Pulsgudstjänst i Petrus församling i Helsingfors.

Vill kyrkan alls ha med amatörerna?

MEDLEMMAR.

Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso.

5.3.2025 kl. 17:23

Närmare 3 000 finlandssvenskar beräknas varje månad göra frivilliginsatser i någon av församlingarna i Borgå stift. Det hävdar storundersökningen Gallup Ecclesiastica 2024.

Frågar man hur många som någon gång i livet har ställt upp som frivilliga i kyrkan kan siffran enligt statistikern Veli-Matti Salminen på Kyrkans forskning och utbildning stiga till över 25 000. Då räknas ännu inte hjälpis-gängen i konfirmandarbetet, eller förtroendevalda.

I den offentlighetsbild den evangelisk-lutherska kyrkan visar upp syns medlemmarna sällan. I den minutiösa statistik som kyrkan för bokförs lekmannainsatser inte alls.


Om gudstjänsten blir för torr

Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans svenska central KCSA säger sig på sistone ha fått flera exempel på hur man gärna säger att man vill aktivera kyrkans medlemmar i församlingarna, men att det sedan ändå ganska fort blir stopp.

Ett exempel: En ung mamma som har kontakt med många barnfamiljer, har idéer om hur man kunde utveckla familjegudstjänsten i församlingen. Det blir ofta torrt och tråkigt och gudstjänstschemat ska följas till punkt och pricka.

Mamman och hennes väninnor vill jobba med drama, and­ra tilltal och involvera barnen mera. Med sin andliga inriktning skulle hon göra det bra, också till innehållet – men de anställda i församlingen är tveksamma.

I bloggen Kyrka.nu skriver Sixten Ekstrand om gapet mellan ord och handling. Kyrkan talar om en lutherskt dynamisk och demokratisk församlingssyn men har i praktiken ”en upp­ifrån styrd hierarki [...] som i sämsta fall reducerat en stor del av Kristi kropp till objekt för proffsens verksamhet”, skriver han.


”Inget språk för nya gemenskaper”

På omkring 20 håll i landet har finska evangelisk-lutherska församlingar nya former för medlemsdrivna gudstjänstgemenskaper, i allt från Esbo till Ny­slott eller Rovaniemi.

På svenska finns Puls i Helsingfors som dock i fjol kom i konflikt med församlingen så att den medlemsdrivna gemenskapen tog sin verksamhet ur Petrus församling.

– Det finns så lite språk för hur man inom kyrkan kan starta nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen, 34.

Hon kommer ursprungligen från Karleby, men blev under åtta år i Helsingfors en del av Puls och till sist anställd som dess projektsekreterare.



Ida-Maria Pekkarinen har jobbat med en ny generations gemenskaper i Tammerfors. Foto: Veikko Luukkonen.


– Finska Verkosto i Helsingfors är ett jättebra exempel på en ny form av gemenskap. Men på svenskt håll tycks det alltid finnas ett motstånd, ”vem styr, vem kontrollerar det här?” Det känns inte sunt. Kan man inte i stället stöda, så att det ska växa och bli någonting? säger hon.

Husband ersätter orgeln

Sedan ett drygt år är Ida-Maria Pekkarinen tjänstledig från Petrus och har i stället jobbat med den evangelisk-lutherska samfällighetens Uusi Verso-verksamhet i Tammerfors.

De nya gemenskaperna liknar ofta varandra: en enkel mässa med vardagliga ramar, förbön, nattvard, lovsång med ett husband och många medlemmar involverade.

I Pispala kyrka i Tammerfors samlar formatet varje vecka drygt 200 personer; en annan liknande gudstjänst i en annan förort i snitt 90.

Pionjären på alternativ evangelisk-luthersk gudstjänst är förstås finska Tomasmässan som startades redan 1988. För att inte då tala om väckelserörelserna där medlemsdriven verksamhet är såväl vardags- som söndagsmat.

Sparsamt på svenska

På svenska finns det få alternativa, modernare gudstjänster i folkkyrkoförsamlingarna. I Jakobstad finns Fokus-gudstjänsterna en söndagskväll i månaden. De har sina rötter i en utbrytargrupp på 00-talet, som sedan stegvis har smält tillbaka in i fadershuset, Jakobstads svenska församling.

