”Budskapet i andlig musik ger hopp och trygghet, och det tycker jag att behövs”

kyrkomusiker.

Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker.

10.2.2025 kl. 11:48


Sång är Fiona Chows huvudinstrument. Hon är kanske mest känd som körledare och har lett lovsång i många olika sammanhang i Finland. Nu är hon kantor i Borgå. FOTO: privat




Fiona, du ska börja jobba som kantor i Borgå, hur känns det?

– Jag är taggad och ivrig och tror att det här är en bra tjänst för mig. Det finns mycket variation i arbetsuppgifterna och församlingens musikverksamhet är bred och omfattande.


Kan du berätta lite om din utbildning och bakgrund?

– Jag är uppvuxen i Kanada och har studerat musik och musikteori där och i New York.

– Just nu undervisar jag deltid i musikteori och musikhistoria vid Sibelius-Akademin och leder en hel del körer.

– I och med mitt nya jobb försöker jag ge bort de flesta körerna nu, men lovsångskören Kingdom singers i Helsingfors kommer jag fortsätta leda.


Hur kom det sig att du blev kantor?

– Jag utbildade mig till kyrkomusiker ganska nyligen.

– Det är en ganska rolig berättelse egentligen. Jag har en kompis som är kantor. En dag bestämde hon sig för att övertyga mig om att också bli kantor, så hon tog med sig sin dator till en lunch. Hon ville kolla upp hur många kurser och poäng jag behövde för att bli kantor i Finland, och jag bara skrattade.

– Men så kom covid. Kyrkorna stod tomma och jag hade tråkigt, så jag började öva orgel. Jag hade helt enkelt inte så mycket annat program och sökte in till Sibelius-Akademin och utbildade mig till kyrkomusiker. Nu tycker jag om att jobba som kantor.


Vad gjorde dig intresserad av kantorsjobbet i Borgå?

– Det är en levande församling. Jag har jobbat några somrar i Borgå och gjorde också min praktik där. Jag tycker om personalen, församlingen och hela paketet.


Vad var det som fick dig att bli intresserad av musik en gång i tiden, vad tände gnistan?

– Jag har alltid tyckt om att spela och sjunga. Som barn fick jag följa med vänner till barnkören och där fanns också den sociala delen med kompisar som sa hej då man kom in.

– Under min uppväxt i Kanada var vi med i en presbyteriansk församling och jag började tidigt spela i kyrkan.


Vad ser du mest fram emot med ditt nya jobb?

– Jag tycker om att jobba med människor och att musicera tillsammans. Det är kanske det bästa med kantorsjobbet.

– Budskapet i andlig musik ger också hopp och trygghet, och det tycker jag att behövs. Det budskapet är viktigt också för mig.


Har du någon favoritpsalm eller sång just nu?

– Jag har jättemånga, men jag tycker om lovsången Goodness of God.


Har du någon hälsning till församlingen som avslutning?

– Det har jag. Om man någon gång funderat på att börja sjunga eller musicera ska man absolut ta steget och göra det. I församlingen brukar tröskeln vara ganska låg.

– Och hoppas vi ses vid någon gudstjänst eller orgelkonsert!

Text: Rebecca Pettersson


BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00

LIVSBERÄTTELSE. Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash. 16.10.2025 kl. 11:29

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08