att vara kyrkoherde. Det betyder kanske att jag måste trappa ner lite vad gäller förrättningar och gudstjänster. Jag hoppas att jag hittar en balans under vägen. För mig är det jätteviktigt att också finnas där för församlingsborna, jag vill inte bara vara en byråkrat.


Är du bra på att dra gränser? Det känns att du behöver bli bra på det.

– Det här en lite smärtsam fråga, men jag har blivit bättre och bättre på det. Jag är nästan 50 år och har jobbat som präst i över tjugo år, och har lärt mig med åren. Det här är en viktig fråga för jag måste ju jobba på ett hållbart sätt, annars blir det fel mot alla andra.


Varför ville du bli präst i tiden?

– Jag hade en ganska lång resa. Jag skulle inte bli präst utan lärare i psykologi och religion. Jag hade en så orealistisk bild av hur en präst ska vara och tänkte att det idealet uppnår jag aldrig. Men min längtan blev större och större och sakta föll bitarna på plats. Det är spännande att jag hade en så idealiserad bild av prästuppdraget, för ingen omkring mig hade uppnått den glansbilden. Jag tror att det som spökade i bakgrunden var höga krav på mig själv. Jag har lärt mig att det är tur att jag inte är en glansbild, för det ger så mycket större redskap och förståelse när jag möter andra.

Det är spännande att jag hade en så idealiserad bild av prästuppdraget, för ingen omkring mig hade uppnått den glansbilden.

Vilken del av jobbet som kyrkoherde gillar du allra mest?

– Personalledningen. Jag tycker jättemycket om att få vara med och utveckla verksamhet tillsammans med de anställda. Det fina är att genom samarbete och diskussion se styrkorna hos människor, och vara med och stöda dem så att de kan göra sitt jobb så bra som möjligt. Den interaktionen trivs jag bäst med.


Vad brinner du för i församlingen?

– För mig är det jätteviktigt att tröskeln är låg. Om någon undrar ”är det här min plats, får jag gå in här, hör jag till?” vill jag skapa en sådan atmosfär att de känner sig välkomna. Hur man uppnår det är inte helt lätt, men det handlar om bemötande och öppenhet och vilka ord vi använder. Ibland behöver verksamheten inte vara så vidlyftig, första steget är kanske bara att locka någon att komma in genom dörren.


Vad är din dröm för kyrkan i framtiden?

– Framför allt värna om dem som kommer. På många håll ser vi av ett ökat intresse för kyrkan. Jag vill att vi tar hand om dem som hittar till kyrkan. Jag upplever att det finns en stark längtan efter ett djup hos människor idag, en längtan efter mening och trygghet och Gud.

– Våra unga vuxna i Sibbo har bett om att få träffas och tala mer på djupet. Det jag hört ungdomarna säga är att det idag nästan är mer konstigt att inte tala om tro än att tala om tro.


Camilla Ekholm

GÖR: Kyrkoherde i Sibbo svenska församling. Börjar som domprost i Borgå svenska domkyrkoförsamling den 1 april 2026.

FAMILJ:
Mannen Markus och tre döttrar i åldrarna 20, 18 och 15 år.

INTRESSEN: Tycker om att jogga. ”Det är min terapi och mitt andningshål.” Lyssnar mycket på ljudböcker, umgås med familj och vänner.

Sofia Torvalds


Ledare. Den värsta utskrivningsstormen verkar vara över och kyrkan kan dra en suck och börja inspektera vad som blev kvar. Borgå stift kan konstatera att de svenska församlingarna inte drabbades i lika stor utsträckning som på finskt håll. Därmed inte sagt att blåsten, och än mindre arbetet, är över. Vinden drar fortfarande, men den för med sig både utmaningar och möjligheter som kyrkan just nu har stora möjligheter att förvalta rätt. 28.10.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. Innan jag flyttade brukade vi träffas varje morgon utanför järnvägsstationen. Året om stod han vid sidoingången i sin grann-orangea jacka och delade ut gratistidningar. Vi brukade byta några ord, hans var ofta fulla av uppmuntran: ”Nu är det redan torsdag, bara två dagar till veckoslutet! Det orkar vi nog!” 28.10.2010 kl. 00:00

Samhälle. En adress till förmån för religionsundervisningen överlämnades till undervisningsminister Henna Virkkunen i dag. 27.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Margareta Smith-Edström har som andra finlandssvensk tilldelats Diakonimärket. Hon ser utmärkelsen som ett uttryck för den ekumeniska andan i Oravais. 27.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Sedan måndagen har kandidattest inför församlingsvalet funnits tillgängliga på valets hemsida www.forsamlingsvalet.fi. Valet är det första med ett nationellt kandidattest och har väckt positiv genklang. 26.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Massflykten ur kyrkan och de händelser i Karleby som massmedier rapporterat om i höst är två helt olika frågor, säger kyrkoherden i Karleby svenska församling Peter Kankkonen. 26.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Borgå stift har färre utskrivningar än de finska stiften, men lavinen märks också i de svenska församlingarna. 49 utträden på en enda vecka mot 45 totalt under perioden januari–augusti i år. Så syns utträdeslavinen hos Domkyrkoförsamlingen i Borgå. 26.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Det är med tv-tittaren i centrum som Kyrkans central för det svenska arbetet och FST5 har producerat tre gudstjänster från Brändö kyrka i Vasa. 25.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Svårt att välja vem du ska rösta på? Nu får du veta mer om kandidaternas åsikter i församlingsvalets kandidattest. 25.10.2010 kl. 00:00

Kultur. Ungdomens kyrkodagar (UK) 2011 har utlyst årets temasångstävling. 24.10.2010 kl. 00:00

Världen. Efter ett positivt hivtest förlorade den tanzaniska pastorn Amin Sandewa inte bara sin fru och sina två döttrar, utan också sitt jobb och sin församlings förtroende. Nu kämpar han för att nyansera synen på hiv i en kyrka där många präster fortfarande ser bön som det enda botemedlet. 23.10.2010 kl. 00:00

Världen. Martyrkyrkans Vänner ger 150 000 euro till översvämningsoffren i Pakistan. Föreningens understödare har donerat hela beloppet på tre veckor. 22.10.2010 kl. 00:00

Kultur. Den samiska artisten Wimme Saari ska rappa Bibeln från pärm till pärm. 22.10.2010 kl. 00:00

Människa. Sprickor och helheter, mörker, ljus och ett leende – livet är fullt av motsatser. 21.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Det finns drygt 1 100 begravningsplatser i vårt land. Men bara drygt 300 har alla papper i skick. 21.10.2010 kl. 00:00

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53