– Man lever med sin röst. Den är så sårbar. Man hör direkt i rösten om något är fel med en människa, säger Monica Groop.

Operasångerskan Monica Groop: ”Vår röst är själens spegel”

musik.

Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär.

5.6.2025 kl. 19:46

Berghälls kyrka är platsen för operasångerskans Monica Groops allra första musikminnen. Hennes mamma Astrid Riska, Finlands första ordinarie kvinnliga organist, satt bakom orgeln.

– Jag skulle vara med på gudstjänsterna och hålla mig tyst. Jag minns russinpaketet och psalmboken som jag ritade i. Bladen i psalmboken var fulla av mina teckningar.

I ett hus ägt av församlingen, granne med Berghälls kyrka, växte Monica Groop upp bland diakonissor, präster, kantorer och vaktmästare. Då var området ett arbetarkvarter, inte det hipsterkvarter det senare blivit. I familjens hus strömmade musiken genom vägg, golv och tak.

– Mamma spelade alltid på kvällarna när vi hade lagt oss, på sin lilla orgel som hon hade köpt för hemmabruk.


Musiken omgav Monica

Hon beskriver sin mamma som både sträng och varm och helt avgörande för hennes bana som sångerska.

– Hon har varit min lärare och min alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär.

Monica sjöng solo som barn i kyrkans kapell. Men det var inte vilken musik som helst.

– Vi gjorde svår musik, till exempel Schütz, Schein och Buxtehude. Det var inte rajtan-tajtan.

När Monica var elva år hörde hon sin morbror Fride sjunga Sibelius Svarta rosor på Martin Wegelius-institutets sommarkurs i Övermark.

– Jag hade aldrig hört något liknande. Han sjöng med full kraft och skolad röst. Det gjorde ett starkt intryck på en liten flicka.

Hos familjen kommenterades röster i radio och tv.

– Människans röst är så fascinerande. Den kan vara så otroligt olika. På ytan ser vi mer eller mindre likadana ut, men ljuden som kommer ur oss kan vara helt olika.

Och rösten, den som tidvis varit Monicas både bästa vän och värsta fiende, påverkas av allt.

– Man lever med sin röst. Den är så sårbar. Man hör direkt i rösten om något är fel med en människa. Man säger ju att ögonen är själens spegel, men nog är rösten också själens spegel.


– Det är svårt att förklara, men just i kyrkorummet, med musiken och texterna och själva rummet omkring då känner jag mig som närmast något större.



Monica Groop studerade först till talpedagog, på sin pappas inrådan. Först sedan sökte hon till Sibelius-Akademin.

– Jag vet att mamma var väldigt orolig. Hon ville att jag skulle söka till kyrkomusikavdelningen – som kyrkomusiker har man ju ett tryggt jobb. Om man satsar på den solistiska linjen vet man aldrig vart det bär.

Men för Monica Groop bar det. Långt. Hon har haft en internationell karriär och gjort sig ett namn i operor av bland andra Mozart, Strauss, Berlioz, Debussy och Saariaho. Hon har spelat in över 80 skivor.


Hur tänkte du om tro när du var liten och hur tänker du om tro idag?

– Som barn var tron väldigt naturlig. Man läste aftonbön på kvällarna och Barnens bibel som kvällssaga. Men jag fick kanske lite för mycket av det goda. Jag satt igenom många högmässor och långa förrättningar.

Småningom ersattes barnatron av en annan sorts närhet. En som förmedlas genom musiken.

– När man lyssnar eller sjunger sig igenom Matteus- eller Johannespassionen, då upplever jag den allra djupaste andliga dimensionen, säger Monica Groop.

– Det är svårt att förklara, men just i kyrkorummet, med musiken och texterna och själva rummet omkring då känner jag mig som närmast något större.


Livskriser och sorgearbete

2017 fick Monica livmodercancer.

– Det är min största livskris. Alla som fått ett sådant besked vet hur det känns i den stunden. Jag har alltid varit så noga med att sköta konditionen så jag blev både arg och förtvivlad.

Sjukdomen uppdagades i ett tidigt skede och Monica tillfrisknade lyckligvis.

I efterhand ser hon även sångprofessuren vid Sibelius-Akademin, och händelserna som slutligen ledde till att hon avgick, som en kris.

– När jag ser tillbaka på det var det en tung period i mitt liv. Det var en stor ära, men också ett vägval ta emot tjänsten. Jag kände att jag hade vissa saker ogjorda i min karriär, men undervisningstjänsten gjorde att jag fick tacka nej till en del erbjudanden. När jag ser tillbaka på det, är det en stor sorg.

Hon och hennes man hade 2014 skaffat ett hus på Pellinge i Borgå skärgård.

– Vi hittade ett gammalt butikshus som vi renoverade. Det blev mitt sorgearbete mig och gav något att fokusera på.

Med tiden började idéerna ta form.

På Pellinge fick hon kontakt med människor som frågade: ”Skulle inte du kunna ha en musikfestival på ön?”

– Jag insåg att det faktiskt gick att förverkliga en liten festival här. Det fanns en scen, ett kapell och ett skärgårdshem. 2015 var den första sommaren som jag bodde på ön och började bekanta mig med den. 2016 ordnade jag den första festivalen. Det är tio år sedan.


Liten organisation med stort värde

Så småninom bildades en liten förening. Monica Groop blev musikdagarnas konstnärliga ledare.

– Det tar ganska mycket av min tid i anspråk att varje år ordna festivalen. Vi har inte en stor organisation, vi är bara några få i styrelsen.

Tioårsjubileet går av stapeln 7–10 augusti i sommar. Jubiléet till ära kommer musikdagarna i år att ha en större satsning tillsammans med Lojo stadsorkester och Finska kammarkören i form av Haydns Missa in tempore belli, vilket översatt från italienska betyder Mässa i krigstider, även kallad Pukmässan. Den framförs i Borgå domkyrka.

– Mässan är otroligt vacker – en sådan musik som alla kan njuta av, den är lätt att ta till sig och lyssna på. Vi har fått dit en orkester och Finska kammarkören, som också de firar jubileum. Det är Eric-Olof Söderström, kapellmästare och körledare, som ska dirigera. Han har just gått i pension som domkyrkokantor. Vi känner varandra sedan väldigt länge – han sjöng i min mammas Jubilate-kör.

På musikdagarna blir det också vokalmusik och den 14-åriga violinisten Lilja Haatainen från Lappland.

– Hon har en imponerande talang som lett till att hon blivit antagen till Violinakademin i Borgå. Lilja är otroligt skicklig och har alla förutsättningar att bli en framstående violinist. Vi är glada över att ha henne som solist vid den avslutande konserten.

Monica Groop

– Finländsk mezzosopran och operasångerska.

– Född 1958 som dotter till organisten och dirigenten Astrid Riska.

– Har haft en lång internationell karriär.

– Känd för roller i bland annat operor av Mozart, Wagner, Strauss och Debussy.

– Professor i sång vid Sibelius-Akademin 2009–2013. Har fortfarande soloelever på akademin.

– Familj: Man och en son, två barnbarn.


Pellinge Musikdagar

– Tioårsjubileum 7–10 augusti 2025.

– Musikdagarnas konstnärliga ledare är Monica Groop.

– Firar bland med en stor festkonsert i Borgå domkyrka lördagen den 9 augusti. Där framförs Haydns ”Missa in tempore belli”, även kallad Pukmässan för kör, orkester och fyra solister, under ledning av Eric-Olof Söderström.

Christa Mickelsson


FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55