Jimmy Österbacka är kaplan i Pedersöre församling och doktorand i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Han har flera intressen inom kristen tradition, ett av dem är romersk-katolska kyrkan.

Påvens bakgrund ingen självklarhet – ”Det gör också något med ens ledarskap tror jag”

NY PÅVE.

Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han.

9.5.2025 kl. 13:39

Jimmy Österbacka är kaplan i Pedersöre församling och doktorand i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Han har flera intressen inom kristen tradition, ett av dem är romersk-katolska kyrkan. Han följer aktivt med olika skeenden inom det som idag räknas som världens största kristna samfund.

Som präst och forskare i teologi närmar jag mig den här traditionen både utifrån gemensamma historiska rötter, inte minst inom medeltida tysk mystik, och från ett samtida receptivt eller läraktigt ekumeniskt perspektiv, säger han.

Jimmy Österbacka var på plats i Rom då påve Franciskus begravdes.



Av en händelse råkade det sig så att Jimmy Österbacka vara på plats i Rom då påve Franciskus begravdes. Han valde att delta i begravningsmässan på Petersplatsen.

– Det var en oförglömlig upplevelse med många människor. Jag tänker på det fortfarande och det blir med säkerhet ett minne för livet.

Då den vita röken en dryg vecka senare steg mot himlen satt han på strategimöte tillsammans med Pedersöre församlings anställda och förtroendevalda.

– Vi drack det avslutande kaffet då en vän skickade ett meddelande om att det kommit vit rök. Det gick snabbare än jag väntat, så det var spännande. Den största överraskningen var nog att det blev en amerikan.

Vad gäller framtiden tror Jimmy Österbacka att den nyvalda påven, Leo XIV, kommer att fortsätta bygga på Franciskus arv genom att bygga broar framom murar.

– Men på sitt eget sätt. Leo XIV har kallats för en "mittenkandidat" men har också ett fokus på mission och evangelisation.

Precis som Franciskus har också Leo XIV bakgrund i en religiös orden. Franciskus var jesuit och Leo XIV är högste ledare för Augustinerorden, alltså samma orden som Luther tillhörde.

– Det är inte självklart att påvar har en sådan bakgrund. Men det innebär djup andlig formning i liv i gemenskap och ett disciplinerat böneliv. Det gör också något med ens ledarskap tror jag.


Hur påverkar det då medlemmar i den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland att den romersk-katolska kyrkan har en ny ledare, sipprar det alls ner till oss kan man fråga sig?

Jimmy Österbacka konstaterar att samarbete och ekumenik är fenomen som går igenom och mellan samfunden – det ser väldigt olika ut på olika platser.

Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han.

– Oavsett vad man tycker om petrusämbetet så kan man inte förneka att det är en inflytelserik position i världen idag, både andligt och politiskt. Men det viktigaste är fortfarande att kommunicera skönheten och glädjen i att känna Jesus Kristus, som också Leo XIV har sagt.

Rebecca Pettersson


Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

MÄNNISKOMÖTEN. Robin Nyman är som bäst på väg att baxa en bastu genom Europa för att nå Basel den 17 maj där humorgruppen KAJ från Vörå ska delta i Eurovisionen. 8.5.2025 kl. 13:26

kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55