Matias Nykänen, Ari Salakka och Per Ehrström med barnen Manu, Kasper och Aune är tvåspråkiga i olika grad, men kommer gärna till det gemensamma familjecaféet.

Morgongröt och bekanta på två språk – det tvåspråkiga familjecaféet på Drumsö är i full gång

Helsingfors.

Det är fredag förmiddag och full fart i Drumsö kyrkas småbarnsutrymmen: stora och små leker, pratar, äter gröt, eller springer runt i gympasalen. Johannes församlings och Lauttasaaren seurakuntas nya tvåspråkiga familjecafé är i full gång.

11.3.2025 kl. 13:37

Det är praktiskt att kunna äta frukost här och träffa bekanta. Vi är en tvåspråkig familj så för oss är det naturligt att byta mellan språken, berättar Per Ehrström som kommit till caféet med dottern Aune den här dagen.

– Jag är glad åt att det ordnas tvåspråkig verksamhet, sådan får det gärna finnas mera av. Dessutom är det bra att utrymmena kommer till användning, det är fina utrymmen.

Oscar Storgårds är Johannes barnledare på plats den här dagen. Han tycker samarbetet är jättefint.

– Då jag pratar svenska med någon här kommer andra ofta fram och börjar prata svenska med oss de också. På Drumsö finns många familjer som talar både svenska och finska; vi hade just en intressant diskussion med några föräldrar om hur man förverkligar tvåspråkigheten i praktiken i just sin familj. Dessutom blir vi från Johannes bekanta med de familjer som annars i huvudsak deltar i Lauttasaaren seurakuntas verksamhet. Det är alltid roligt, inspirerande och givande att träffa nya familjer som är aktiva inom barnverksamheten.


Rolig krydda

Den tydliga tvåspråkigheten på ön är också finskspråkiga Matias Nykänen och Ari Salakka medvetna om.

– Jag kommer från en ort mitt i landet, den har inte ens ett namn på svenska, skrattar Matias. Här i Helsingfors har jag vant mig vid att folk byter språk lite när som helst, det händer både på fritiden och på jobbet. Själv förstår jag bara enstaka svenska ord, men tvåspråkigheten är en rolig krydda i livet.

Ari kommer från Esbo och är uppvuxen med svenska och finska runt sig.

– Min guddotter och flera av mina vänner talar också svenska, så det är en naturlig del av mitt liv, berättar han.

Johannes församlings ledare inom småbarnspedagogik, Helena Hollmerus, berättar att det här är Johannes första tvåspråkiga barn- och familjeverksamhet.

– Jag är verkligen jätteglad åt den. Initiativet kom från Lauttasaaren seurakunta och vi nappade genast på. De har märkt att många familjer som går hos dem är tvåspråkiga.

– Det här är ett bra sätt för oss att närma oss varandra nu när församlingarna har gemensamma utrymmen. Att samarbeta med deras personal är lätt och roligt, alla är så hjälpsamma och snälla. Gruppen består av kring 70 barn och vuxna och är därmed mycket större än de grupper vi har andra dagar i veckan, men det är en trevlig grupp. Allt bara fungerar och rullar på.


Bjuder in till mera tvåspråkighet

Helena berättar att Johannes församling kontaktat andra församlingar, bland annat Paavalin seurakunta, med förslag om liknande samarbeten, och hoppas få napp så småningom.

– Vi skulle gärna ha en svenskspråkig ledare med på något redan etablerat familjecafé, till exempel i Berghäll. Ny verksamhet har vi inte resurser att bygga upp.

Men än så länge är Helena glad åt samarbetet på Drumsö.

Hit har också Johannes vårdlediga kanslist Ingrid Björkskog med dottern Freya hittat.

– Vi tycker om det här familjecaféet. Här är mycket folk och utrymmet är stort, så det finns många roliga leksaker och mycket att göra. Språkbad får vi också.

Text: ULRIKA LINDBLAD


FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22