Kyrkoherde Lotta Endtbacka från Jakobstad sitter i styrgruppen för en smalare kyrkostyrelse.

40 jobb ska bort vid Kyrkostyrelsen – Lotta Endtbacka sitter i reformgrupp

kyrkostyrelsen.

Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport.

30.9.2024 kl. 10:00

– Kyrkostyrelsen gör ett bra arbete, men ofta hinner vi bara inte förverkliga allt för att det är så mycket annat, säger kyrkoherde Lotta Endtbacka i Jakobstad.

Lotta Endtbacka leder stadens finska församling, men har också som chef för traktens tvåspråkiga samfällighet en fot i Borgå stift.

Hon är också ny prästledamot i Kyrkostyrelsens plenum och ska sitta i den styrgrupp som nu ska leda jobbet med att banta ner kyrkans centralförvaltning. Den har omkring 300 anställda av vilka upp till 40 personer kan komma att sägas upp.

Men Kyrkostyrelsen behövs, säger hon, som församlingarnas och stiftens gemensamma språkrör mot omvärlden.

Där produceras också material hon som församlingspräst har haft nytta av. Senast var det material kring dopet, som Kyrkostyrelsen för några år sedan jobbade extra med i sin process om kristen fostran, Stigen.

"Kyrkostyrelsen gör ett bra arbete, men ofta hinner vi bara inte förverkliga allt för att det är så mycket annat."

"Hör sällan att Kyrkostyrelsen är dyr"

Den rapport Kyrkostyrelsen hade beställt av förvaltningsexperten och konsulten Eero Laesterä var kritisk. Pengarna tryter på sikt och formellt har man redan startat omställningsförhandlingar med omkring 190 anställda. Servicecentralen Kipa som sköter ekonomiförvaltningen i kyrkan berörs inte.

Av det 50-tal ledande personer i kyrkan som hade intervjuats för rapporten upplevde många Kyrkostyrelsen som en avlägsen institution. Man kritiserade överstora och ambitiösa projekt som ändå inte landar som man hoppats i församlingarnas vardag.

Många församlingar sliter enligt rapporten med en knapp ekonomi, av vilken 6,5 procent årligen går till att finansiera kyrkomöte, kyrkostyrelse och domkapitlen, där ytterligare 110 personer jobbar. Det ”tiondet” ska år 2030 ha minskat med tre miljoner euro per år.

Varken Lotta Endtbacka eller Sixten Ekstrand som leder Kyrkostyrelsens svenska central KCSA säger ändå att de hör om det problemet särskilt ofta, inte ens fast kyrkskatten i Borgå stift i snitt är landets högsta.

– Jag har inte mött den åsikten, säger Sixten Ekstrand. Och man kan inte bara se i procent och siffror på Borgå stift. En minoritet kostar lite mera och det behövs en grunduppsättning av tjänster för att det ska fungera

Trots att KCSA sägs finnas till för att bevaka de svenska intressena inom rikskyrkan, sitter Sixten Ekstrand som svensk direktor ändå inte med i Kyrkostyrelsens ledande kollegium eller ledningsgrupp. Inför omställningarna är han chef för 14 anställda.

– Alla (svenska) anställda har som en del av sitt uppdrag att hålla kontakt med sina finska kolleger och se vad de har på gång.

Rask och tuff process

Det var raska tag när en grupp inom Kyrkostyrelsens plenum i mitten av september satte i gång arbetet.

Dagen före plenum fick kanslichef Pekka Huokuna ett artigt förvarnande telefonsamtal om att ledamöter ville skruva åt både hans process och tidtabell för att slimma Kyrkostyrelsen.

"Bättre med en snabb process, så vet man sedan hur det blir."

Den nya organisationen tidigarelades med två år och ska nu vara på plats redan år 2027. Styrgruppen bantades ner. Ärkebiskopen ersattes som dess ordförande av Esbobiskopen Kaisa­mari Hintikka.

Pekka Huokuna säger att han kan leva med den nya tidtabellen. Också Sixten Ekstrand tycker det är bra att processen blir kortare.

