Kyrkpressens enkät besvarades av 350 personer i åldern 14 till 93 år.

Flesta i Kyrkpressens rundfråga: Bibeln är Guds ofattbara Ord

bibeln.

Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil.

20.1.2025 kl. 10:00

Bibeln är Guds ofattbara Ord – det anser 59 procent av dem som har svarat på Kyrkpressens enkät – ett verk som övergår människans förstånd. Hela tretton procent av dem som svarade anser att till och med att själva boken i sig är ett heligt föremål.

Hela 350 personer besvarade enkäten. Den var dels en öppen webbenkät på Kyrkpressens webbplats, dels skickades den som en riktad förfrågan inom redaktionens nätverk av både kyrkligt aktiva och andra finlandssvenskar.

Ett slags historiskt trendbrott i modern tid är när över hälften i enkäten, 53 procent, svarade att de inte längre nödvändigtvis förlitar sig på Bibeln enbart som den tryckta Böckernas bok.

Tryckerimäster Johann Gutenberg från 1400-talets Tyskland har fått sin efterträdare, när en majoritet av dem som besvarat Kyrkpressens enkät läser Bibeln också digitalt. Apple eller Micro­soft tillhandahåller nu de tekniska kanalerna att ta till sig Ordet, på mobilen eller på dator.

I enkätresultaten finns bland andra svarande en 93-årig österbottning som fortfarande arbetar med att ta till sig”storheten och barmhärtigheten i Guds nåd” – digitalt.

Ingen lärobok, ingen manual

I Kyrkpressens enkät blir det tydligt att Bibeln för de allra flesta är en andaktsbok.

Den är inte så mycket ett stycke episk världslitteratur. Den är inte i första hand ett logiskt ramverk för att hitta argument för kristen tro. För de flesta är den inte heller det där tjohejigt enkla där Bibeln får vara manua­len för ett gott och kristet liv. Den tanken skriver bara var sjunde svarande under.

”Bibeln har varit till tröst när det har varit svårt i livet”
– 62 år, Sibbo

Bibeln är en bok ur vilken man hämtar ”inspiration eller tröst” svarar 63 procent av enkät­deltagarna.

”Bibeln har varit till tröst när det har varit svårt i livet” skriver en 62-årig Sibbobo. I övrigt betraktar personen sig som en passiv kyrkmedlem vars bibel för det mesta står orörd i bokhyllan.

Högt i enkäten kommer också tanken om att Bibeln är ”näring för tron” med 55 procent av de svarande.

Överraskande många ser det också som något av en kristen plikt att läsa Bibeln. Hela 35 procent har kryssat för det påståendet. Nästan hälften av alla i enkäten svarar också att de försöker läsa Bibeln dagligen eller göra det systematiskt.

Tro på Guds Ord, färre liberala tolkningar

På frågan om hur man läser Bibeln sprider svaren sig betydligt. Många säger sig läsa Bibeln flera gånger varje vecka. Men många har också angett att de följer kyrkoårets teman och högtider. En nästan lika stor grupp svarar för sin del att de kan rota ivrigt i sin bibel för att hitta texter om något särskilt tema. Flera svar var möjliga, och ett svar kunde ofta inte utesluta ett annat.

Av de svarande hade 14 procent läst Bibeln som man läser vilken bok som helst, från början till slut.



Flera bibelläsare berättar om sina rutiner. En 70-årig svarandes kvällsmönster hemma i Esbo
går så här:

”Startar med några standardverser ur Psaltaren, läser sen systematiskt nåt ur Gamla testamentets profeter eller Predikaren och slutar med nåt kort ur evangelierna; drar igenom dem och Apostlagärningarna systematiskt. Pauli brev har jag för tillfället inte riktigt ork med, men får väl ge dem en chans till.”

Är Bibeln sann?

Kyrkpressen frågade också i enkäten om Bibeln kan anses vara ”trovärdig och sann”. Bland de svarande var en tydlig majoritet om 54 procent för tanken att Bibeln är ”unik för mänskligheten”. Tydliga 59 procent ansåg att Bibeln är ”ett budskap som människan inte helt och fullt kan förstå”.

”För mig som kristen är det Gud i sitt Ord som ska avgöra om jag är trovärdig och sann, inte tvärtom”, skriver en 54-årig frikyrklig österbottning.

"Bibeln är människans sätt att försöka förstå det gudomliga, ett försök att förklara det oförklarliga."
– 41 år, Helsingfors

Enkäten visade inte någon entydigt klar koppling mellan att de som har mera en traditionell eller mysterieorienterad bibelsyn dessutom skulle ha varit de flitigare bibelläsarna.

I den stora grupp som uppgav sig höra till huvud­fåran av evangelisk-lutherska församlingar fanns en klar grupp om 40 procent som uppgav sig vara flitiga bibelläsare under veckan – och ändå samtidigt stödde tankar om att Bibeln kan innehålla ”fel och motsättningar” eller förmedla berättelser ”som inte nödvändigtvis är historiskt sanna”.

Vice versa fanns det också flera som identifierade sig med den ofta aktivare delen av kyrkan, väckelserörelser och frikyrkor, men som ändå hade sin bibel mest på förvaring bokhyllan eller bara bläddrade i den då och då.

Frikyrkorna blir bibelliberalare

De svarande fick uppge var de inom kristen tradition upplevde sig höra hemma. Mellan de 18 procent som sade sig höra till kyrkans väckelserörelser till de åtta procent som var från frikyrkorna fanns en svag men tydlig skillnad i bibelsyn.

”Vi måste utgå från att kärleksbudskapet är Bibelns och Jesus viktigaste budskap” skriver en frikyrkomedlem i 45-årsåldern från Åboland.