I Kvevlax introducerar Korsholms församling nu en gång i månaden ett liknande lättare gudstjänstkoncept. Det blir dessutom den huvudgudstjänst som kyrkoordningen stadgar ska hållas varje söndagsförmiddag.

”Du är inte just nu där”

I Tammerfors har Ida-Maria Pekkarinen som anställd lett Uusi Verso-nätverkets smågruppsarbete med böne- och cellgrupper och lite vidare vardagsgemenskaper kring vissa åldersgrupper eller intresseområden. En sådan pienyhteisö är till exempel Erä­versot, en kristen gemenskap kring friluftsliv, natur och utflykter.

"Jag behöver vara redo för ganska allvarliga samtal med någon vars eget liv inte är i det skede där hen kan vara ansvarig för andra människor.”

– En av Uusi Versos värderingar är lupa innos­tua; det är tillåtet att bli ivrig över någonting, ta det vidare och skapa nytt, säger Ida-Maria Pekkarinen.

– Startar du en Uusi Verso-grupp behöver du vara kopplad till dem som leder hela arbetet. Men jag behöver vara redo att hålla också ganska allvarliga samtal med någon och säga att ”just nu tycker jag inte att ditt eget liv är i ett skede där du kan vara ansvarig för andra människor”.

I Uusi Versos gudstjänster predikar medlemmar ibland, men då med coachning både före och efter av en präst, som också svarar för nattvarden i mässan.

Praxis varierar i landet. I Jakobstad har man aldrig nattvard i Fokusgudstjänsten.

– Jag tror det är viktigt att vi har ett mångsidigt sätt att fira högmässa tillsammans. Jag körde fram att vi inte ska ha egna nattvardsgångar utan gemensamma. Jag skulle vara försiktig med att sätta ut församlingens gudstjänst, högmässan, på entreprenad till en cellgrupp, säger kyrkoherde Jockum Krokfors.

Samtidigt behöver medlemsaktiviteten i olika grenar i församlingen goda lösningar, säger han.

– Det är jätteviktigt! Jag hoppas att inte vi präster inte upplevs som något slags konkurrenter med lekmän, utan att man ska kunna samarbeta.

Slå vakt om gemensam gudstjänst

Vid domkapitlet i Borgå slår stiftsdekan Mia Anderssén-Löf i kyrkolagen och kyrkoordningen. Hon konstaterar att den förutsätter att en präst leder det vi traditionell mening kallar gudstjänst. Kyrkoherden är i sin tur ansvarig för församlingens gudstjänstliv, liksom all annan verksamhet i församlingen, säger hon.

Mia Anderssén-Löf ser det som viktigt att många är delaktiga.

– Det är kyrkans frihet och liv. Men å andra sidan: har man omgärdat någonting med regler eller lagar så är det för att skydda det som är gemensamt och heligt för oss – i det här fallet gudstjänsten, säger hon.

”Ny snäv syn på ledarskap”

Vid kyrkans svenska central KCSA är Sixten Ekstrand kritisk till att en ny generation teologer och ledare i kyrkan allt oftare har en snäv syn på ledarskap så att de kan bli väldigt kontrollerande gentemot medlemmarna.

Under domkapitlet finns en inspirationsgrupp kring gudstjänslivet. Att någon vid hans avdelning KCSA tydligare skulle jobba med medlemsaktivitet i stiftet tycker han ändå inte behövs; det ska ingå naturligt i de anställdas arbetsbild, säger han.

Tack-men-nej-tack blir det hos kyrko­herde Jockum Krokfors i Jakobstad.

– Stift, domkapitel och central förvaltning kan nog inte göra så mycket här. Det här är så lokalt förankrat, säger han.

- - -

Läs också Kyrkpressens ledare "Lekmannen - begrav ordet".

