Biskoparna är kritiska till Israels respons på Hamas blodiga terror.

Velar kyrkan inför krigen kring Israel?- två biskopar svarar

ISRAEL-PALESTINA.

Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken.

22.11.2024 kl. 16:36

Vid det årliga Israel-Palestinaseminariet i Tapio­lan seurakunta i Esbo blev det i augusti 2023 en ordväxling som fortfarande ger ringar på vattnen.

I ett slags man-mot-man med höjda pekfinger möttes biskopen i Kuopio stift Jari Jolkkonen och de finländska Israelföreningarnas ordförande Risto Huvila från den lokala pingstkyrkan.

Den palestinsk-jordanska lutherska kyrkans biskop Munib Younan var där, likaså Palestinas ambassadör; Huvila undrade varför man talar så mycket om palestiniernas mänskliga rättigheter när de inte ens själva har sett till att hålla regelrätta val i Palestina på över 16 år.

Biskop Jari Jolkkonen, vars stift har en vänkyrka i den palestinsk-jordanska kyrkan och dess drygt 2 000 medlemmar, for i sin tur ut mot Huvila – som han i dag för Kyrkpressen tycker kom in i samtalet von oben.

”Den kristna sionism du står för är en apart­heidpolitik som inte har någon plats i mitt stift, och om det kommer an på mig, inte i vår kyrka!”, sade Jari Jolkkonen 2023.

"Kristna sionister har inget slutmål för Israel."

”För komplicerat att uttala sig”

Fyra månader senare anföll palestinska Hamas den 7 oktober byar i Israel. Invällande al Nukhba-krigare dödade och sårade över 4 000 personer och kidnappade 250.

Några veckor senare svarade Israel med massiv militär styrka i Gaza. Operationen pågår fortfarande ett år senare; flera Hamasledare har dödats och eliminerats.

För Finlands evangelisk-lutherska kyrka och för många andra i västvärlden blev konflikten än mer svårtydd.

– Hamas attack var förfärlig och ska fördömas i skarpaste ordalag. Men Israels hämnd­aktioner har också varit överdimensionerade och orimliga, säger biskop Jari Jolkkonen.

Efter några vädjanden om snabb fred den första månaden har de flesta kyrkor varit rätt så villrådigt tysta.

– Vi hade planer på ett uttalande men insåg att det blir för komplicerat. Om inte USA:s påtryckningar på Israel biter, varför skulle de lyssna på finländska lutherska biskopar …? säger Jari Jolkkonen.

”Nya frön av hat”

– Hamas attack var avskyvärd och i den dödades över tusen personer. Men nu har 40 000 människor dödats i Gaza och över 100 000 skadats, säger biskopen i Esbo Kaisa­mari Hintikka.

– Omkring 650 000 barn har inte fått gå i skola på ett år, med allt vad det betyder. Gaza, där livet redan tidigare var utsiktslöst, har jämnats med marken. Vad nyttar det till? Vi sår bara frön till mera hat.

Kaisamari Hintikka är en av landets internationellt mest erfarna biskopar efter uppdrag bland annat vid Lutherska världsförbundet i Genève.

Till årsdagen av 7 oktober-massakern gjorde hon i år tillsammans med ärkebiskop Tapio Luom­a­ och Tomi Järvinen från Kyrkans Utlandshjälp ett uttalande som i huvudsak krävde aktivare steg av Israel för fred.

Kyrkans medieapparat hann dock inte med i skeendena, så de tres vädjan om ”bestående fred i Mellanöstern” hann inte ta ställning till Irans omfattande missilattack på Israel kort två dagar innan – ett anfall av en annan fullvärdig FN-stat.

Den humanitära sidan av kriget borde man som kristen hur som helst ta hänsyn till, anser Kaisamari Hintikka.

Är kyrkan försiktig för att så centrala sällskap i kyrkan som Israels vänner eller Kristdemokraterna är pro-Israel?

– Varför tänker du att de är ”centrala sällskap” i kyrkan? Kanske de bara är de mest högljudda.

"Det här ger Kyrkornas världsråd ett pinsamt skimmer."

”Ny antisemitism i kyrkorna”

Vid den kristna lobbyorganisationen European Coalition for Israel (ECI) i Bryssel är dess finlandssvenska grundare Tomas Sandell kritisk till världsekumenikens och Kyrkornas världsråds avoga inställning till Israel.

– Hintikka kommer från en miljö som sedan en konferens i Durban 2001 har arbetat för att bojkotta, sanktionera och sälja ut ägande i Israel. Kyrkornas världsråd har haft svårt att anta IHRA-konventionen mot antisemitism, vilket ett 40-tal länder redan har gjort. Det ger rådet ett pinsamt skimmer, säger han.

”Kristna sionister har ingen målbild”

Biskoparna Hintikka och Jolkkonen anser båda att det viktigt att diskutera vidare med de kretsar de betecknar stå för kristen sionism.

– De har ju ingen bild av vilket slutmål Israel ska ha. Antingen ska palestinierna bli andra klassens medborgare i Israel med sämre mänskliga rättigheter. Eller så ska de fördrivas till grannländerna, vilket är etnisk rensning, säger biskop Jari Jolkkonen till Kyrkpressen.

Tomas Sandell anser att resonemanget speglar en okunskap om både problematiken och alternativen. Själv tror han mest på en enstatslösning, där palestinierna förblir kvar i området med självstyre eller autonomi inom Israel.