– Så vet man sedan hur det blir, säger han.

Rapporten prickar ofta rätt, anser Sixten Ekstrand.


Mera uppdrag åt domkapitlen

Rapporten visionerar om en kyrkostyrelse som i framtiden mest har ekonomiförvaltning, intressebevakning och representation som sitt uppdrag.

Stödet till församlingarnas verksamhet föreslår rapporten att i första hand domkapitlen skulle ge, eller församlingar i samarbete med varandra. En framtidskommitté i kyrkan ville redan 2016 att Kyrkostyrelsen skulle slopa hela sin verksamhetsavdelning som i dag ger det stödet.

Pekka Huokuna är tveksam.

– Även om alla parter skulle vara av samma åsikt att det är så här vi ska göra, så skulle det vara ett mycket stort arbete att lägga om alla kopplingar och länkar mellan parterna. Och om man inte är ense blir det ännu svårare, säger han.

Sixten Ekstrand är däremot mera positiv.

– Jag tycker Laesterä som ser på kyrkan med utomstående ögon prickar rätt. Där det finns resurser kan större församlingar och samfälligheter också hjälpa mindre. Det är en naturlig utveckling och ett sätt att ta tillvara gemensamma resurser på ett bra sätt, säger han.

Jan-Erik Andelin


tjra. I Finland finns cirka 300 kyrkor och klockstaplar med spåntak som regelbundet behöver skyddas med tjärning. 13.6.2016 kl. 15:09

religionsundervisning. Delvis gemensam religionsundervisning får inledas i Helsingforsskolor i höst. Det beslöt Utbildningsnämndens svenska sektion vid sitt möte förra veckan. 13.6.2016 kl. 15:03

sibbo svenska församling. Enligt planerna ska den nya kyrkan i Söderkulla tas i bruk 2018. 13.6.2016 kl. 15:01

Åsa A Westerlund har valts till viceordförande i kyrkostyrelsens plenum. 9.6.2016 kl. 11:19

stnyland. Det blir ingen ny stor kyrklig samfällighet i Borgånejden. Församlingarna i Askola och Mörskom fattade beslutet att fortsätta som självständiga församlingar, vilket satte punkt för förhandlingarna. 13.6.2016 kl. 15:00

matteus församling. I London fick Matteus församlings ungdomar utforska sin egen tro genom möten med andra kyrkor och religioner. 9.6.2016 kl. 11:33

Ett drömjobb och bönesvar, säger Birgitta Udd, som ska koordinera husfolk på retreatgården Snoan. 8.6.2016 kl. 12:40

"Jag är en typisk semesterstressare som mår bäst i vardagliga rutiner och flippar ur när det blir ledigt. Hur ska jag tänka inför sommaren?" 1.6.2016 kl. 16:26

musik. Börje Särs har inte längre tid med ytligt prat eller klyschor. 1.6.2016 kl. 12:20

vgkyrkor. 265 kyrkor håller i sommar sina dörrar öppna i egenskap av vägkyrkor. Nytt för i år är en smidigare karttjänst. 31.5.2016 kl. 16:33

Nya prster. Benjamin Sandell, Carolina Lindström. Karl-Kristian Willis och Yvonne Terlinden har ordinerats till prästämbetet i Borgå domkyrka. 30.5.2016 kl. 11:26

transfrgor. Genom föreställningen Ninos ark ska poeten Nino Mick ta in transfrågor i kyrkorummet. Hen undrar om transpersoner alls ryms med i arken. 27.5.2016 kl. 15:38

Herrens bn. Nya stiftsfullmäktige uppmanar församlingarna att reflektera över hur de använder Herrens bön och gärna prioritera den ekumeniska formen av bönen. 27.5.2016 kl. 15:14

Gun-Maj Näse tar plats i domkapitlet. 26.5.2016 kl. 12:50

sjukhussjlavrd. Det efterlängtade stilla rummet i Vasa Centralsjukhus är nu öppet 24 timmar i dygnet för alla som söker stillhet. 25.5.2016 kl. 09:41

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00