Flytten skulle ske vid nyår, men redan på hösten skickade hon många jobbansökningar.
– Det var svårt att få respons. Jag fick till slut en intervju på en musikskola men tackade nej till jobbet eftersom det endast innebar pianolektioner. Efter flera månader av sökande fick jag en intervju på en skola där jag nu jobbar inom körverksamheten, säger Heidi Storbacka.
Kan du berätta mer om ditt jobb?
– Som instruerande assistent arbetar jag tätt tillsammans med skolans körledare. Det kan innebära stämövningar, att dirigera och att kompa på piano, men också mer praktiska uppgifter som att kopiera noter och arbeta med arrangemang kring konserter. Körverksamheten är jättestor här i Indiana. Upp till 500 elever kan sjunga i skolans körer.
– Jag har också fått lära mig mera om showkörer, där eleverna kombinerar sång och koreografi. Det är otroligt inspirerande att se hur de jobbar med musik och scenframträdanden.
Hur är det att bo i USA?
– Vi bor i Indianapolis, i ett samhälle som heter Avon. Det har varit har varit en omställning att flytta, både praktiskt och mentalt: småsaker som att filtrera dricksvatten och förstå trafikregler till större saker. Amerikanerna är väldigt artiga och vill prata med en, men socialt har det krävts mycket av oss för att skapa ”riktiga” relationer.
Har ni hittat en kyrka eller hoppar ni runt i olika kyrkor?
– Det är enklare att hitta en passande kyrka för vuxna – alternativen är så många. Men för oss som familj var det viktigt med en kyrka som har bra ungdomsarbete. Vi går till en kyrka som heter Kingsway Church, en slags evangelikal frikyrka. Barnen älskar den.
”Det är enklare att hitta en passande kyrka för vuxna – alternativen är så många. Men för oss som familj var det viktigt med en kyrka som har bra ungdomsarbete.”
– Kyrkan har två gudstjänster om söndagarna. Det är mycket folk där – förra söndagen försökte jag räkna. Jag kom till att det var drygt 300 på den ena gudstjänsten och drygt 400 på den andra.
– Jag vill vara aktiv som frivillig. Min uppgift har varit att hälsa folk välkomna. Efter många om och men har jag också fått börja sjunga i lovsångteamet som alt. Det var en utmaning att komma in. Jag har aldrig varit med om en så hård gallring förr! Det krävdes flera auditions, alltså provsjungningar.
Vad har varit svårast med flytten?
– De första två månaderna var oerhört tuffa. Jag var frustrerad över att inte hitta jobb, fast jag hade gjort mitt yttersta. Allt kändes ovisst. Det påverkade mig mer än jag trodde och jag har varit arg på Gud. Jag kunde till slut inte be eller läsa Bibeln. Jag hittade vägen tillbaka genom att läsa Tomas Sjödin och genom att prata ärligt med andra om mina känslor.
Allt kändes ovisst. Det påverkade mig mer än jag trodde och jag har varit arg på Gud.
– Den här erfarenheten fick mig också att tänka på människor som befinner sig i ännu större ovisshet – flyktingar som tvingats lämna sina hem utan att veta vad som väntar, eller de som går igenom en svår sjukdom utan något klart slut i sikte.
Hur ser du på samhället och politiken i Indiana?
– USA är väldigt polariserat, och många väljer sitt informationsflöde ganska noga. Det finns väldigt mycket olika åsikter. Många försvarar Trump och hans beslut, andra tänker ur olika synvinklar. Vi fokuserar på att lyssna in människor, men försöker också ställa frågor och berätta hur vi tänker. Att visa var Finland finns på kartan är en ögonöppnare för vissa.
HEIDI STORBACKA
Är sångpedagog och studiehandledare från Jakobstad.
Har man och tre barn. De yngsta, 18-åringen Alina och 14-åringen Viktor, är med på äventyret i USA. Alina går sista året i high school, Viktor är äldst i Middle School.
Kuriosa: Heidi leder vokal- och gospelgruppen Mrs Bighill Singers.
