Det var en självklarhet för Simon att Herren vakar över människan och att vi kan förlita oss på honom. – Men tron hade inget praktiskt utrymme i mitt liv och spelade ingen roll. Min brottningsmatch ledde mig tillbaka till Kristus.

”Vi har alla drakar att dräpa, och vi måste våga striden”

Personligt.

Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron.

29.1.2025 kl. 15:41

Redan som ett litet barn upptäckte Simon Westerlund berättelsernas kraft.

– Jag har mina föräldrar att tacka. De läste alltid sagor högt för mig. Jag älskar berättelser, sagor och fiktion. Det är det mest direkta och mest pedagogiska sättet att återspegla verkligheten. Berättelser är ett språk för att beskriva verkligheten.

Han tänker på den klassiska berättelsen om en riddare som dräper en drake.

– Sagan uttrycker komprimerat väldigt stora och djupa sanningar om verkligheten, om vår existens och vårt liv. Alla har drakar att dräpa – antingen drakar inom oss själva eller drakar utanför oss som står i vår väg. Alla bör vi vara modiga och våga ta striden med draken, oavsett om vi tror att vi kan övervinna den eller inte.

Simon Westerlund är född och uppvuxen i Nykarleby. Berättelserna förde honom sedan till Åbo efter studierna. Han började studera historia.

– Historia är berättelsen om människan. Jag märkte att historia först och främst är ett verktyg för att lära mig förstå mänskliga fenomen och samhälleliga strukturer.

Han trivdes mycket bra i Åbo.

– Jag tog väldigt lång tid på mig att bli färdig kandidat. Jag sjöng om studentens lyckliga dagar, rent bokstavligt. Med tiden började jag leva odisciplinerat och för begärsbejakande.






Tron som vägledning

För honom har den kristna tron alltid varit en självklarhet.

– Jag är uppfostrad i ett kristet hem. Min mor hade söndagsskola, och vi gick i kyrkan då och då. Jag var väldigt aktiv i Kyrkans ungdom, främst för det sociala.

Tron fanns alltid i bakgrunden under hans uppväxt.

– Det var ingenting jag ifrågasatte eller tvivlade på. Mitt historiska intresse innebar också att jag hade ett intresse för religion.

Men under studietiden började han brottas med Gud.

– Vi lever i en tid som är väldigt fientlig till religion överlag. Jag fann mig i en situation där jag frågade mig: Vad är meningen med allt? Studier, examen, jobb, arbete – för att sedan dö. Varför bry sig?

Det var en självklarhet för Simon att Herren vakar över människan och att vi kan förlita oss på honom.

– Men tron hade inget praktiskt utrymme i mitt liv och spelade ingen roll. Min brottningsmatch ledde mig tillbaka till Kristus. Jag insåg att om kristendomen är sann, så innebär det något för oss människor och för våra liv. Och viktigast av allt – det som vi alla siktar på, men som vi inte kan förstå: det eviga livet.

– Det var ett uppvaknande. Jag började på allvar studera kristendomen och kyrkans historia. Snart kom jag fram till att Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte var något för mig.


En ny kyrklig hemvist

Han vände sig först till katolicismen.

– Jag satte mig in ännu djupare i katolsk teologi och kyrkohistoria. Jag var väldigt entusiastisk och självsäker. Jag tog ganska hastiga steg till att bli medlem i Katolska kyrkan.

Men Simon hade också en god vän som hörde till den ortodoxa kyrkan.

– Tack vare honom fick jag en inblick i den kyrkan. För västerlänningar är den ortodoxa kyrkan väldigt främmande. Den figurerar sällan seriöst i det vi lär oss i skolan eller i den litteratur som vi konsumerar senare i livet.

– Men eftersom jag hade gett mig in i katolicismen så entusiastiskt, lärde jag mig av det. Jag lät vägen till den ortodoxa kyrkan vara lång och utdragen.

Simon blev officiellt upptagen i den ortodoxa kyrkan 2020.

– Jag besöker den ortodoxa kyrkan i Hagalund ganska ofta, eftersom det är den närmaste kyrkan. Här Helsingforsregionen är vi bortskämda att med att ha många olika kyrkor att besöka. I många ortodoxa församlingar råder prästbrist, vilket gör att liturgi ofta bara hålls en gång i månaden, eftersom prästen roterar mellan olika orter.






Kan du berätta lite om den ortodoxa praktiken och vad den betyder för dig?

– Den ortodoxa praktiken bygger på bön, fasta, deltagande i liturgin och nattvarden, självransakan och syndabekännelse samt Bibelläsning. För mig är kyrkan terapi och medicin – en väg att hela vår fallna natur och våra brister, för sådant som är ont och ohälsosamt.

Simon Westerlund ser fastan som en central del av det ortodoxa livet.

– I protestantiska kyrkan finns ingen egentlig fasta längre, enligt mig. Den ortodoxa traditionen har tydliga regler och syften. Fastan handlar om att avstå från vissa typer av mat, som kött och animaliska produkter, och infaller vid särskilda tider, till exempel före påsk och jul, samt varje onsdag och fredag.

För Simon, som inte fastat tidigare, är det en utmaning.

– Det är svårt eftersom fastan belyser just de svagheter vi försöker övervinna.

Han beskriver fastan som ett andligt verktyg, jämförbart med träning.

– Precis som kroppen behöver vilodagar för att orka, behöver vi också perioder utan fasta.

I samråd med sin andliga fader har Simon valt lätta lite på fastan.

– Jag kämpar fortfarande, särskilt med maten, men jag försöker.


