Hatten ska på inför fotograferingen. Countrymusik och amerikanska bilar står högt i kurs hos Christian Vesterqvist. Bilen är en Buick Century årsmodell 1958.

Han försöker leva sitt liv genom att uppmuntra människor

LIVSBERÄTTELSE.

Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash.

16.10.2025 kl. 11:29

Han är en julmänniska, för han tycker om julen. Fast han inte är någon aktiv kyrkobesökare är julkyrkan viktig.

– Så länge jag minns sjöng Daniel Lindgren O helga natt i julkyrkan i Munsala. Men året efter att han gick bort var det ingen som sjöng. Jag saknade sången. Då hade jag redan börjat sjunga lite och jag frågade Thomas Enroth som var kantor i Munsala på den tiden om han tror jag kan sjunga den. På rak arm svarade han ja. Nästa julkyrka sjöng jag, säger Christian Vesterqvist.

Sedan dess har Christian sjungit många gånger i julkyrkan i Munsala.

Han växte upp i en familj där båda föräldrarna och de två systrarna sjöng i kör. Mamman spelade dragspel och pappan kontrabas.

– Jag som är yngst i syskonskaran har alltid varit lite rebellisk. Jag har alltid lyssnat på musik men inte utövat den tills jag fyllde 28 år.

Föräldrarna och systrarna är troende och aktiva i församlingen.

– Jag är fortfarande rebellen och har slunkit emellan. Jag tror på godhet, men jag tror också att det finns ondska. Men relation till församling, gudstjänster och barnatro … nej, jag har ingen egentlig. Jag tror gott om människor, men det finns också alldeles för mycket ondska. Jag försöker leva mitt liv genom att uppmuntra människor. Jag kan vara i vilka sammanhang som helst och prata med vem som helst. Jag varit på en massa församlingstillställningar och i kyrkor.





Kommer att stå framför ett kors

Christian säger att han är öppen för allt.

– För några år sedan delade jag rum med en romsk evangelist under en rehabiliteringsvecka i Härmä. Varje kväll berättade han om sin tro. Sista kvällen sade han åt mig att jag kommer att stå framför ett kors. Jag vet inte hur han kom fram till det och han förklarade inte närmare var, när eller hur. Det var ett intressant möte. Så kanske det är något som arbetar trots allt, säger Christian.

I år firar han ett 20-årsjubileum som musiker. Det har nämligen gått 20 år sedan han köpte sin första gitarr och lärde sig spela.

– Jag var 28 år och ville lära mig spela gitarr innan jag fyllt 30. Jag köpte en elgitarr och satte mig i vindsrummet och började öva. Då visste jag inget annat om gitarren än att den har sex strängar.

I vindsrummet började han med att försöka spela några enkla sånger som han tyckte om och han lärde sig några ackord.

– Först hade jag tänkt börja spela rock and roll, men ganska snabbt insåg jag att mina fingrar inte hinner med tempot. Då snubblade jag över Johnny Cash, och jag började spela och sjunga hans låtar.

Han hade några kompisar som också ville spela och tillsammans gick de en arbiskurs i Nykarleby som gick ut på att starta ett band.

– Vi bildade ett band och så småningom började jag sjunga, vilket jag tyckte var rätt så intressant.


Övat på berättandet

Nu har han snöat in sig på Johnny Cash.

– Alla countryartister är ju berättare men han var något utöver det vanliga. Han var ju en troende man och det finns inbakat i hans texter. Det är lite rockabillytempo i hans sånger. Man brukar säga att det varken är country, blues eller rock and roll utan bomtjikabom.

Själv har han också övat på berättandet. Han försöker alltid tolka sången på sitt eget sätt utan att försöka härma originalet.

– Jag vill få fram budskapet så tydligt som möjligt. När jag började sjunga fick jag rådet att artikulera noggrant. Det rådet har jag tagit till mig och det har kanske blivit något av min specialitet. Jag försöker tolka sången på mitt eget sätt.

Under de gångna 20 åren har han turnerat i hela Svenskfinland och varit med i musikaler och konserter. Han anlitas också som sångare till olika mindre tillställningar. Också församlingarna har kontaktat Christian och bett honom sjunga.

– Jag har sjungit på många begravningar. Jag vet inte varför det har blivit så. Jag sjunger de sånger de anhöriga önskar – vanligtvis en sång som den avlidna tyckt om. Det har bara hänt en gång att jag sjungit en psalm.

Han sjunger gärna i kyrkor. Han får en bra känsla där.

– De är de bästa konsertsalarna vi har. Akustiken är fenomenal.

Det första egna projektet i en kyrka var en hyllning till Leonard Cohen 2009.

– Det var också i Munsala. Han har ju ingen egentlig andlig repertoar och vissa av hans sånger är svåra att tolka. Jag tycker om hans sång Hallelujah, men en gång fick jag inte sjunga den på engelska i en kyrka. I texten ingår en vers som uppfattades vara för våldsam, vilket överraskade mig. Men jag fick sjunga den på svenska.

Countrymusiken kan också ha våldsamma och hemska texter fast melodin är stillsam.

– Så är det. Men livet är ju inte lätt heller. Country och blues är ganska nära varandra med hjärtesorg, smärta och bedrövelser inbakade i musiken.


Satsning på barnfamiljer inför jul

I oktober turnerar han igen i kyrkor tillsammans med Marlene Östersund. Det blir några välgörenhetskonserter där behållningen går till barnfamiljer inför jul via den lokala församlingens diakoni. Repertoaren består av varierande countrysånger. De är inte specifikt andliga, men andligheten finns inbakat i dem alla.

– För länge sedan gav jag några konserter i Nykarleby för att samla in pengar för barnfamiljer inför jul. Just inför jul känns det speciellt svårt i många mindre bemedlade familjer. Nu gör vi en liknande satsning där överskottet går till lokala barnfamiljer.

Marlene Östersund är en ny bekantskap för Christian. De träffades på en rockabillykväll på valborgsmässoafton i Vasa.

– Efter konserten föreslog hon att vi skulle göra något tillsammans, för hon tyckte våra röster passar ihop. Det ställde jag upp på.

Turnén börjar den 5 oktober i Kvevlax kyrka och fortsätter den 19 oktober i Malax kyrka, den 25 oktober i Nykarleby kyrka och den 26 oktober i Pensala skola.

Överskottet från konserten i Pensala skola går indirekt till lokala barnfamiljer. Det går till byarådet i Pensala.

– Jag är president för bilklubben Road Rockets i Nykarleby och vi har klubblokal bredvid den nedlagda och rivningshotade skolan i Pensala där byn upprätthåller ett gym, har barngrupper och annat. Byarådet vill nu ta över skolfastigheten och om de lyckas behöver de ett litet bidrag.

Christian jobbar med att tillverka slamsugaraggregat för lastbilar.

– Jag har sagt till frun på skoj att när jag arbetat trettio år inom industrin ska jag göra nåt annat. Till det återstår tre år ännu. Men de jag känner som jobbar på heltid med musik har gett mig rådet att hålla musicerandet på en hobbynivå. För det är en tuff bransch och Svenskfinland är ett litet område. Men visst skulle det vara roligt att prova på.

Text och foto: Johan Sandberg


Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31