Hon hann inte förbereda sig på sin pappas död: ”Döden har amputerat en del av mig”

SAKNAD OCH SORG.

När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom.

3.4.2025 kl. 10:00

På Marie bebådelsedag, för ungefär ett år sedan, dog Johanna Evensons pappa Henrik Helander plötsligt.

Hon hann inte förbereda sig.

– Jag började skriva meddelanden till honom för att han försvann så abrupt. Jag ville så gärna ringa och berätta för honom om hans begravning, om alla som kommit och firat honom och om allt de sa och vad vi åt. Det första meddelandet skrev jag i april i fjol: sida upp och sida ner. Jag hade väldigt mycket att säga.


Hej Pappa, jag ville skriva och berätta för dig om blåsipporna som slagit ut i källartrappan, om det vita molnet av måsar som virvlar i traktorernas kölvatten, om tussilagon som sticker upp sitt rufsiga huvud som en skruv ur marken.


Anteckningarna till pappa har nu blivit en bok, ”Det var något jag ännu ville säga”.

När hon skrev till sin pappa fångade texten upp den förlamande, molande känslan av sorg.

– När känslor flyter omkring är de som svart bläck. Sedan rinner de genom handen och ut i pennan, och då har man fått fatt på dem.

När hennes pappa levde brukade Johanna Evenson prata med honom kanske en gång i månaden, ibland oftare, ibland mer sällan.

Han var en välvillig lyssnare, alltid där, alltid intresserad.

– Han hade tid för mig och var intresserad av det jag gjorde. Jag behövde inte prestera något för att vara omtyckt. Hans kärlek till mig hängde inte ihop med prestationer.


Hej Pappa, du var navet i vår familj. Nu då du är borta spretar ekrarna åt alla håll. Hur hänger vi ihop utan dig?


När Johanna Evensons familj hade familjeträff senast tänkte hon på hur en människa med sin frånvaro kan uppta så stor plats.

– Där var det så tydligt att han inte var med. Det var inte det att han orkestrerade allt, men … redan att det finns information han hade som ingen nu vet om. Men det handlar också om hur vi förhöll oss till varandra emotionellt. Nu måste vi alla hitta ett nytt sätt – det var ju genom pappa vi kände varandra.

För henne var papparelationen en av de viktigaste relationerna i livet.

– När mina föräldrar skilde sig fortsatte jag och min bror att bo med min pappa. Han var den centrala figuren under hela min uppväxt.


Hej Pappa, jag överlevde min femtio­nionde födelsedag utan dig. Nu återstår bara att överleva din födelsedag utan dig, farsdag utan dig, jul utan dig och mina två namnsdagar (som bara du höll reda på) utan dig.


Hon trodde att sorgen var någonting man måste ta sig igenom, det heter ju till och med sorgearbete.

– Men nu har jag helt reviderat det. Jag har byggt ett litet sorgerum i mitt hjärta, där får han vara med mig. Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom.

Som kantor spelar hon ofta på begravningar: sorg och död är inte främmande för henne.

– Men teoretisk kunskap och praktisk kunskap är två helt olika saker. Min pappa var inte högst på min lista av människor jag trodde skulle dö. Sorg går inte att diagnosticera. Det är inte något man kan bearbeta och sedan bli frisk ifrån. Det är något naturligt.


Hej Pappa, det är krig i världen; många sörjer just nu. Jag försöker kväsa min sorg genom att tänka att vi åtminstone inte befinner oss i en krigszon, du blev inte mördad av fienden.

Men sorgen fungerar tydligen inte så.


När Johanna Evenson funderade på att skriva en bok förkastade hon först idén.Hon tänkte att det är de stora frågorna, som Ukrainakriget och klimatförändringen, som man borde skriva om.

– Men sen tänkte jag att vi måste ändå stiga upp på morgonen och äta vår frukost och begrava våra döda och sörja dem, och det måste också finnas utrymme för det. Vi fortsätter att tampas med vardagliga saker trots att det stora mullrar i bakgrunden. Det är värdefullt att läsa om andras upplevelser.


Alltsedan din död har det känts som om gravitationskraften inte längre har samma grepp om mig: mina steg gör inte längre lika djupa avtryck i jordskorpan, mitt fokus är uppåtsträvande snarare än framåtblickande. Jag svävar nu, som så många andra här i världen, lite ovanför marken, några millimeter närmare din himmel.


– Jag tänker mer på himlen än förr. Jag läser böcker som ger mig positiva tankar om hur livet efter detta kan vara. Jag vet inte om min uppfattning om himlen har förändrats, men det börjar finnas ganska många där som jag känner. Nu också min pappa. Himlen har aldrig varit stor och skrämmande för mig, men den är kanske lite mer attraktiv nu.

