– Klaus Härö tänkte tidigt på mig som huvudperson. Då kunde jag väldigt lite svenska, men ”Klasu” såg något i mig, säger Ville Virtanen.

”Rollen som Abraham Stiller lärde mig om en okomplicerad tro”

film.

– Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam.

20.1.2025 kl. 18:02

En del av skådespelaren Ville Virtanens förberedelser inför rollen som Abraham Stiller var att sjunga en psalm från Psaltaren på hebreiska, en psalm som hör ihop med en nyckelscen i den bioaktuella filmen Aldrig ensam.

– Jag sjöng den varje dag i nästan ett år. Det blev en morgonrutin, min morgonbön. Psalmen handlar om kärlek, om Gud. Den förkroppsligar tron på att ord har större makt än vapen. Jag kan inte hebreiska, men det är roligt att leka med tanken att psalmen ändå har påverkat mig.

Jag kan inte hebreiska, men det är roligt att leka med tanken att psalmen ändå har påverkat mig.

Filmen handlar om den finländske judiske affärsmannen Abraham Stiller och hans kamp för att skydda judiska flyktingar under andra världskriget.

Filmens regissör och manusförfattare Klaus Härö började skriva manuset för femton år sedan.

– ”Klasu” tänkte tidigt på mig som huvudperson. Då kunde jag väldigt lite svenska, men Klaus såg något i mig. Han tyckte ändå att jag hade för mycket maskulin energi och aggression.

Under tiden fortsatte Härö att skriva och utveckla manuset.

– Efter den första manusläsningen berättade Klasu att han grät när han kom hem. Han hade väntat på det här i femton år, och nu hände det! Det var långt före vi började filma, men redan då kände vi att det här skulle bli något speciellt.


Virtanen och Härö delar en gemensam tro, vilket fördjupade deras samarbete. Foto: Matilda Rohr Productions



Välja bön framför vapen

Virtanen och Härö delar en gemensam kristen tro, vilket fördjupade deras samarbete.

– Filmen har ett tydligt andligt tema – i dagens värld är det nästan ett politiskt ställningstagande att välja bön framför vapen och förlåtelse framför hämnd.

Att gestalta Abraham Stiller innebar flera utmaningar, inte minst att lära sig repliker på tyska och hebreiska.

– Jag brukar upprepa mina repliker tills de sitter i kroppen, så att jag inte behöver tänka på dem. Men att arbeta med ett nytt språk tar ännu mer tid. Det kräver att man repeterar tusentals gånger för att hitta känslan och innehållet bakom orden.

Inspelningen sköts upp med ett år, vilket gav både tid och möjligheter.

– Klaus kunde förfina manuset, och jag fick tid att repetera och verkligen förankra de tyska och hebreiska replikerna i kroppen. Det tog lång tid, men jag kände mig trygg när vi började filma.



– I dagens värld är det nästan ett politiskt ställningstagande att välja bön framför vapen och förlåtelse framför hämnd, säger Ville Virtanen.



Filmens mottagande

Virtanen har fått positiv respons på sin rollprestation.

– För mig var det särskilt skönt att höra den finska tevejournalisten Ruben Stillers reaktion. Ruben är sonson till Abraham Stiller. Tio minuter in i filmen sa han till sin hustru: ”Men han är ju farfar!” Det var ett kvitto på att vi lyckades fånga den judiska kulturen på ett trovärdigt sätt. Ingen har sagt att något känns fel eller missvisande, vilket betyder mycket för mig.

Huvudrollen är väldigt välskriven, enligt Virtanen.

– Det är Klaus Härö som borde tackas om jag har lyckats med mitt arbete. När ett manus är genomarbetat kan man verkligen fokusera på skådespeleriet. Det här är en av de mest noggrant förberedda filmer jag har jobbat med, och jag tror att det märks i slutresultatet.

Han talar mycket varmt om Klaus Härö.

– Han är inte en diktatorisk regissör, utan han är en tjänare för hela teamet. Jag brukar säga att han är den enda finska auteuren, alltså självständiga filmskaparen, som gör mainstreamfilmer. Han har en stil som påminner mer om Kieslowski än Kubrick. Han är alltid redo för en dialog.


Vad kan jag göra för dig?

Dagens politiska situation i Mellanöstern präglas av konflikt.

– Jag har en kristen synvinkel och står på fredens sida. Jag tror inte på våld som lösning. Kärlek och förlåtelse är det enda som kan leda oss framåt. Frågan ”Vad kan jag göra för dig?” är nyckeln till förändring. Jag har försökt leva efter det i 30 år. För mig handlar det om att röra sig bort från ambition och ego, och istället närma sig kärlekens sfär.

För mig handlar det om att röra sig bort från ambition och ego, och istället närma sig kärlekens sfär.

Virtanen tänker en stund och säger sedan.

– Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det finns en skillnad. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld.


Ett intimt förhållande med Gud

Ville Virtanen hör till den grekisk-ortodoxa kyrkan. Han känner ett behov av att klargöra att han inte har någon koppling till Kirill eller Putin.

– Jag är van vid att prata om andlighet på ett teoretiskt och filosofiskt sätt. Det är ofta kryptiskt och svårt. Det är inte så lätt för mig att säga att Jesus är min frälsare. Jag har ett intimt förhållande med Gud. Jag behöver inte gå till ett gathörn och ropa ut att jag är frälst.

– Men genom filmen har jag lärt mig att tron kan vara mer okomplicerad. Jag ser nu att andlighet också är en politisk kraft – en kraft som kan förena snarare än polarisera.

