Eva Henricson är kantor i Johannes församling.

Psalmerna är en del av vår kultur – vårt land har formats utifrån detta

Kolumn.

För 60 år sedan, då jag började skolan, höll man morgonbön varje dag. Då sjöngs det alltid någon andlig barnsång eller psalm. Några år senare, i samskolan, tågade alla elever varje morgon till festsalen för att delta i morgonsamlingen.

25.3.2025 kl. 16:58

Innehållet kunde variera men 2–3 gånger varje vecka hade vi morgonbön av något slag. Alla elever hade en egen psalmbok som skulle tas med till morgonbönen, det sjöngs alltid en psalm. Musikläraren ackompanjerade på flygeln och eleverna sjöng. Det kändes för många lite pinsamt (varför?) så det var i allmänhet bara ”mamisarna” som deltog i sången. Men samma psalmer återkom ofta, vilket ledde till att de blev bekanta. Under musiklektionerna övade vi också psalmer.


Psalmerna är en del av vår kultur och vår historia. De ger en bild av hur man under årens lopp uppfattat vårt samhälle, vår kyrka och den etiska tradition som är kännetecknande för oss alla i den kristna världen. Vårt land har formats utifrån detta.


Under mina år som kantor i olika församlingar har jag värnat om vår psalmskatt. I och med att man inte på länge haft som vana att sjunga psalmer i skolorna har jag sett det som en av mina viktigaste uppgifter att föra ut psalmsången till skolbarnen. I många års tid samlade jag lågstadieeleverna årskursvis till stunder då vi tillsammans sjöng psalmer, och som belöning kunde de som deltog i den så kallde pinsjakten i Borgå stift få ett litet pins som bevis på att de hade lärt sig 10–20–30 psalmer.


Med sorg kan jag konstatera att inte heller det här numera är möjligt i våra skolor. Man får inte i sekulära ickereligiösa sammanhang sjunga om Gud och Jesus för att det finns en minoritet som inte tror på dem. Men om julgubben går det nog bra att sjunga fast man inte tror på honom.


Jag önskar uppriktigt att man i skolorna inte skulle vara så rädd för att ge barnen en kulturell fostran, det handlar ju inte om en personlig tro utan en kultur som förenar oss, som är kännetecknande just för oss, här vi bor. Och jag önskar också att föräldrarna till dessa barn skulle se värdet i att känna till och förstå det som ligger som grund i hela vårt samhälle. Om man sedan via psalmerna dessutom kan få en personlig relation till det psalmerna vill säga oss är det bara bonus.

Eva Henricson


När det planeras hjälpinsatser måste man tänka på alla parter, också på muslimerna, säger biskoparna i ett ställningstagande. 11.9.2014 kl. 15:26

Katriina Järvinen kallar sig själv ”den fattiga kvinnans Merete Mazzarella”. Hennes färska bok handlar om barn som inte vill ha kontakt med sina föräldrar. 11.9.2014 kl. 09:50

Vad har Sibelius, Abraham Lincoln och Jesus gemensamt? Svaret är att de alla hade ett nervsystem som var känsligare än hos genomsnittet. Under de här männens livstid fanns det inget begrepp som beskrev deras personlighetsdrag. I dag kallar vi dem högkänsliga. 10.9.2014 kl. 15:38

Munsala kapellförsamling löper risk att bli utan representation i moderförsamlingen Nykarlebys kyrkofullmäktige. Då det återstår mindre än en vecka av tiden att nomineria kandidater har man ännu inte börjat söka efter dem. 9.9.2014 kl. 13:47

församlingsval. Församlingsvalet är en möjlighet för församlingarna att göra sig själv synliga. Den 15 september ska kandidaterna vara uppställda. 8.9.2014 kl. 15:12

finlands evangelisk-lutherska folkmission. Finlands evangelisk-lutherska folkmission har inför församlingsvalet i höst lanserat nätverket ”Tro och gemenskap”. 8.9.2014 kl. 15:04

jomala. En sex år gammal tvist mellan Jomala församling och församlingens tidigare kyrkoekonom har fått sitt utslag i Ålands tingsrätt, skriver tidningen Åland. 8.9.2014 kl. 15:03

Anton Häggblom. Över tusen personer ville spela i MAMMA MIA! som sätts upp på Svenska teatern i höst. Anton Häggblom från Karleby var en av några få som kom över en huvudroll. 3.9.2014 kl. 10:23

Kari Mäkinen. Olika åsikter ska rymmas i kyrkan. Det som behövs är respekt och omsorg om enhet. 1.9.2014 kl. 13:45

Stina Lindgård. Pastor Stina Lindgård har valts till gemensam kyrkoherde för Lappträsk svenska församling och Liljendal församling. 29.8.2014 kl. 15:14

Ingen annan personifierar årtionden av finländsk bibeldebatt som Heikki Räisänen. Hans nyutkomna självbiografi är en av höstens stora händelser på den kyrkliga bok- och kulturfronten. 28.8.2014 kl. 15:09

freja häggblom. Freja Häggblom är förvånad över den mängd energi många kristna använder till att försöka övertyga andra med intellektuella argument. 28.8.2014 kl. 00:00

Patrik Hagman. I höst blir det söndagsskola för vuxna i Pargas. De som deltar ska få svar på en fråga som sällan ställs i kyrkan men som är brännande aktuell för många: Varför vara kristen? 26.8.2014 kl. 23:18

Maria Sundblom Lindberg. En trotsig treåring kan göra de mest harmoniska föräldrar galna och en bråkig tonåring kan splittra en syskonskara. Yle Fems nya familjeserie tar tag i vardagslivets utmaningar. 25.8.2014 kl. 12:57

syrien. Nordiska Inremissionsrådet (NIR) vädjar till regeringar och massmedia i de nordiska länderna om att inte förbise de förföljelser som drabbar kristna i Syrien och Irak. 25.8.2014 kl. 12:48

Blogg. – Vi hoppas få fler läsare och ny luft under vingarna på Kyrkpressens plattform, säger Nina Österholm vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. 11.5.2022 kl. 12:02

gospel. Gospelkören His Master’s Noise tar farväl av dirigenten Elna Romberg med en hejdundrande konsert med gästartisten Gladys del Pilar från Sverige. 10.5.2022 kl. 15:52

SYDÖSTERBOTTEN. Biskoparna Bo-Göran Åstrand i Borgå och Matti Salomäki i Lappo har kallat kyrkoherdarna och ledande förtroendevalda i Närpes, Kristinestads svenska och finska församlingar till ett möte i Närpes den 2 juni. Till mötet kommer biskoparna med frågor och inte med svar. 6.5.2022 kl. 16:52

KYRKOMÖTET. Biskop Teemu Laajasalo har skrivit tv-sketcher i sina dagar. Med en viss glimt i ögat luggade han kyrkan för att ha gått vilse i sin egen djungel av projekt och processer. Och kyrkomötet applåderade. 6.5.2022 kl. 13:45

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41