Vad har jag för uppfattningar om mig själv? Var har jag fått dem? Ofta härstammar de från den tidiga barndomen. De har mycket att göra med hurdana anknytningsmönster vi har till våra föräldrar.

Vi har alla en del i oss som exploderar oväntat – och den kan vi jobba med

psykologi.

När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med.

20.3.2025 kl. 10:01

Reagerar du alltid på samma sätt inför en liknande situation? Blir du arg, går du i lås och tystnar, drar dig undan, försöker blidka den andra eller ta skulden på dig själv? Då har du kanske stött på ett område där du kämpar med ett känslolås, ett destruktivt livstema.

– Du kan känna på dig att du kämpar med ett känslolås om du inte lugnt klarar av att diskutera en fråga med en person. Det är något med personens ord, sätt att vara eller handla som får ditt känslolås att aktiveras. Det kan leda till att du överreagerar och anfaller personen på ett aggressivt sätt, flyr eftersom du inte klarar av diskussionen, blir helt stum eller också skojar bort hela saken. Om du känner igen det här, och om känslan är stark och du inte finner en lösning själv, då rekommenderar jag samtal med en själavårdare som förstår sig på livsteman och hur man bearbetar dem.

Det säger Markku Veilo, lösningsfokuserad kristen terapeut. I mars leder han tillsammans med sin fru Teija en kurs om känslolås, destruktiva livsteman, vid Evangeliska folkhögskolan i Vasa.


18 destruktiva livsteman – vilket är ditt?

Termen ”lifetraps”, eller livsfällor, myntades ursprungligen av den amerikanske psykoterapeuten Jeffrey Young. Med livsfällor avsåg han svåra och kroniska psykologiska mönster som aktiveras i utmanande livssituationer. När den finska fackboksförfattaren Kimmo Takanen myntade begreppet i Finland använde han begreppet ”tunnelukko”, det vill säga ett emotionellt lås eller ett känslolås.

Markku Veilo har tillsammans med sin fru Teija länge föreläst om och arbetat med själavårdsklienter med hjälp av känslolås-metoden. Han tycker att ett bra sätt att börja arbeta med metoden är att göra ett gratistest på nätet, för att se vilka av de 18 olika känslolåsen som är mest aktuella för en själv.

– Vi har alla sådana här lås. Det är bra att veta vilket är det starkaste och vilket som är mindre problematiskt. När man vet mer är det bra att undersöka hurdana tankar man har om sig själv och sina medmänniskor. Vad har jag för uppfattningar om mig själv? Var har jag fått dem? Ofta härstammar de från den tidiga barndomen. De har mycket att göra med hurdana anknytningsmönster vi har till våra föräldrar. Många av de här uppfattningarna och beteendena är sådana som funnits i släkten, och som föräldrar för vidare till sina barn.

Ta snällhet, exempelvis.

– Den ”snälla” har redan som barn förstått att det är nödvändigt att vara snäll, för det har mamma och pappa sagt. ”Du måste sitta stilla, du får inte ha ljud, du får inte uttrycka dina känslor.” Så uppstår ett livstema, ett känslolås, säger Veilo.


Hur försvårar exempelvis snällhet en människas liv?

– Snällhet anses ofta vara en bra sak i kristna sammanhang, men en snäll människa blir lätt att manipulera och utnyttja. Hon fogar sig under andras auktoritet. Om den personen sedan hittar en äkta hälft med narcissistiska drag, då kan den snälla bli totalt undertryckt, vilket leder till ett väldigt olyckligt äktenskap.

Men också för en snäll människa kommer gränsen någon gång emot – som den gör för oss alla, vilket känslolås vi än kämpar med.

– Smärtan växer så småningom. I något skede står vi inte ut med trycket. De yttre omständigheterna och det inte trycket tvingar oss till att försöka hitta en lösning.


Den kristna metoden

Markku Veilo och hans fru jobbar med både en kognitiv metod och en kristen metod för att hjälpa sina klienter övervinna sina destruktiva livsmönster.

– Först går vi igenom livsteman och hur de uppstår, sedan går vi igenom varje känslolås, och sedan den bibliska modellen för att bli fri från dem. Jag ser att det finns enorma möjligheter att växa och bli helt fri. Som det står i Galaterbrevet 5:1: ”Till den friheten har Kristus befriat oss.” Sanningen gör oss fria på det sättet att vi börjar bli medvetna om den inre konflikt vi bär på. I Kristus är jag fri, men på grund av alla murar jag byggt i mitt sinne är jag ändå fortfarande bunden.

Han tänker att det givetvis är viktigt att arbeta metodiskt, att undersöka de modeller som vi bär på från barndomen, undersöka vilka relationer som utlöser starka känslor i oss och försöka hitta kopplingar till tidigare livshändelser.

Men sedan finns det också rum för Gud att gripa in.