Flytten till Helsingfors

Vi hoppar tillbaka till 2019. Simons och hans frus hyreslägenhet i Åbo såldes. De blev bostadslösa. I samma veva behövde Simons morbror en hyresgäst till sin bostad i Mattby, Esbo.

– Ingen av oss hade jobb, men vi flyttade ändå. Väldigt snart kom pandemin. Jag sökte jobb i tech-branschen, men det var lönlöst.

Simon hade en väninna som jobbade som lärare.

– Hon uppmanade mig att ringa rektorn. En veckas arbete blev två och ett halvt år.

Simon har alltid fått höra att han skulle bli en bra lärare.

– Jag kämpade mot mitt öde. Jag är väldigt social och pratglad. Pojken i mig har aldrig riktigt dött. Jag kom bra överens med eleverna, även de tuffa pojkarna. Jag trivdes väldigt bra.

Just nu studerar han till behörig historielärare.

– Jag saknar eleverna! De gör att det aldrig någonsin finns en tråkig stund.

Han funderade länge på hur ekonomin skulle gå ihop under studierna.

– Det är svårt för utlänningar att få jobb i Finland. Men min fru fick jobb på Luckan i Helsingfors. Hennes första arbetsdag var samma dag som jag började studera.


Simon Westerlund

– Bor i Esbo, född och uppvuxen Nykarleby. Bodde länge i Åbo under studietiden.

– Har studerat historia och filosofi. Just nu slutför han sina studier till historialärare.

– Är 31 år.

– Gift med Amanda, som kommer från England. ”Av någon anledning har engelskan alltid varit exceptionellt stark för mig. När jag träffade Amanda insåg jag att Herren hade förberett mig för ett liv tillsammans med henne. Hon brukar också säga att jag, med mitt sätt och mina manér, är mer engelsk än någon engelsman hon någonsin träffat.”

Christa Mickelsson


relationer. När föräldrar skiljer sig måste de gräva fram all den mognad de har inom sig och till och med visa generositet. – Om man klarar av att lägga undan sina egna känslor och i första hand tänka på barnet ångrar man det inte efteråt, säger Heli Pruuki som skrivit en bok om barn och skilsmässor. 13.9.2017 kl. 20:38

ärkebiskopval 2018. Biskopen i Esbo stift, Tapio Luoma, har meddelat att han står till förfogande i ärkebiskopsvalet nästa år. 13.9.2017 kl. 17:05

äktenskapsfrågan. ”Allvarligt klander” (vakava moite). Det blev konsekvensen för att prästen Kai Sadinmaa, mot Helsingfors domkapitels rekommendationer, vigt två samkönade par. 13.9.2017 kl. 11:31

kyrkoherde. Igår kväll valde församlingsmedlemmarna i Mariehamn Mari Puska till ny kyrkoherde. Hon fick 340 röster, medan motkandidaten Monica Cleve från Ekenäs fick 153 röster. 11.9.2017 kl. 12:50

livsmedel. Vackra bilder från den grekiska ön Santorini ska hjälpa till att sälja grekisk yoghurt för livsmedelskedjan Lidl. Men korsen som finns på kyrkorna på bilderna som livsmedelskedjan använder får inte vara kvar. De har redigerats bort digitalt, vilket en belgisk kund upptäckte och klagade över. 7.9.2017 kl. 18:59

sorg. Det hjälper att vara tacksam, säger Patrik Hagman, som skrivit en bok om sitt livs stora förluster. 7.9.2017 kl. 10:37

vigselrätt. Kyrkan borde inte avstå från vigselrätten, är resultatet i den utredning som överräcktes till biskopsmötet på onsdagen. Istället föreslår professor Eila Helander en kompromiss där anhängare av både sidor kan verka i samma kyrka. 6.9.2017 kl. 15:13

sorg. Så länge hon har åhörare berättar hon om honom. – Är jag ensam så skriver jag, säger Eva Hietanen. 31.8.2017 kl. 09:52

religionsundervisning. I Kyrkslätt har alla barn, oberoende av åskådning, undervisats i samma grupp. Föräldrar klagade, och nu kom Regionförvaltningsverket med sitt utslag: kommunen gjorde fel. 30.8.2017 kl. 12:36

val. Många har uttryckt sin besvikelse över det saknas kvinnliga biskopar i Finland. Nu ställer prästen och forskaren Heli Inkinen upp i ärkebiskopsvalet. 29.8.2017 kl. 15:22

Kultur. Det här är inget självbiografiskt verk. Men smärtan i Adrian Pereras dikter är inte fiktiv, den luktar och den känns. 29.8.2017 kl. 13:19

teater. Får man som engelsman skriva en föreställning om ett stycke smärtsam finländsk historia? Ja, svarar Julian Garner. 30.8.2017 kl. 15:12

Borgå. Svenska församlingshemmet säljs och domkyrkoförsamlingens verksamhet och personal flyttas till finska församlingshemmet – så lyder det utkast till fastighetsstrategi som gemensamma kyrkorådet i Borgå godkände förra torsdagen. 28.8.2017 kl. 16:13

Förberedelse. Kom i tid till kyrkan, ta inte för tjocka kläder och ät en ordentlig frukost! Här är tipsen ni inte vill missa om konfirmationen närmar sig. 25.8.2017 kl. 10:40

arbetsutmattning. Från glädje och energi till cynism och glädjelöshet. Så gick det när Nina Nores-Syvänen drabbades av arbetsutmattning. 24.8.2017 kl. 14:03

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44