Småstaden Zillah med bara drygt 3 000 invånare ligger tre timmar med bil över bergen inåt landet från Seattle på USA:s västkust. Här finns stora vingårdar och många äger vidsträckta marker. Det är som i Hollywoodfilmerna om amerikansk landsbygd; Zillahs största sevärdhet är en bensinstation från 1920-talet.
–De allra flesta här röstar på Donald Trump fast delstaten röstar demokratiskt. Demokraterna har ett pyttelitet chapter med tre–fyra medlemmar. Det här är ett jordbruksområde, säger Susan Haraldson, tidigare pastor i Andreaskyrkan i Helsingfors.
USA-födda Susan Haraldson flyttade efter sin pensionering tillbaka till USA 2021. Då hade hon bott 40 år i Europa.
Själv sympatiserar hon med demokraterna, men har inte velat engagera sig öppet i valarbete.
"Många kyrkor talar om för människor vem de ska rösta på."
– Det är en väldig schism och klyfta här. Man kan inte prata om politik och övertyga varandra, säger hon.
Själv är hon främmande för Trumpvågen som ofta går igen i de evangelikala kyrkorna i trakten. Så hon och hennes man Kevin brukar sätta sig i bilen och köra en halvtimme österut på interstate till nästa småstad, Prosser. Där finns en liberalare metodistförsamling.
– V i valde en kyrka som inte pratar politik. Många kyrkor talar om för människor vem de ska rösta på, och det är jag allergisk för.
Susan Haraldson är förvånad över att så många som inte har det bra ställt ekonomiskt som ändå tror på Donald Trump och på att han ska fixa livet till det bättre.
– Men jag tycker det är mystiskt att kyrkor som stöder Trump kan uttala sig om att man ska vara si och så som kristen – och sedan samtidigt ha en hård attityd mot fattiga och hjälplösa.
I Susan Haraldsons Zillah i västra USA är demokraterna få.
Många kristna radiokanaler i trakten talar inte heller så mycket om hur bra Trump är som om hur dåliga demokraterna är, säger hon.
Medan folk i Finland brukar hålla ganska tyst om sina politiska åsikter, ser Susan Haraldson hur man i USA i valtider ställer ut skyltar och flaggor för sin kandidat framför sina hus.
”Trump är inte perfekt, men …”
Över 2 000 kilometer neråt sydost ligger småstaden Inola i delstaten Oklahoma. Här bor Finlandsfödda Hilkka Buckinger med rötter i Åbo. Gränslandet här mellan den amerikanska Mellanvästern och Södern är en av de konservativaste, säger hon.
Hon och hennes man Jeff kommer att ställa ut valplakat, och det blir för Donald Trump.
– President Trump är inte en perfekt människa, men vem är det? Och har inte Gud använt ofullkomliga människor på Bibelns dagar och genom historien? frågar Hilkka Buckinger.
Donald Trumps stöd är bredare än bara de evangelikala kyrkorna. De 20 största vita protestantiska kyrkorna ska redan 2016 ha stått bakom Trump när han då valdes till president.
–
Hilkka Buckinger från Åbo och hennes man Jeff anser
att det här är det sista fria valet i USA om Trump inte vinner.
– Men tyvärr är många pastorer tysta. Vi gillar att lyssna online på pastorer som inte håller tillbaka, säger Hilkka Buckinger.
Bland dem finns den evangelikala pastorn och entreprenören Jackson Lahmeyer från deras delstat. Han leder nätverket Pastors for Trump som uppges ha över 7 000 medlemmar. Hilkka Buckinger tilltalas också av hans starka, som hon säger ”bibliska”, syn på Israel.
Ett stort förtroende har Buckingers också för politikern Robert F. Kennedy jr, ”RFK”, som i augusti i år lade ner sin egen presidentkandidatur för att stöda Trump. Deras samarbete ser de två mycket fram emot.
"FN har vackra mål men en ond agenda"
RFK har engagerat sig i frågor kring vaccin och hälsa. Under det Hilkka Buckinger kallar covid-”plandemin” tog hon och hennes man inga vaccinationer, utan betraktade dem som injektioner med ett oklart syfte. Pandemin ska enligt henne ha varit en globalt planerad händelse.