– Statsvetenskapen har många modeller. Schweiz eller Åland är bara några, säger han.

ECI bygger enligt Tomas Sandell inte sin verksamhet på den Israelbild som till exempel många evangelikala kristna i USA har.

– Vi bygger inte på apokalyptiska visioner. Sionismen bygger i all enkelhet på judarnas rätt till en egen stat med självbestämmanderätt; om Guds trofasthet till sitt folk, på förbundstanken.

Biskop Jari Jolkkonen säger att ingången i frågan borde vara de 170 000 palestinska kristnas, de som själva ”står i kläm mellan Israels myndigheter och Hamas som hotar bränna deras kyrkor”.

– De är de som en gång var urkyrkan. Märkliga, omstridda tolkningar av profetior i Gamla testamentet kan inte lösa dagens problem. Det funkar inte. Och kristna i Palestina har väl i så fall del av samma löften? Då ska vi väl inte vända dem mot våra systrar och bröder? säger Jari Jolkkonen.

Jan-Erik Andelin


Kyrka. Övermark och Pörtom församlingar har nu kommit igång med fusionsplaneringen. Målsättningen är att bilda en församling från år 2013 då kyrkoherden i Pörtom Lars-Erik Björkstrand går i pension. 8.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingsrådet i Munsala har lämnat in ett initiativ om samgång med Nykarleby och Jeppo församlingar till domkapitlet. 8.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. De religiösa samfunden protesterar mot planerna att skära i religionsundervisningen, men experterna menar att det kunde ha varit mycket värre. 8.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kari Mäkinen installerades på söndag som ny ärkebiskop för lutherska kyrkan i Finland. Installationen i Åbo domkyrka förrättades av biskop Eero Huovinen, assisterad av biskopar från andra stift och från utländska kyrkor.  6.6.2010 kl. 00:00

Kultur. Per Erik Floman har bott i Helsingfors i nästan 70 år men hjärtat finns längre österut – i hans barndomsstad Viborg. 5.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Jag kan inte räkna dem alla. De viktkilogram som jag rönt. O, ville de blott av mig falla, min vikt skulle minska. Va’ skönt. Ett kärleksbevis kan man kalla den läskunnighet vi vill ge. 4.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens föregående chefredaktör Stig Kankkonen avtackades på tisdagen för sina tio år på tidningen. Se bilder från festen! 3.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Irja Askola valdes till biskop i Helsingfors stift. 3.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Karleby samfällighet har förnyat sina logotyper och sina webbsidor. Logon bygger på en kompass som är den gemensamma nämnaren medan bilden i kompassens mitt är unik för varje församling. 3.6.2010 kl. 00:00

Människa. Nancy Wang-Hedström fick på ett konkret sätt uppleva de kristnas kärlek och blev nyfiken på dess källa.  3.6.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. När värmen kom till Helsingfors för några veckor sedan skyndade jag ut i skogen. I skuggan av några björkar tog jag några glädjeskutt och utstötte ett glädjevrål, lite som Ronja Rövardotter efter att vintern gett vika i Mattisskogen: Aaaaah! 3.6.2010 kl. 00:00

Ledare. På trappan till en solbelyst farstukvist, tidigt 80-tal. Lokaltidningen är upptagen, men den yngsta läsaren tilldelas den tidning som lika självklart hör till familjen som lokaltidningen. Bläddrandet i den då svartvita tabloiden är min första minnesbild av tidningen Kyrkpressen. 3.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. Enligt en färsk undersökning har Hufvudstadsbladet flest kritiska kyrkliga nyheter. Chefredaktör Hannu Olkinuora erkänner att tidningens rapportering ibland är för händelseorienterad. 2.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. – Kyrkan får mycket uppmärksamhet i medierna. 83 procent av rapporteringen är balanserad eller neutral, säger informationschef Iiris Kivimäki vid Kyrkans informationscentral. 2.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kvinnornas intresse för förmansuppgifter inom kyrkan har ökat. 63 procent av de kvinnliga prästerna är intresserade av chefsjobb, 39 procent kan tänka sig att bli kyrkoherdar. 2.6.2010 kl. 00:00

enkät. En källa till idéer, stöd och sakkunnig hjälp, tycker någon. Trögt och fjärmat från församlingarnas vardag, säger en annan. I Kyrkpressens enkät till kyrkoherdarna får en del av de funktioner Kyrkostyrelsen fyller gentemot församlingarna positiv respons medan andra möter skarp kritik. 17.2.2020 kl. 14:55

kyrkomötesval. Det blir landshövdingen Peter Lindbäck som blir Ålands representant i kyrkomötet under åren 2020–2024. Det stod klart sedan de åländska rösterna räknats på måndagen. 17.2.2020 kl. 17:22

samarbete. Skola, dagis och församlingshem i samma byggnad? Det kan bli verklighet i Houtskär. 14.2.2020 kl. 15:46

Valanalys. Väntat resultat i kyrkomötesvalet, anser Lucas Snellman. Den regionala spridningen är bra bland de invalda i Borgå stift, liksom bredden av kunnande. 14.2.2020 kl. 11:29

kyrkomötesval. De moderata konservativa och liberala – de som talar för att olika åsikter ska rymmas inom kyrkan och är redo att göra kompromisser – hade framgång i kyrkomötesvalet, konstaterar forskaren Veli-Matti Salminen. 13.2.2020 kl. 14:03