– Det är spännande att jag hade en så idealiserad bild av prästuppdraget, för ingen omkring mig hade uppnått den glansbilden, säger Camilla Ekholm.

”Jag är ingen glansbild – det ger större redskap och förståelse när jag möter andra”

NY DOMPROST.

Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade.

19.11.2025 kl. 08:00

Camilla Ekholm valdes för några veckor sedan till den första kvinnliga domprosten i Borgå med en överväldigande majoritet av rösterna.

Betyder det något särskilt att vara den första kvinnan på den posten?

– Jag har aldrig tänkt att det skulle vara en grej att jag är kvinna. Jag tänker att om människor röstar på mig är det på grund av mina egenskaper, inte på grund av mitt kön. Men det som känns bra är att glastaket är spräckt, för det betyder att frågan om kön i framtiden är ännu mer en icke-fråga. Det är ännu en markering under den långa vägen med kvinnor som präster.

Jag tänker att om människor röstar på mig är det på grund av mina egenskaper, inte på grund av mitt kön. Men det som känns bra är att glastaket är spräckt, för det betyder att frågan om kön i framtiden är ännu mer en icke-fråga.

På vilket sätt skiljer sig domprosten från en vanlig kyrkoherde?

– Det är ju en lite spännande tjänst för att den är tudelad. Domprosten fullt ut kyrkoherde för sin församling, men samtidigt medlem av domkapitlet. Vid behov är domprosten biskopens vikarie, och är också med och utbildar nya präster. Det innebär nog mera jobb, och jag vet redan av erfarenhet att det innebär mycket jobb att vara kyrkoherde. Det betyder kanske att jag måste trappa ner lite vad gäller förrättningar och gudstjänster. Jag hoppas att jag hittar en balans under vägen. För mig är det jätteviktigt att också finnas där för församlingsborna, jag vill inte bara vara en byråkrat.


Är du bra på att dra gränser? Det känns att du behöver bli bra på det.

– Det här en lite smärtsam fråga, men jag har blivit bättre och bättre på det. Jag är nästan 50 år och har jobbat som präst i över tjugo år, och har lärt mig med åren. Det här är en viktig fråga för jag måste ju jobba på ett hållbart sätt, annars blir det fel mot alla andra.


Varför ville du bli präst i tiden?

– Jag hade en ganska lång resa. Jag skulle inte bli präst utan lärare i psykologi och religion. Jag hade en så orealistisk bild av hur en präst ska vara och tänkte att det idealet uppnår jag aldrig. Men min längtan blev större och större och sakta föll bitarna på plats. Det är spännande att jag hade en så idealiserad bild av prästuppdraget, för ingen omkring mig hade uppnått den glansbilden. Jag tror att det som spökade i bakgrunden var höga krav på mig själv. Jag har lärt mig att det är tur att jag inte är en glansbild, för det ger så mycket större redskap och förståelse när jag möter andra.

Det är spännande att jag hade en så idealiserad bild av prästuppdraget, för ingen omkring mig hade uppnått den glansbilden.

Vilken del av jobbet som kyrkoherde gillar du allra mest?

– Personalledningen. Jag tycker jättemycket om att få vara med och utveckla verksamhet tillsammans med de anställda. Det fina är att genom samarbete och diskussion se styrkorna hos människor, och vara med och stöda dem så att de kan göra sitt jobb så bra som möjligt. Den interaktionen trivs jag bäst med.


Vad brinner du för i församlingen?

– För mig är det jätteviktigt att tröskeln är låg. Om någon undrar ”är det här min plats, får jag gå in här, hör jag till?” vill jag skapa en sådan atmosfär att de känner sig välkomna. Hur man uppnår det är inte helt lätt, men det handlar om bemötande och öppenhet och vilka ord vi använder. Ibland behöver verksamheten inte vara så vidlyftig, första steget är kanske bara att locka någon att komma in genom dörren.


Vad är din dröm för kyrkan i framtiden?

