Kyrkomötet i Åbo röstade med klara röster 90–13 ner ett förslag om att kyrkan skulle överlåta gravväsendet till välfärdsområdena.
Orsaken till att frågan har väckts är att flera församlingar och samfälligheter får allt svårare att finansiera begravningsplatserna. Det i sin tur beror bland annat på att staten två år i rad har skurit ner på sin ersättning till kyrkan för att den sköter gravväsendet i Finland, och vissa andra samhällsuppgifter.
Överenskommelsen mellan kyrka och stat gäller sedan 2004.
Storstadsproblem, avtalsbrott...
Problemen uppstår särskilt i de större städerna där allt färre hör till kyrkan. Ofta får kyrkans medlemmar indirekt genom sin kyrkskatt finansiera kostnaden för gravplatser för dem som inte hör till kyrkan eller hör till något annat religionssamfund.
Inom kyrkomötets majoritet ansåg man att gravväsendet har en lång historia och därför bör förbli hos kyrkan. Man ansåg också att frågan hör ihop med kyrkans status i samhället i ett vidare perspektiv än så här.
I debatten ansåg det åländska ombudet Olof Widén att det som har skett mellan kyrka och stat är ett avtalsbrott som behöver redas ut snabbt. Ombudet Torsten Sandell ansåg att en fungerande modell för att finansiera varje medborgares och invånares egen begravning finns inom skattesystemet i Sverige.
Motionen om att kyrkan skule avstå från gravväsendet hade skrivits av kyrkomötesombud från Jyväskylä, men röstades alltså ner redan i den inledande remissdebatten.