Blandningen av saknad och sorg finns kvar, men förvåningen har börjat släppa.

– Under de första månaderna sa vi med mina syskon: Nej nu har du varit borta för länge, nu får du komma tillbaka, nu räcker det! Vad är det här för ett dåligt skämt? Men nu har jag börjat vänja mig vid att han inte kommer tillbaka.


Om Johanna och hennes pappa

Johanna Evenson är äldst av prästen Henrik Helanders fem barn. Hon är församlingsmusiker i Norra Ålands församling.

Henrik Helander var kyrkoherde i Hammarland åren 1981–1990, sedan kyrkoherde i Hangö. Han bodde i Hangö fram till sin död. Han dog av en stroke på Marie bebådelsedag, den 17 mars år 2024.

Johanna Evensons anteckningar till sin pappa blev så småningom boken ”Det var något jag ännu ville säga”, som i mars utkom på Fontana Media.

Hon ser inte sin bok som en självhjälpsbok, eftersom den är så personlig, men hon hoppas att de som nås av den ska behöva läsa den. ”Jag hoppas den ska vara en bok som man ger vidare.”

Text och foto: Sofia Torvalds


Kultur. – Vad är det som får någon att ge upp allt och kasta sig i någon annans händer? 12.5.2011 kl. 00:00

Ledare. Kyrkomötets nästsista session – om det av någon orsak inte blir skäl att sammankalla en extraordinär session – är avkruxad. 12.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Församlingsförbundet ställde sig på tisdagens årsmöte sig bakom Fontana Medias beslut att stänga den fysiska bokhandeln i Helsingfors. 11.5.2011 kl. 00:00

Världen. Tuulikki Koivunen Bylund, som är född i Finland och biskop i Härnösands stift, vill tillåta läkare att assistera vid självmord. Den här åsikten har hon fört fram i ett herdabrev som skickats ut till anställda och förtroendevalda i stiftet. 10.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Församlingen är den största markägaren vars skogsområden nu är aktuella för vindkraftverk i Kristinestad. 10.5.2011 kl. 00:00

Samhälle. 70 000 gammallaestadianer samlas på Söderfjärden i Sundom sommaren 2015, förutsatt att markägarna ger lov. Evenemangets inverkan på den unika miljön har ifrågasatts. 10.5.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. En fredag i april fick jag nästan rågbrödet i halsen. Morgontidningens nyhetssida rapporterade om en demonstration som ägt rum på riksdagshusets trappa. Jag fäste mig speciellt vid ett citat från en av demonstranterna: ”Hakkaa päälle, pohjanpoika! Vi är precis lika fina som ni!” 12.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. De åländska församlingarna har inlett ett nytt informellt samarbete: Ålands unga kyrka. Det första projektet är Night in the Church, en vaknatt i Finströms kyrka den 14–15 maj med program hela natten. Kyrknatten välkomnar ungdomar från årskurs 9 och uppåt. 10.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Nästan 200 finlandssvenska skolelever samlades förra veckan till Bibelkuppens final i Tammerfors. I år segrade Bennäs skola, årskurs 5–6. 9.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Under helgen ordnades Församlingsförbundet en inspirationsdag för församlingens förtroendevalda. Förtroendeforumet samlades på båten till Tallinn och deltagarna fick ta del av inledningar och diskutera möjligheten att engagera kyrkans medlemmar i frivilligarbete för församlingen. 9.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Efter omröstning beslöt kyrkomötet att anteckna till kännedom kyrkostyrelsens utredning om möjligheten att grunda församlingar och kyrkliga samfälligheter oberoende av kommungränserna.  9.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet godkände enhälligt en ny paragraf i kyrkolagen om att församlingen ska ta ut en avgift för gravplats och tjänster i samband med gravsättningen. Då avgiften fastställs ska församlingens kostnader beaktas. Det har hittills inte funnits någon allmän reglering av grunderna för begravningsavgifterna i kyrkolagen.  9.5.2011 kl. 00:00

Världen. De svenska socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin föreslår att de svenska helgdagarna ses över i en särskild utredning. Hon tycker att Sverige behöver en muslimsk helgdag. 8.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Under lördagen samlas barnkörerna i de nyländska prosterierna till barnkörsstämma i Borgå. Barnen uppträder med sång på torget kl. 15. Vid regn flyttas torgkonserten till domkyrkan. 7.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är inga problem att få barnen att sjunga gospel. Anna-Pia Svarvar i Larsmo är nästan chockerad över hur snabbt de lär sig både text och stämmor. 6.5.2011 kl. 00:00

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14