Essäisten Antti Nylén är ingen julmänniska – men i år har han funderat mycket på julen och vad den egentligen betyder.

Årets adventskalender – essäisten Antti Nylén står för texterna: "Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända"

adventskalender.

I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han.

26.11.2024 kl. 12:47

I år är församlingarnas adventskalender illustrerad av Ilja Karsikas, medan författaren och essäisten Antti Nylén står för texterna.

– Jag är ingen julkalenderperson – jag är inte ens en julperson. Jag är sådan att jag tränger undan julen så länge det går, tills jag inser att jag måste underkasta mig den, säger Antti Nylén.

– I mina föreställningar är julen årets sista ansträngning. Jag vaknar till liv efter jul. Jag väntar faktiskt mer på att julen ska ta slut än på att den ska komma.

Han grubblade länge över uppdraget. Hur skulle kan klara av att säga något vettigt och viktigt på 60 tecken? Han ville inte skriva platta aforismer om julstämning, hopp eller tröst.

– Mottagaren var en stor fråga för mig. Kalendern trycks ju i hundratusentals exemplar och når en massa olika sorters människor – och jag vet inte vilka de är.

Han funderade också mycket på det andliga innehållet. Han ville inte bjuda på generiska julbilder utan skriva till vuxna som har en uppfattning om den kristna trons grunder.

– Jag bestämde mig för att lita på att det finns en intelligent person i andra ändan, en person som förstår komplicerade saker och är redo att ta in också sådant som känns förbryllande och svårt att tyda. Jag vill inte underskatta mina läsare.


Vi behöver bara vänta

Han ville betona den resa och väntan som hör ihop med kyrkoåret, liksom kopplingen mellan jul och påsk.

– Jag ville inte skriva på ett tomt sätt om hopp. Människor letar mycket efter hopp i dessa tider, man säger att det är viktigt att inte ge upp hoppet. Men om man måste tala om hopp hela tiden kanske tanken inte verkar ha effekt? Vad betyder hopp egentligen? Att man är på gott humör trots alla hot? Jag tycker det är fattig andlighet. Jag ville skriva om väntan i stället.

Den som väntar gör något mer än bara hoppas.

– Om kristendomen är sann, om allt det som vi trott på i årtusenden är sant, då behöver vi inte hopp. Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända. Då är det ingen fara. Kristus kommer oberoende av om vi vill det eller ej.


En miniessä eller julpredikan

Han tänker på att människor allt mer främjas från kristendomens grunder. Folk förstår inte eller minns inte sådant som vad treenigheten handlar om, eller vad som egentligen händer på påsken.

– Orden, begreppen och bilderna håller på att bli främmande för många. Men av dem som ändå på något vis håller fast vid kristendomen tycker jag att man kan kräva en teologisk läskunnighet – kanske desto mer av dem.

I år får församlingsmedlemmarna ta del av något som Antti Nylén i början tänkte på som en miniessä eller julpredikan.

– Först tänkte jag att det skulle bli en sammanhängande berättelse, men det fungerade inte. I slutresultatet finns ändå spår av den här strukturen, och man behöver kanske läsa föregående lucka för att förstå följande.

Text: Sofia Torvalds


asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45