Evangelicum, stiftets äldsta ungdomskör ska ha bra Jesustexter

UNGDOMSKÖR.

Niklas Lindvik är en av själarna i den evangeliska rörelsens musikliv. Han leder Slefs ”intervallkör” Evangelicum.

10.9.2025 kl. 17:43

Omkring ett dussin gånger per år träffas lägerkören Evangelicum. Niklas Lindvik har varit medlem i kören i över fyrtio år, och varit dirigent i över trettio. Vi talar om det som till en början hette Evangeliska Ungas ungdomskör.

Kören blev till av en slump på ett läger i Vasa 1971, då en kantor, närmast för att ha lägerprogram, halade fram fyrstämmiga körarr.

– Vi är troligen stiftets äldsta ungdomskör. Deltagarantalet har varierat: som mest cirka 150 på sjuttiotalet, mellan 50 och 100 under lång tid, med en dipp till 15–20 på 2010-talet. Nu var cirka 50 anmälda till lägret för en dryg vecka sedan.

Var kommer körmedlemmarna ifrån?

– Tyngdpunkten är Österbotten, men kören har alltid haft sångare från hela Svenskfinland. Till senaste läger kom folk från hela Österbotten, Åboland, Helsingfors och till och med en ålänning.

Hur ofta övar kören?

– Vi övar inte veckovis eller månadsvis, utan har ett par tvådagars körläger per termin med övernattning. I snitt blir det en träff per månad, ibland med endagsövningar.

Finns det stämledare eller lokala övningsgrupper mellan lägren?

– Nej. Vi har inga stämledare eller lokala grupper som övar regelbundet. Det har funnits det förr, men det är lite projektkänsla över det hela. Det är sällan ens samma människor på en övning till en annan.

Hur började din egen musikaliska resa?

– Jag är uppvuxen i (evangeliska) Slefs tradition via familjen och började spela på en elorgel hemma på 70-talet, lärde mig ackord på gehör och spelade kristna sånger. Jag har gått musikinstitut, Evangeliska folkhögskolans musiklinje och fem års yrkesmusikerlinje i Jakobstad. Jag välsignades till körledare för Evangelicum 1993 och har fortsatt sen dess. I dag är jag biträdande rektor folkhögskolan och musiksekreterare för (evangelieföreningen) Slef.

Vilken är målgruppen för din kör?

– Man får vara med när man har börjat i högstadiet och många är med upp till 30, men de flesta droppar av mellan 20 och 25. Vissa är med ett år, andra i tio.

Vad är körens musikstil?

– Vi är ingen renodlad gospelkör, fast vi sjunger gospel. Det är mycket lovsång, nya arrangemang av gamla väckelsesånger, en blandning av svängigt och lugnt. Vi sjunger mest på svenska, mycket på engelska, och ibland på exo­tiska språk, afrikanska inslag från missionsarbetet och så.

Finns det en nordisk, evangelisk musiktradition?

– Ja och nej. Det låter mycket som annan kristen musik, men vi gräver ofta i sångskatter som Sionsharpan och gör nya arrangemang av gamla väckelsesånger. Norden, och av någon anledning Norge, är en stor inspirationskälla för oss.

Rock och rap kan man numera få höra i en del kyrkor?

– Det är ingenting vi har vi har testat på.

Är kören en inkastare för Slef?

– Både och. Det finns de som kommer med i kören och sedan i verksamheten i övrigt och får vänner för livet här. Andra börjar på andra vägar jobba för Slef och hittar kören på det sättet.

Era texter känns rätt så teologiskt medvetna?

– Ja, vi värnar om ett tydligt kristet, Jesuscentrerat budskap. Vi lägger stor vikt vid att texterna är bra, det är en viktig tradition.

Niklas Lindvik, körmedlem i över 40 år, dirigent i över 30.
Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Nicklas Storbjörk


kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13