Hon är också, som andra lokala aktiva, misstänksam mot hållbarhet som begrepp.– Jag har hela mitt liv förstått att man som kristen ska behandla naturen, djur och växtlivet väl. Men hållbarhet som FN talar om i sina mål är vackra ord för en ond agenda man har tillsammans med (världshälsoorganisationen) WHO och (världsekonomiforumet) WEF och andra globalister, som vill ha världsherradöme.
I USA går argumenten heta i båda lägren. Vardera sidan utmålar valet i november som ”det sista fria valet” om fel sida vinner. Demokraterna befarar att Trump med stöd av det konservativa Project 2025 ska hota hela demokratin.
Hilkka Buckinger är också övertygad om att demokraterna valfuskar genom att slussa in massvis med nya immigranter som nya väljare.
– Om inte Trump vinner är det slut med yttrandefrihet, demokrati och fria val, säger hon.
Politiken går in i kyrkorna
Andreas Elfving från Ingå i Finland kommer att resa till USA för att vara där under presidentvalet den 5 november. Han har sedan många år tillbaka jobbat med internationella frågor vid SFP, och är särskilt inriktad på USA.
Andreas Elfving är just nu specialmedarbetare för Finlands undervisningsminister Anders
Adlercreutz och jobbar bland annat med frågor om statens relationer till kyrkor och samfund, som också ligger på undervisningsministerns bord.
Andreas Elfving (SFP) är kyrkoministerns USA-kunniga specialmedarbetare.
Som 16-åring var Andreas Elfving utbyteselev i Colorado. Som finländsk metodist har han också åtta gånger varit delegat vid sin kyrkas kyrkomöte generalkonferensen i USA. i Portland, Pittsburgh, Cleveland, Tampa, Dallas ….
I konferenskorridorerna lärde han sig hur politiken går igen också i en kyrka, mellan konservativa republikaner och liberala demokrater.
Bland delegaterna fanns också politiker. Bland de första tungviktarna han lärde känna fanns Mike McCurry, Vita husets pressekreterare under president Bill Clinton.
Andreas Elfving brukade som finländare gå på frukostar och briefingar i båda lägren.
– Alldeles oberoende så var de värsta högerhökarna och de mest färgglada hippierna ju trevliga människor. Men av de konservativa ledarfigurerna jag känner är i dag bara en av tio Trumpanhängare.
Metodistkyrkan sprack internationellt i vintras på hbtq-frågan, som också är politisk.
– Polariseringen nådde sin kulmen i att 25 procent av församlingarna bildade en ny global kyrka och relationen mellan de två kyrkorna är iskall och usel.
"De evangelikala kan brinna väldigt för sin sak. Trump har en jättefördel i massan som fortfarande följer honom."
Trump vita protestanters favorit
Inför det amerikanska presidentvalet i november sägs stödet för Trump i de kyrkor som stödde honom 2016 nu bara ha ökat.
Opinionsinstitutet Pew Research visade i början av september att 63 procent av de amerikaner som går regelbundet i kyrkan stöder Donald Trump. Bland vita evangelikaler går siffran upp till hela 85 procent.
Demokraternas Kamala Harris har sitt starkaste stöd bland landets svarta protestanter, där stöder nio av tio henne. Också USA:s judiska samfund står övervägande bakom henne.
Harris vicepresidentkandidat Tim Walz är landets första lutheran i ett presidentval.
Kamala Harris har ett starkt stöd bland USA:s svarta och amerikanska judar.
USA sekulariseras också
Det talas mycket om kyrkornas roll i valet, men Andreas Elfving säger att deras inflytande överlag stadigt minskar.
– Kyrkorna tappar medlemmar. Vissa enskilda församlingar växer, men generellt minskar det religiösa inflytandet. Men de evangelikala kan brinna väldigt för sin sak. Trump har en jättestark fördel i att en så stark massa fortfarande följer honom, säger han.
Hela Norden anses allmänt för det mesta sympatisera med demokraterna i amerikanska val. Anders Elfving, SFP, säger ändå att det inte för hans del alltid varit så.
– När jag växte upp identifierade jag mig som en moderat republikan. Jag tror till exempel att jag skulle ha röstat på George W. Bush båda gångerna, men sedan givetvis på (Barack) Obama.
Vem tror du vinner den här gången, Trump eller Harris?
– Jag tror att hon vinner.