Frikyrkliga luftar numera liberalare tankegångar, samtidigt som synen på Bibeln bland dem som representerade lutherska väckelserörelser mera andades att den är ett orubbligt sant budskap, med drag av Ordets mystik.

"Nej, har inga favorit­ställen. Olika texter talar till mig i olika tider."
45 år, Österbotten

Särskilt bibelfokuserade var de som betecknade sig som kristna utan en klar förankring i ett särskilt samfund. Bland dem fanns kommentarer att den lutherska folkkyrkans bibelpraxis inte alltid räckte till, utan man sökte sig som komplement också till andra kristna rörelser och sammanhang.


Önskas mera bibel i församlingarna

De som svarade på Kyrkpressens enkät fick ha önskemål om hur deras församlingar kunde hålla fram Bibeln i kyrkan. Tre fjärdedelar av de svarande önskade mera av den varan.

Då var det inte så mycket andakt som gällde. En stor grupp om 42 procent önskade mera samtal om hur Bibeln varit viktig för dem själva i vardagen. Hela 37 procent önskade diskussioner om hur Bibeln står i förhållande till aktuella idéer och strömningar i omvärlden.

Inom gruppen frikyrkliga var det önskemålet starkt – 80 procent av dem önskade mera samtal om bibel, liv och vardag av sina egna församlingar.

En klar minoritet i enkäten om 26 procent bestod dock av dem som var nöjda med hur Bibeln förekommer i deras församlingar.

NT och psalmerna populära

Gamla testamentet faller i enkäten undan som en del av Bibeln som många upplever problematisk.

”Gamla testamentet borde tydligare avskiljas. Det är en introduktion. Nya testamentet är den verkliga Bibeln”, skriver en 66-årig östnylänning.

Näst efter evangelierna och skildringarna av Jesus liv växlar över hälften av bibelläsarna helst över till de andra nyare delarna av Bibeln som Apostlagärningarna eller breven till de tidiga församlingarna.

En fjärdedel av de svarande har å sin sida Psalmerna eller poesi och aforismer i Predikaren och Ordspråksboken som det näst viktigaste för dem i Bibeln. För Israels folks historia eller de tidigaste berättelserna i Moseböckerna är intresset lågt.

”Krönikeböckerna har absolut ingen relevans i mitt liv” skriver en 62-årig folkkyrkolutheran i Nyland. Hen nämner Jakobs brev i Nya testamentet som sin favorit.

Krig och våld problematisk läsning

Alla krig i Gamla testamentet, eller en Gud som sanktionerar hämnd, våld och brutala strider, får många kämpa med i Bibeln, visar enkäten. Också det här är jämnt fördelat över alla svarande oberoende av bakgrund och bibelflit.

”En Gud som beordrar avrättningar av främmande folks spädbarn” – tar en 39-årig församlingsmedlem från Sydösterbotten som exempel.

I enkäten står få för den rena biblicismen, att i tro ta Bibeln som den är och betrakta allt som står skrivet som ett slutet maskineri som förr eller senare belyser sig självt.

"Jag accepterar Bibeln som helhet som Guds ord, men har problem med tolkningar där hat och diskriminering är 'Guds vilja'."
28 år, Björneborg

Av de svarande anser 42 procent, också tämligen lika fördelat på bakgrund och samfund, att Gud kan tala genom Bibeln, förutsatt att man också tar till sig dess historia och teologi.

De kristendomskritiker som meddelar sig i Kyrkpressen rundfråga blir med tanke på hur enkäten genomförts få. Tre procent av de svarande säger att de läser Bibeln för att de är oense med kristna eller kritiska till hela verket. Flera vänder sig också till Bibeln mest i jobb eller annat skrivande för att kolla att hänvisningar och citat blir rätt.

”Tanken att Jesus måste offras för alla andra, tycker jag är ganska vämjelig och obegriplig” skriver en 60-årig österbottning.

”Gudsbilden i Gamla testamentet är splittrad. Monoteismen är endast en välvillig tolkning”, skriver en svarande från Nyland, 61 år.

Många har favoritverser

Majoriteten av de svarande i enkäten var uppenbart bevandrade bibelläsare; sju av tio citerade gärna favoritavsnitt i Bibeln.

Det var förstås julevangeliet, Johannes 3:16 med Så älskade Gud världen och Psalm 23 med Herren är min herde. Men så fanns det också några tydliga favoriter till.

Många nämner Psalm 139 med Gud som ”omsluter mig på alla sidor”, även om jag hamnar ytterst i havet. Rätt så många svarade också Efesierbrevet 2 med raderna ”av nåd är ni frälsta genom tron” och, som det står, förutbestämt skapade till att göra det goda i Kristus Jesus.

Överraskande nämner rätt så få scener ur Jesus liv som sina favoritpassager. En händelse sticker ändå ut bland svaren. Det är Johannes­evangeliet 4 där Jesus möter kvinnan med det trasiga förflutna vid Sykars brunn.

Fast även där har bibelläsarna också i kortfattade enkätsvar vitt olika tolkningar av vad berättelsen egentligen vill säga på Bibelns blad.

Text: Jan-Erik Andelin


ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, är under våren frivilligarbetare inom Slef och undervisar på en bibelskola i Asella, Etiopien. 15.2.2022 kl. 15:18

vrede. Som 27-åring vågade Tabita Nordberg äntligen möta sin sorg. Hon har brottats med Gud – och vreden förde dem närmare än någonsin förr. 16.2.2022 kl. 08:00

KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39

domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10

Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03

ETT GOTT RÅD. Var inte så sträng med dig själv. Kom ihåg att ha roligt också, skulle Eva Biaudet 
säga till Eva, 20 år.
 I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. 3.2.2022 kl. 16:25

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56