– Man kan göra mycket själv. Som det står i Psaltaren 37: ”Var stilla inför Herren, vänta på honom.” En sak jag uppmanar folk att göra är att vara tysta. I tystnad och stillhet vänder man sig inåt, mot sig själv, och börjar möta sitt undermedvetna. Och därifrån stiger så småningom uppdämda känslor. När människan sedan hittar orsaker kan hon börja fundera på hurdana uppfattningar hon bär på och om de kunde bearbetas och byggas på nytt med hjälp av Guds ord.

Han har jobbat med sina egna känslolås på det sättet.

– Jag hade en pappa som var både kolerisk och melankolisk och hade väldigt stark vilja, och jag hade problem med att jag var för snäll. Jag sa aldrig emot min pappa, protesterade aldrig. När jag tänker på mig själv som förkunnare för 25 år sedan, när jag började, så var jag ganska ängslig och rädd. Det var något som försvann när jag upplevde en andlig tillväxt och vande mig vid att uppträda. Jag var tvungen att möta mina rädslor och svagheter. Idag känner jag inte att jag har något känslolås som försvårar mitt liv.

Hans råd är: öva dig på ett göra precis tvärtom. När du stelnar, tystnar och vill springa din väg, försök i stället våga stanna och säga hur det känns.

– Gör det även om det känns illa, även om alla röster inuti dig skriker ”var tyst, säg inte din åsikt”. Då gäller det att bara stiga fram och säga sin åsikt ändå, och då blir låset svagare.

När han studerade till kristen terapeut fick han en lista på hundra känslor i sin hand.

– Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det fanns så många! Jag har märkt att människor ofta inte kan sätta ord på sina känslor. Att namnge en känsla är svårt. Ofta säger en klient: Jag känner rädsla eller ångest. Ångesten är en sorts primärkänsla som ligger över alla andra. Bakom ångesten finns tystare känslor, så kallade långsamma känslor. Det är viktigt att känna dem.


Och hur hittar vi våra långsamma känslor?

– Du kan hitta dem enbart genom att stanna upp och vara tyst. Därför är vår tidsålder inte bra för oss. Den uppmanar oss i stället till att vara där det finns mycket oljud och där det är bråttom. Det leder till att vi fjärmas från oss själva. I en ytlig kultur projicerar vi också vår egen skuld på andra och bort från oss själva. Därför vågar många av oss inte ens försöka vända oss inåt för att se vad där finns – då måste vi möta vår egen verklighet. Istället börjar vi fixa på ytan, genom att försöka vara så fysiskt attraktiva som möjligt. Men problemet finns inuti.

Markku Veilos tips: så kan du börja

Googla fram ett gratis ”tunnelukko”-test på nätet ifall din finska är tillräckligt bra för det. Testet tar upp 18 olika teman, bland dem övergivenhet, misstro och utsatthet, känslomässig försummelse, utanförskap, underkastelse och perfektionism.

Läs på om temat, undersök situationer i din barndom då du drabbats av liknande starka känslor som du ibland upplever som vuxen, situationer då du inte ”handlar vuxet”.

Erkänn att du har ett problem. Bestäm dig för att börja utmana dig själv att handla annorlunda – tvärt emot hur din kropp och alla dina rädslor säger att du borde handla.

Satsa mycket tid på tystnad och begrundan. Undersök dina känslor. Uppsök själavård, be och läs Bibeln för att få stöd.

Text: Sofia Torvalds 


FÖRLOSSNING. Redan som sjuåring visste Johanna Holmäng att hon ville bli barnmorska. Hennes jobb är hennes kall. Varje dag möter hon stor förväntan, men vissa gånger också bottenlös förtvivlan. – Ibland måste jag gå från sorgens rum in i glädjens, då är det inte lätt att hålla masken, säger hon. 28.9.2022 kl. 13:31

PREPPERPRÄST. När Sverige inte hade ett enda stridsflygplan att sända upp då Ryssland övade kärnvapenanfall gick det upp för prepperprästen Jonas Ahlforn i Örebro att det inte räcker att bunkra upp toalettpapper som förberedelse för en samhällskris. 29.9.2022 kl. 11:00

BORGÅ STIFT. Efter pandemin har det varit svårare att få till dop. Begravningar och minnesstunder har förändrats. Vid prästernas synodalmöte i Åbo sade biskop Bo-Göran Åstrand att kyrkan inte blir som förut – också dess särställning som folkkyrka ifrågasätts nu i riksdagen. 29.9.2022 kl. 00:00

SYSKON. Kjell Westö och Mårten Westö är bröder, författare och spelar i samma band. De har ärvt ett depressivt stråk, men hanterar det på olika sätt. Den ena är intensiv, den andra är lugn. Den ena ber ibland, den andra köpslog en gång med Gud och blev avslöjad som spelare. 28.9.2022 kl. 10:38

BORGÅ STIFT. 21-åriga Moa Eklund har skapat logon för Borgå stifts hundraårsjubileum. – Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet, säger hon. 26.9.2022 kl. 19:09

KRISTEN BILDKONST. Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje. 27.9.2022 kl. 19:00

Åbo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16

FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22

Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14

nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24