Jan-Erik Andelin


klimat. Kyrkostyrelsens plenum godkände kyrkans energi- och klimatstrategi. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har som mål att bli koldioxidneutral senast år 2030. Ett av målen är att kyrkan ska vara en aktiv samhällspåverkare i klimatfrågor. 26.2.2019 kl. 17:13

Kristinestad. Förtroendeklyftan inom Kristinestads svenska församling ska gå att överbygga. Det står klart efter biskop Björn Vikströms besök i församlingen på torsdagen. 22.2.2019 kl. 13:40

profilen. När en lång arbetskarriär tog slut stod Sussi Björkman plötsligt utan jobb. Idag jobbar hon i tre skift med att köra färja. Ute på Houtskär finns bara hon, naturen, bilarna och Radio Vega. 21.2.2019 kl. 11:07

biskopsval. Biskopsvalet närmar sig och i samband med senaste veckas valpanel i Nykarleby tog vi tempen på kandidaterna. Tolv frågor av varierande karaktär fick kandidaterna och max fem minuter hade de tid på sig att leverera svar på samtliga frågor. 20.2.2019 kl. 17:33

biskopsvalet 2019. Biskopskandidaterna fick svara på frågor om väckelserörelserna när de möttes för den sista utfrågningen i Nykarleby på lördagen. Alla var överens om att väckelserörelserna behövs i kyrkan. 18.2.2019 kl. 16:45

skidolycka. Väståbolands svenska församling sörjer den femtonåriga pojken som förolyckades i en skidolycka under församlingens skriftskolläger i Himos i Jämsä på lördagen. 18.2.2019 kl. 15:48

skidolycka. Krishjälp och samling för den som behöver samtala. 17.2.2019 kl. 14:16

nytt från domkapitlet. Två präster klara för ny post och en ledig kyrkoherdestol i Sibbo, i senaste nytt från domkapitlet. 8.2.2019 kl. 15:34

demens. För fyra år sedan förändrades Gita och Leif Lindgrens liv när Gita fick diagnosen pannlobsdemens. 8.2.2019 kl. 13:12

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06

Kristinestad. Biskop Björn Vikström har gett kaplanen Markus Engström i Kristinestad en varning för det språkbruk som han använt i en insändare i tidningen Syd-Österbotten. 4.2.2019 kl. 14:18

människohandel. Ett offer är inte nödvändigtvis inlåst, utan låset utgörs av psykologisk makt. 14.11.2017 kl. 00:00

Asyl. Itohan Okundaye är ett människohandelsoffer med en son född i Finland. Efter ytterligare ett avslag från Migri kan de hämtas när som helst av polisen. 1.2.2019 kl. 18:21

biskopsvalet 2019. En biskop mitt i hjorden, en kyrka som bär mening, att börja med bön, att gå tillsammans. De är fyra kandidater med fyra livsberättelser och fyra perspektiv på vad det innebär att vara biskop. 30.1.2019 kl. 11:00

agricola församling. På söndag firas Svenskfinlands nyaste församling. Skönt att äntligen komma igång och roligt med fler kollegor, tycker medarbetarna i Agricola svenska. Utmaningar finns också, i ekonomin och de större geografiska avstånden. 29.1.2019 kl. 09:05

kyrkoherdeval. Domkapitlet har konstaterat att både Camilla Svevar och Johan Kanckos är behöriga för tjänsten. Domkapitlet placerar Camilla Svevar i första förslagsrum. 28.4.2023 kl. 10:10

KOLUM. I mitt arbete som studentpräst träffar jag unga studerande som söker sig till mig för samtal. Deras värld har mörknat så mycket att de har klivit över den tämligen höga tröskeln att söka hjälp hos en präst. 24.4.2023 kl. 08:00

biskopar. Den finländska teologen Jaakko Rusama har valts till biskop för den lutherska kyrkan i Storbritannien. 26.4.2023 kl. 15:02

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum har beviljat församlingarna understöd för sammanlagt 7,38 miljoner euro ur den statliga finansieringen för skötseln av församlingarnas kulturarv. 25.4.2023 kl. 11:01

FÖRLÅTELSE. Vad händer när någon behandlar dig fel? Du känner dig arg, sårad, ledsen och övergiven. Du vill ha rättvisa, och du vill att någon betalar. Men om rättvisan inte kommer – vad gör du då? Du förlåter. Sjuttio gånger sju gånger gör du det – och då sjunker inte bara ditt blodtryck utan du bygger också din karaktär. 20.4.2023 kl. 10:18