– Det var inget lätt beslut att lämna församlingen. Jag hade gett den både hjärta och själ. Jag hade känt en kallelse till församlingen och undrade om jag sviker den. Men det var en tid för förändring på många olika plan.

"Musiken är fortfarande stark inom mig och jag utgår hela tiden från den – jag är en sjungande florist"

KARRIÄRSBYTE.

Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon.

21.10.2024 kl. 16:48

Idag verkar och bor Susanne Westerlund i Jakobstad där hon jobbar som företagare och som florist på Sunds trädgård.

– Jag har talat om att bli florist i 20 år och blommorna var mitt intresse. Musiken var ändå så stark inom mig att jag först utbildade mig till musiker. Överlag drivs jag av det kreativa skapandet, säger hon.

Tanken på att utbilda sig till florist växte fram, och när hjulen började rulla i församlingen efter pandemin tog hon steget.

– Jag är väldigt nyfiken av mig. Jag kom till en punkt när jag ville göra något mera men jag upplevde att jag inte hade redskapen att uttrycka mig.

I församlingen var det en tid av förändring efter pandemin. Hon upplevde också att den ökade administrationen kvävde kreativiteten.

– Det var inget lätt beslut att lämna församlingen. Jag hade gett den både hjärta och själ. Jag hade känt en kallelse till församlingen och undrade om jag sviker den. Men det var en tid för förändring på många olika plan.

När hon började studera floristik visste hon inte var det skulle landa. Det vet hon egentligen inte ännu eftersom lärandet är en pågående process.

– Jag gav studierna ett år och under den tiden gjorde jag praktik på Sunds. När jag kom till Sunds kände jag genast att jag kommit hem.

Innan hon började i Korsholm hade hon ett eget företag för konserter och sångpedagogik. Hon startade upp företaget igen med tillägget ”florist” i verksamheten. Musiken har hon inte lämnat.

– Musiken är fortfarande stark inom mig och jag utgår hela tiden från den. Jag är en sjungande florist.


Allt är harmonier och dissonanser

När hon gör buketter och blomsterarrangemang länkar hon det till musiken.

– Jag skapar musik med blommorna. Det är många fäbodpsalmer som blivit kondoleansbuketter. Liksom inom musiken ska det också i buketten finnas både harmonier och dissonanser. Jag sjunger i färger, och det drar jag nytta av också inom floristiken.

Det har också hennes kolleger fått uppleva. Hur man sorterar blommor enligt färg i crescendo ingår inte i floristutbildningen.

– Genom mig upptäckte också mina floristlärare hur nära kopplad musiken är till blommorna.

Hon ser sig som en länk mellan kunderna och blombuketten.

– Beställaren ger mig förtroendet att läsa in vad de vill ha och jag hjälper dem att förmedla det de vill ha sagt med blommorna.

Förutom att jobba som florist är hon sångerska, dirigent, körledare och sångpedagog. Hon vikarierar också i skolor, bland annat som speciallärare.

– Jag har saknat att jobba med barn och ungdomar. I mitt arbete med musiken har jag studerat och praktiserat musik i undervisningen. Om barn med specialbehov saknar språk att uttrycka sig med kan musiken vara ett kommunikativt hjälpmedel.

Hon hade en nästan tvåårig paus från musiken när hon på våren började ta emot uppdrag. Hon har åtagit sig att leda kammarkören Bel Canto i Jakobstad.

– Min trettonåring som hörde kören öva kommenterade att det märks att du tycker det är roligt och att du kan din sak. Den kommentaren gjorde mig hel.

När Korsholms kammarorkester och Psallite uppför Mozarts Requiem på allhelgona har Susanne Westerlund dekorerat Korsholms kyrka med blommor. Blommorna kommer att finnas i kyrkan under hela allhelgonahelgen.

– Det är ett verk som jag kan utan och innan. Jag har medverkat i det som musiker, som solist, körsångare och dirigent. Nu får jag också visualisera det med blommor.

Blomsterdekorationerna går under temat Från mörker till ljus.

– Längst bak i kyrkan tänker jag mig gråa färger i en karg miljö. Jag vill samtidigt visa på att det finns hopp i mörkret och på väg upp mot ljuset bygger jag upp ett crescendo mot koret. På vägen blir det grenar, mossa och färger i mörkrött, vitt och gult som får flöda vidare genom gulddekorationerna i kyrkan.

Text och foto: Johan Sandberg


Världen. Kyrkans Utlandshjälps tre lastbilar med mat, mediciner, läkarutrustning och filtar nådde på tisdag nödlidande civila i Gaza. 14.1.2009 kl. 00:00

Människa. "Jag vill vara tillgänglig för församlingarna i stiftet och hoppas att tröskeln att ta kontakt med mig i frågor som berör arbetshälsa ska vara låg" 16.1.2009 kl. 00:00

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34