Välkommen till Petruskyrkans lekrum, hälsar Anne Koivula! Här kan man alltid leka under gudstjänsttiden.

Söndagsskola – traditionen söker nya former

Helsingfors.

Hur fungerar gudstjänsten bäst för barnfamiljer? Församlingarna försöker variera mellan söndagsskola och familjeanpassade gudstjänster.

6.5.2025 kl. 21:11

Några gånger per termin erbjuder både Johannes och Petrus församling en form av parallellprogram för barn, som pågår under gudstjänsttiden på söndag.

Vi börjar alla tillsammans i kyrksalen med att sjunga och be, och så välsignar vi barnen innan de går till sitt eget program. Där läser vi sedan ofta en bibelberättelse tillsammans och pratar lite kring den. Vi ber en enkel bön på något sätt, kanske med hjälp av bönestenar. Ofta finns det också en möjlighet att pyssla. Vi brukar bjuda på saft och kex och man hinner oftast också leka en stund, berättar Anne Koivula som är präst i Petrus församling.

Församlingen erbjuder barnprogram under Petrusmässor, det vill säga cirka en gång i månaden. Johannes församling å sin sida erbjuder tre–fyra söndagsskolsamlingar per termin i samband med mässan i Johanneskyrkan, Tomaskyrkan eller Drumsö kyrka.

– Söndagsskola är ett traditionellt namn vi använder för att anknyta till vår brevsöndagsskola, berättar Helena Hollmérus, som är ledare inom småbarnspedagogiken i Johannes församling och som tillsammans med barnledarna planerar och genomför bägge söndagsskolorna – en på plats i kyrkan och en som man kan beställa hem per post.




Helena Hollmérus tipsar om barnens pysselhylla, som finns längst bak i Johanneskyrkan. Där finns också en babyfilt och leksaker att låna. FOTO: Nina Österholm

Någon regelrätt lektion med katederundervisning är det däremot inte frågan om i någon av söndagsskolorna. Fokus ligger på pyssel och berättelser som anknyter till kyrkoåret, gemenskap och glädje.

Ritualer som hör ihop med tron, som ljuständning och bön, är också viktiga. Jag vill att söndagsskolan ska ge grundtrygghet och hopp. Jag vill också gärna lära barnen att bönen ger trygghet och hjälp i världen. Vi får känna att det finns någon som är större än vi som kan hjälpa oss på vägen, säger Hollmérus.

Brevsöndagsskolan, som kan beställas från församlingen, innehåller bibelberättelser och pyssel, ibland ett bönekort eller en massagesaga.

– Många barn blir överlyckliga över att få ett eget brev på posten, det är så ovanligt i dag. En familj berättade att de använder söndagsskolebrevet som sin andaktsstund. De läser berättelserna, tänder ljus och pysslar, berättar Helena Hollmérus.


Käpphästar och maracas

Matteus församling erbjuder ingen söndagsskola men i kyrksalen finns en lekhörna där unga gudstjänstbesökare kan läsa, rita eller vila. Några gånger per termin ordnas också en familjegudstjänst där allt från musik och predikan till nattvardsgång är anpassat för småbarnsfamiljer.

– Vi ordnar också särskilda familjemässor och senast på palmsöndagen red vi in i kyrkan med käpphästar, viftade med färggranna sjalar och spelade maracas. Predikan var i form av en lekberättelse med rörelser, så man fick också springa en stund i kyrksalen, berättar Anne Koivula i Petrus församling.


Kan man på riktigt ta med sina barn till kyrka fast de för ljud och springer runt?

– Absolut, kyrkan ska vara öppen för alla åldrar. Jag tycker att det är fint att barn för med sig liv till kyrkan. Det är en stor glädje att ha dem med och de får synas och höras, precis som också vi vuxna, säger Koivula.

Helena Hollmérus hoppas på möjlighet att utveckla gudstjänstlivet för barn och familj i Johannes församling. Egentligen skulle hon vilja erbjuda en helt egen gudstjänst för barnen med kreativa uppgifter för alla.

– En glad och familjär stämning är viktigt, en känsla av att här hör jag hemma och får vara som jag är.

Text: Ulrika Lindblad och Nina Österholm


kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00