Det är inte så lätt för mig att säga att Jesus är min frälsare. Jag har ett intimt förhållande med Gud. Jag behöver inte gå till ett gathörn och ropa ut att jag är frälst.


Du har sagt i en tidigare intervju för KP att det inte finns något materialistiskt som intresserar dig. Stämmer det fortfarande?

– Det är delvis en utopi, men jag vill fortsätta sträva åt det hållet. Som det står i Bibeln: ”Oroa dig inte.” Kroppen blir svagare, men anden blir starkare. Förhoppningsvis är det så också för mig.


Ville Virtanen

– Skådespelare, regissör och författare.

– Bor i Stockholm med hustrun Birthe Wingren.

– Har fyra vuxna barn. Är son till regissören Jukka Virtanen och dansaren Liisa Virtanen.

– Just nu skriver han, tillsammans med Birthe Wingren, ett filmmanus baserat på boken Hägring 38 av Kjell Westö. ”Kan bli verklighet tidigast 2026. Det ser lovande ut.”



Aldrig ensam

(Ei koskaan yksin)

Filmen handlar om den finländske affärsmannen Abraham Stiller och hans kamp för att skydda judiska flyktingar under andra världskriget. Trots Stillers ansträngningar kunde han inte hindra utvisningen av åtta judar till Nazityskland 1942.

Christa Mickelsson


Det första julkortet i KP:s adventsserie handlar om den bästa gåvan. 30.11.2012 kl. 22:02

Hans mål var att utplåna Israel. Nu försvarar den tidigare Hizbollah-terroristen judarnas rätt till landet, med Koranen som grund. 29.11.2012 kl. 10:28

frikyrkor. Hur länge ska gamla misstag få stämpla ett samfund? Många har gjort upp med gammal teologi och gammal frikyrkokultur. Döm inte dagens samfund för gårdagens fel, säger tre frikyrkopastorer till KP. 29.11.2012 kl. 10:14

Under hela livet har Gunvor Österlund gått på de vägar Gud har stakat ut för henne och på många områden blivit en riktig frikyrkans pionjär. Med åldern blir ansvarsområdena färre, men kallelsen står kvar. 29.11.2012 kl. 10:04

Stiftets förtroendevalda samlades i Tammerfors på onsdagen. 28.11.2012 kl. 09:16

Heli Hämäläinen är en transperson. Hon föddes i en manskropp men har alltid känt sig som en kvinna. Därför anser hon att hon aldrig har bytt kön. Hon är kristen och förtroendevald i kyrkan och politiskt aktiv sannfinländare. 22.11.2012 kl. 09:47

Männen drivs av behovet att göra hjältedåd. Det behovet kunde kyrkan bättre ta vara på. Kyrkan borde söka sig till platser där det hettar till, anser Mats Björklund. 22.11.2012 kl. 09:59

Den internationella vänskapsveckan mellan muslimer och kristna uppmärksammandes i Vanda med en paneldebatt om familjens betydelse inom islam och kristendom. 22.11.2012 kl. 10:09

Gör inget. Vänta. Två svenska församlingar. En svensk församling. 16.11.2012 kl. 07:48

peter hallström. Han växte upp i pingstkyrkan. Där fick Peter Hallström utveckla sin musikalitet, men budskapet om dom och straff gjorde honom vettskrämd och otrygg. Hans tro räckte aldrig till. I dag är den förlorade sonen hemma, såret i själen håller på att läka. 15.11.2012 kl. 10:39

Kyrkomötet. Alla de drygt femtio kyrkomötesombud som uttalade sig under förra veckans remissdebatt i Åbo var positiva till den nya församlingsstrukturen ”Samfällighet 2015”. 15.11.2012 kl. 10:55

bengt-eric rönn. En arbetsolycka 1974 förändrade Bengt-Eric Rönn. I dag ser han olyckan och åren efter den som en uppmjukningstid. Gud fann han några år senare. 15.11.2012 kl. 10:47

Katainens regering har i uppdrag att utarbeta en språkstrategi för hela landet – nu ska också kyrkan göra upp en strategi för bägge nationalspråken. Det beslöt kyrkomötet förra veckan. 12.11.2012 kl. 09:37

scientologi. I tjugo år var Robert Dam aktiv inom rörelsen. När han hamnade i onåd fick han se en sida av organisationen som han inte tidigare trott på. 8.11.2012 kl. 10:13

peter sandström. Peter Sandström är en man som sällan besöker främmande länder – i stället reser han till sitt barndomslandskap. Trädgårdsmästarens son skriver om växter men vill inte återvända till växthuset. 8.11.2012 kl. 10:04

parrelation. Maria och Tomas Höglund har varit tillsammans i över 25 år. De är väldigt olika, men de är vänner. De har haft kriser i sitt äktenskap, men tillsammans känner de sig starkare. När de tävlade i Voice of Finland var det skönaste att inte vara ensam. 29.9.2021 kl. 09:22

ansvar. Sarah Tiainen är ny koordinator för Ansvarsveckan. – Jag har en liten personlig dröm om att göra Ansvarsveckan och Ekumeniska Rådet lite mer kända på finlandssvenskt håll. 28.9.2021 kl. 18:48

Åbo svenska teater. Markus Riuttu spelar Vanja i pjäsen Morbror Vanja av Anton Tjechov på Åbo Svenska Teater i höst. – Vanja bär på en stor, stor känsla av meningslöshet. 28.9.2021 kl. 18:33

skrivande. "Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara?" 29.9.2021 kl. 06:00

domkapitlet. – Att kämpa mot en från början missanpassad kyrklig utredning tog mycket arbetstid och energi av alla domkapitel, säger Lars-Eric Henricson. 27.9.2021 kl. 09:38