– Framför allt värna om dem som kommer. På många håll ser vi av ett ökat intresse för kyrkan. Jag vill att vi tar hand om dem som hittar till kyrkan. Jag upplever att det finns en stark längtan efter ett djup hos människor idag, en längtan efter mening och trygghet och Gud.

– Våra unga vuxna i Sibbo har bett om att få träffas och tala mer på djupet. Det jag hört ungdomarna säga är att det idag nästan är mer konstigt att inte tala om tro än att tala om tro.


Camilla Ekholm

GÖR: Kyrkoherde i Sibbo svenska församling. Börjar som domprost i Borgå svenska domkyrkoförsamling den 1 april 2026.

FAMILJ:
Mannen Markus och tre döttrar i åldrarna 20, 18 och 15 år.

INTRESSEN: Tycker om att jogga. ”Det är min terapi och mitt andningshål.” Lyssnar mycket på ljudböcker, umgås med familj och vänner.

Sofia Torvalds


Svenskfinland. Personer med dåligt omdöme har ibland fattat felaktiga beslut. Det kan Lina Laurent och Annica Lindström sluta sig till i första numret av Amos arv. 6.9.2016 kl. 16:07

profilen. Journalistiken har tagit Peter Fellman till de stora arenorna. Han brinner för sitt jobb men vet att livet är så mycket mer än titlar.– Min tro hjälper mig att se saker i rätt perspektiv. 6.9.2016 kl. 15:34

film. Över de bländande vackra skärgårdslandskapen faller snart en mardrömslik ridå. Kyrkpressens recensent har sett filmen Djävulens jungfru. 6.9.2016 kl. 14:00

radio. Från och med den 1 september hörs inte längre klockringning på lördag klockan 18 i Radio Vega. 5.9.2016 kl. 13:18

Arkitektur. Enligt Sari Dhima präglas den moderna finska kyrkoarkitekturen av en viss ängslighet. 2.9.2016 kl. 15:21

Bok. Kyrkpressens recensent Joanna Nylund har läst Peter Sandströms Laudatur. 2.9.2016 kl. 14:57

Äktenskap. Biskopsmötets redogörelse om kyrkans äktenskapssyn har väckt besvikelse hos många. – Det beror på ett missförstånd, säger Björn Vikström, biskop i Borgå stift. 2.9.2016 kl. 13:50

diakoni. Att bli subjekt i sitt eget liv. Det är det som innebegreppet empowerment, som nu tillämpas inom diakonin, handlar om. 24.8.2016 kl. 12:46

prästassessor. Kyrkoherden i Korsholm, Berndt Berg har valts till ny prästassessor i domkapitlet för en ny treårsperiod. Valet gjordes i går av prästerna i Borgå stift. 25.8.2016 kl. 11:44

profilen. Man ska inte fånga katten och sedan släppa den fri. Det var faderns kommentar till Bernt Snickars då han meddelade att han ska avsluta bilmärkesagenturen och företaget som pappan byggt upp. 25.8.2016 kl. 11:09

laestadianism. Delningen av den västlaestadianska grenen De förstfödda är nu ett faktum. En ny förening med det finska namnet Esikoiset som separerat från Esikoislestadiolaiset ry håller på att bildas. Orsaken är att den nya föreningen inte accepterar att lekmännen tagit över nattvardens och dopets sakrament. 24.8.2016 kl. 11:04

Får man fråga vad som helst med ålderns rätt? Snart tappar jag lusten att delta i släktsammankomster. 26.8.2016 kl. 00:00

tro. Från hemlös knarkare till livsglad medborgare som vill sprida evangeliet. Jesus förändrade Ali Niemeläs liv när han kände att döden var allt som fanns kvar. 22.8.2016 kl. 11:40

norge. Den 15 augusti öppnade Den norske kirke en nättjänst för att skriva in eller ut sig ur kyrkan. 22.8.2016 kl. 10:38

Helsinge kyrka. Helsinge kyrka S:t Lars kommer att genomgå en grundlig renovering i höst. Renoveringen beräknas ta två månader. Vapenhuset och kyrkbänkarna ska rustas upp. 22.8.2016 kl. 10:37

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16