– För hundra år sedan sjöng man överallt. Man sjöng när man jobbade, man sjöng i hemmen – sången var en naturlig del av samhället.

När människor sjunger tillsammans synkroniseras hjärtrytmen

KÖRSÅNG.

Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift.

2.1.2025 kl. 16:17

I hela Norden minskar körsång både i kyrkliga och profana sammanhang.

– Den nedåtgående trenden är inte unik för Borgå stift, säger Pia Bengts.

Pandemiåren har haft en särskilt stor inverkan på ungdomar och ungdomskörer.

– De som blev isolerade i början av tonåren har förlorat en del av sin sociala förmåga. Många unga umgås nu digitalt, via de många olika kanaler det finns.

Pia Bengts talar om vikten av att ha kontakt med sin egen röst.

– För hundra år sedan sjöng man överallt. Man sjöng när man jobbade, man sjöng i hemmen – sången var en naturlig del av samhället. I dag har vi inte samma utrymmen där sång är en självklarhet. Digitaliseringen gör också att vi sitter framför datorer och pratar genom en maskin med andra människor.

Det här påverkar vår kontakt med den egna rösten.

– Förmågan att tala för 20 personer i ett rum utan mikrofon försvagas, eftersom man inte använder sin akustiska röst på samma sätt.

Vår röst är en del av vår personlighet.

– Man kan få ett trauma för livet om någon säger: ”Du kan inte sjunga, var tyst.” Sådana kommentarer kan förstöra en människas relation till sin egen röst.


Bli du med din röst

Bengts ser en viktig möjlighet för kyrkan att stärka människors kontakt med sina röster.

– Vi i kyrkan har en utmaning och en möjlighet att skapa rum för sång. ”De vackraste julsångerna” är ett bra exempel på hur kyrkan kan samla människor kring musiken, och koncept som babyrytmik är ett utmärkt sätt att inte bara få föräldrar och barn att sjunga tillsammans, utan också uppmuntra sjungandet i hemmet.


Barnens rätt till sång

Hon nämner också att barn, särskilt små, ofta har en naturlig och spontan relation till sång:

– Alla barn sjunger spontant när de är små, tills de kommer upp i skolåldern. När de leker, sjunger de, och det är något fantastiskt som vi borde stödja och bevara.

Röstanvändningen försvagas i samhället av flera olika orsaker.

– I Sverige satsar man stort och brett nu på barnens rätt till sång. Man pratar om barnens ”rösträtt”.

Å andra sidan betonar Pia Bengts vikten av körsång för äldre människor:

– När man blir äldre är det viktigt att sjunga. Dels för den sociala samvaron, men också för att man hålls mentalt piggare. Det är ganska krävande att sjunga, för man ska lära sig sången, man ska läsa texten, man ska kunna följa dirigenten. För äldre människor är körsång viktigt och en utmärkt sysselsättningsform.


Kartlägger musikverksamheten

Just nu håller Pia Bengts på med att kartlägga musikverksamheten i Borgå stift. Arbetet är inte klart.

– Man ser en nedåtgående trend. Men med tanke på hur dramatisk pandemin var är det inte en väldigt dramatisk förändring, säger hon.

Siffrorna ökade något fram till 2020, då pandemin slog till.

Bengts hänvisar till Kyrkomusikförbundets statistik över vuxenkörer, främst kyrkokörer.

– 2023 ser vi en viss återhämtning – i Borgå stift fanns 75 körer med sammanlagt 1 202 sångare. Men det är fortfarande en nedgång jämfört med tiden före pandemin.

– I Borgå stift finns dock fler körer än vad som syns i den statistiken, eftersom inte alla körer är anslutna till förbundet, säger hon.

Hon tillägger att det också finns andra typer av vuxenkörer inom Kyrkosångsförbundet samt mindre, fristående sånggrupper i församlingarna.

– Barn- och ungdomskörerna ingår inte heller i Kyrkosångsförbundets statistik.

Christa Mickelsson


musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

äktenskapsfrågan. Norra Finlands förvaltningsdomstol har omkullkastat Uleåborgs domkapitels beslut – det att domkapitlet gav en skriftlig varning till pastor Árpád Kovács för att han vigt ett par av samma kön. Domkapitlet ansåg att Kovács handlat mot sina prästlöften, domstolen var av annan åsikt. 17.6.2019 kl. 18:09

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på torsdagen. Bland annat fastställdes resultatet i valet av Berndt Berg till prästassessor. Och bland många ärenden i en diger lista granskades också de sökande till kaplanstjänsten i Vanda svenska församling. 14.6.2019 kl. 12:40

barndom. När Nils Torvalds var fyra år insåg han att han måste försvara sig själv, ingen annan tar hand om honom. 13.6.2019 kl. 14:04

utställning. Sedan 2014 har den svenska konstnären och fotografen Ilar Gunilla Persson samlat på berättelser av HBTIQ -personer (homo, bi, trans, interkönade, queer) som har en bakgrund i ett religiöst sammanhang eller i en annan stark ideologi. Berättelserna har hon sedan fotograferat. 12.6.2019 kl. 11:02

kampens kapell. Kampens kapell är ett stilla rum mitt i myllret och trafikbruset i centrum av Helsingfors. Många kommer för att söka stillhet – men i kapellet finns också lyssnande öron för den som behöver prata eller söker hjälp. 13.6.2019 kl. 00:01

kyrkoherdeval. Camilla Ekholm valdes på söndagen till ny kyrkoherde i Sibbo svenska församling. Hon fick 96,3 procent av rösterna. 3.6.2019 kl. 08:58

profilen. Kan man vara både präst och politiskt aktiv? Ja, svarar Anna Övergaard i Nykarleby. Hon anser att kyrkan primärt har ett samhälleligt uppdrag. 31.5.2019 kl. 09:58

politiker. Småbarnspappan Johan Kvarnströms nya jobb är att vara riksdagsledamot. Han var en liten planta som stod intill ett stort träd, och nu måste han klara sig ensam. 29.5.2019 kl. 10:24

vm-guld. I Helsingfors ringer kyrkklockorna i dag måndag 27.5 när Finlands ishockeylandslag landar på Helsingfors-Vanda flygfält vid fyratiden. Med klockringningen önskar församlingarna i huvudstaden VM-guldmedaljörerna välkomna hem igen. 27.5.2019 kl. 16:42

utdelning. Nitton personer har beviljats bidrag ur Gunvor och Bo Skogmans fond, meddelar Kristinestads svenska församling. Det största bidraget gick till evangeliföreningen, som ska skaffa ett nytt digitalt piano till sin lägergård. 24.5.2019 kl. 14:09

kyrkostyrelsen. Skarp kritik riktas mot valet av hög chef till Kyrkostyrelsen. De som anser att den kvinnliga sökanden var klart mer kompetent luftar misstankar om diskriminering. Samtidigt undrar en del om det var fel åsikt i vigselfrågan som avgjorde valet."Alla i plenum gjorde sin egen bedömning", säger ärkebiskop Tapio Luoma. 24.5.2019 kl. 10:06

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26