– Kallet att studera teologi är över 20 år gammalt, säger Niklas Andersson.

”Varje företagsledare borde någon gång hålla ett sorgesamtal”

ledarskap.

Som direktör vid en marknadsföringsbyrå gick Niklas Anderssons liv på höga varv. Sedan kom coronapandemin. Sedan frågade hans mopedgrabb därhemma om inte de skulle gå på Alphakurs tillsammans.

7.10.2025 kl. 15:58

Varje företagsledare borde någon gång hålla ett sorgesamtal. Det anser Niklas Andersson, 47, från Ekenäs. Han är till vardags operativ vd för en ”tillväxtbyrå” som jobbar med marknadsföring. Firman har grundats en gång av tre finlandssvenskar och är i dag ett företag med omkring 100 anställda, med jobb ändå bort i Slovenien eller Uruguay.

Mitt i livet har han tagit upp tråden med sina teologistudier som han började med redan för 20 år sedan. Sin teolog­praktik gör han nu som församlingsteolog i Petrus församling i Helsingfors.

– Jätte­roligt. Det har varit en fin tid hittills, säger han.

Onsdagen är vardagsgrå ute när vi träffas i Petruskyrkan i Månsas, i allrummet med pösiga soffor, maringrön vägg, ett konstverk som föreställer fisk i stim på väggen.

– Jag är en social människa. Jag tycker om att sitta med människor. Så här som vi sitter nu, säger han.

"Det är en rolig utmaning att som liturg skapa en högmässa som är välkomnande och där man kan känna sig bekväm."

Naturligt gäng i pingstkyrkan

Via livet och vännerna, ”ett naturligt gäng”, har Niklas Andersson kommit med i pingstkyrkan Betesda Church i Ekenäs. Där har han i femton års tid suttit i församlingens styrelse och också jobbat med missionsprojekt.

Fortfarande känner han sig ändå hemma i den lutherska folkkyrkan.

– Min egen tro har inte förändrats, tvärtom. Den har kanske fördjupats. Speciellt nu när jag har praktiserat har jag tyckt mycket om att fira gudstjänst och att vara liturg eller predikant.

– En högmässa kan vara lite svår att komma in i om man inte är van. Men det är en rolig utmaning att som liturg skapa en stämning som är välkomnande och där man kan känna sig bekväm.

I Ekenäs hamnade Niklas Andersson ursprungligen från uppväxttiden i Borgå för att bli skogsbruksingenjör men fick i inte under lama-åren inte jobb i branschen,

Niklas Andersson tog då till sin officers- och kadettutbildning och sökte jobb innanför murarna i Nylands brigad i Dragsvik och var stam­anställd ett antal år; i dag kapten i reserven. Han har också vidareutbildat sig till magister i naturresurser och i företagsledning.

Kenyamissionär i byskolan

De första viktiga impulserna kring den kristna tron minns Niklas Andersson från skolan i Illby utanför Borgå.

– Som lärare hade vi Brita Iiskola, som hade varit missionär i Kenya, med alla de här storyna hon berättade för oss barn i ettan och tvåan. Hon predikade inte, men kyrkoåret var närvarande hela tiden, i morgonandakter och så.

I ungdomsarbetet i församlingen i Borgå växte Niklas Anderssons tro fram och småningom också kallet att börja studera teologi.

– Men det var en annan tid då. Vi hade småbarn och man måste försörja familjen, så det gick inte då att studera.

"Han såg att allting kanske inte riktigt var bra med pappa som bara satt vid sin skärm."

På mopo till Alphakursen

En andra vändning i livet kom för Niklas Andersson med coronapandemin.

– Det var en tuff tid. Man skötte ju allting online, men så bröts också min församlingskontakt.

Till slut var det hans egen tonåring Benjamin, som hade vuxit upp i pingstkyrkan med familjen sedan barnsben, som tog initiativet.

– Han såg att allting kanske inte riktigt var bra med pappa som bara satt vid sin skärm. Han kom och föreslog att vi skulle gå en Alpha­kurs, att det skulle vara ”bra för honom och bra för mig”. Och vad gör man då, när ens egen son frågar?

Så Niklas satte sig en vårkväll bak på Benjamins moppe och så åkte de på Alphakurs.

– Det blev en gnista till en comeback efter corona­tiden. Jag kände att jag vill tillbaka till det jag egentligen var kallad till.

Praktiken i Petrus har gett Niklas Andersson ett bredare perspektiv på mänskliga möten.

– Jag skulle kunna rekommendera alla före­tagsledare att åka som sommarteolog på ett skriba­läger, hålla andakt på ett äldreboende eller ett sorgesamtal.

Företagsledare jobbar ofta hårt och har ofta också andra anställda som sköter relationerna till människorna ute i arbetsvardagen.

– Sitter du där på jobbet tio till tolv timmar per dag går du inte nödvändigtvis på alla föräldra­samlingar eller andra tillställningar som skulle ge dig den här mänskliga kontakten.

Hans studier i själavård har också gett perspektiv på den gamla händelsen då han för en tid som ung vuxen vände Gud ryggen.

– När man frågar hur många barn vi har så har vi fyra, men de är egentligen fem. Vårt första barn föddes aldrig.

Först under de senaste åren har han kunnat tala om det, men inte mera om det just nu här i soffan i Månsas.

"Just nu vill jag ha den här sabbatstiden på fyra månader. Alla dörrar är öppna, ingen är stängd."

Alla dörrar är öppna

Niklas magistersavhandling vid Åbo Akademi rör sig i samma landskap som han själv. Tro och företagsledar­skap är ämnet för hans slut­arbete. I det har han intervjuat fem företagsledare som också äger sina företag.

Forskningen fokuserar ofta på bredare fenomen som den svenska Gnosjöandan eller laestadianismen, säger han. Hans arbete går däremot mera in på personlig tro och vad den betyder när man ska vara ledare.

– Där kommer nog en stark betoning på att se företagsledarskapet som ett kall.

Så vad ska hända nu? Har du tankar på att bli präst?

– Det frågar alla hela tiden. Men jag har ingen konkret plan. Just nu vill jag ha den här sabbatstiden på fyra månader, efter sju år med business och företagande. Alla dörrar är öppna, ingen är stängd.

Jan-Erik Andelin


gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34