Hela Sydamerika oroar sig för kaoset i Venezuela. Här ett solidaritetsmöte i Peru.

Luthersk, latinamerikansk och liten – så lever kyrkorna i turbulensen

LATINAMERIKA.

I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i
Venezuela och Bolivia.

17.9.2024 kl. 10:00

De är biskopar, men den termen är för katolsk för dem så de kallar sig kyrkoledare, presidente, de lutherska ledarna Freddy Choque från Bolivia och Gerardo Hands från Venezuela.

Lutherdomen i det katolskt, och numera också evangelikalt, dominerade Latinamerika är försvinnande liten.

Bolivias lutherska kyrka räknar med 10 000 gudstjänstbesökande medlemmar. Den har byggts upp på 1930-talet av amerikanska lutherska missionärer som lämnade fruar och barn i Amerika och tog båten till Chile och arbetade sig upp från kusten till bergs­landskapen i Bolivia. Där hade de den första tiden svårt med den tunna luften och var rädda för att dö, säger Freddy Choque.

"När det första missionärerna från USA drog sig tillbaka sprack kyrkan. Där lokala bolivianer tog över hade man till en början inga pengar, resurser eller löner."

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Bolivia har ett starkt fotfäste bland ursprungsbefolkningen i landet och gudstjänsterna är ofta flerspråkiga, åtminstone på spanska och aymara. Men bland lutherska kyrkor i Sydamerika är Bolivias kyrka faktiskt störst.

Missionärerna från USA drog sig tillbaka på 1970-talet och då sprack kyrkan; i den kyrka Freddy Choque själv leder tog lokala bolivianer över ledningen, till en början utan pengar, resurser eller ens löner, säger Freddy Choque.

Venezuela: Rötter i Lettland

Venezuelas evangelisk-lutherska kyrka byggdes upp på 1950-talet av tyska emigranter från bland annat Lettland och Ungern. Gudstjänstlivet har också förblivit mera ”europeiskt”. Själv har Gerardo Hands, 69, brittiska rötter.

De aktiva lutheranerna i Venezuela är bara 1 200 till antalet. Kyrkan lider dessutom av den urspårade socialistiska regim som sedan den fick makten 1999 har fört landet i fattigdom, mass­flykt och misär.

– Omkring åtta miljoner venezolaner bor redan utomlands och efter presidentvalet i somras räknar man med att ytterligare två miljoner ska lämna landet, säger Gerardo Hands.

Hans eget samfund tappar därmed också medlemmar. Många flyr av ekonomiska skäl till grannländer som Colombia och Brasilien, eller till USA. De tyska familjer som var med om att grunda kyrkan har också antingen emigrerat, eller dött ut. Kyrkan har just nu nästan inga präster, utan Gerardo Hands får jobba med att utbilda lekmän för uppgifter i kyrkan.

En av den venezolanska lutherska kyrkans fokus är kring den nationella krisen kring barnen i landet. Ofta följer de inte med föräldrarna utomlands, utan lämnas hos mor- och farföräldrar eller andra släktingar.

– Förr emigrerade högutbildade, läkare, ingenjörer, arkitekter, universitetslärare. De senaste tio åren har det varit människor från mellan- och lägre mellanskikt. De fattiga.

Varför följer inte barnen med sina föräldrar?

– De har inte råd att försörja dem utomlands. Många har tänkt sig att bara flytta bort för en tid för att kunna skicka hem pengar till familjen.

Den utbredda fattigdomen i Venezuela har också lett till att familjerna faller sönder helt och hållet och barnen blir gatubarn, dras in i kriminella gäng, droger eller blir sexuellt utnyttjade.

– Barnen är väldigt sårbara. Det är upp till oss att arbeta för att skydda och försvara dem.

Venezuela har styrts socialistiskt under presidenterna Hugo Chávez (till 2013) och sedan efterträdaren Nicholas Maduro, långt från nordiska social­demokratiska idéer om ett jämlikt folkhem. Valet i juli där Maduro blev omvald har internationellt anklagats brett för valfusk.

Bolivia: Kyrkan undviker politik

Sydamerika är en väldig kontinent. Från Gerardo Hands bas i Valencia i Venezuela till Freddy Choques kansli i La Paz i Bolivia är det tretusen kilometer rakt söderut.

De två träffas ändå årligen vid de nord- och sydamerikanska lutherska kyrkornas gemensamma ledarskonferens Col. Gerardo har besökt Bolivias lutherska kyrka; Freddy är ännu skyldig honom en svarsvisit.

– Hans kyrka är mera latinamerikansk, säger Gerardo Hands om Bolivias kyrka, vi är mera formella. De har latiniserat sin liturgi och sjunger med cuatro, den där lilla gitarren.

"För att växa måste vi evangelisera, knacka dörr, tala om för människor att Gud älskar dem. Det är så vi växer."

Också Freddy Choques Bolivia är ett land med tvära kast i politiken. Också här har kyrkan ett omfattande socialt arbete. Trots att landet har haft flera vänsterregeringar har landets senat gett erkänsla för kyrkans arbete.

– Vi befattar oss inte med politiska teman. Oberoende av vad som är höger och vänster gör vi det vi ska som kyrka, säger Freddy Choque.

I det kyrkliga landskapet arbetar den lutherska kyrkan ofta med dem som har det ekonomiskt allra knappast.

– Överklassen har alltid varit katolsk, amerikanerna har kommit med sina engelskspråkiga skolor och riktat sig till medelklassen. Och vi arbetar därifrån neråt, med landsbygden, med indigenos, ursprungsbefolkningen.

Så är det också ett av kyrkans viktiga sociala arbeten att förse byar med rent dricksvatten.

Särdrag hos Bolivias lutheraner kan Freddy Choque egentligen inte peka på. Församlingarna har olika stil, och gudstjänsterna kan vara ganska olika. En kyrkohandbok har kyrkan visserligen, men den tar man mest fram bara vid större högtider, säger han.

Kyrkan i Bolivia har 100 församlingar och etablerar också nya. Det sker för det mesta med evangelisationen först, mera sällan via socialt arbete.

– Jag skickades nyligen för att öppna en ny församling. Vi besökte stadsdelen, delade ut flyers, bjöd in kyrkan, hade någonting för barnen.För att växa måste vi evangelisera, knacka dörr, tala om för människor att Gud älskar dem. Det är så vi växer.


FAKTA: Mål för finländsk mission

  • De lutherska kyrkorna i Bolivia och Venezuela får vardera stöd av Finska missionssällskapet FMS.
  • Bolivias lutherska kyrka har omkring 10 000 gudstjänstbesökande medlemmar. FMS sänder snart en missionär, som bland andra Kyrkslätt församling stöder, till landet.
  • Venezuelas lutherska kyrka drabbas hårt av massemigrationen och har 1 200 medlemmar och stor brist på präster. FMS har deltagit i att 40 000 barn i fjol fick nödhjälp, främst mat.
  • För tillfället verkar inga finländska missionärer i länderna. Senare i år får Bolivia en finländsk FMS-missionär som stöds av bland andra Kyrkslätts svenska församling.
  • Ländernas kyrkoledare besökte Finland vid missionspartnersamtalen i Helsingfors i augusti.
Jan-Erik Andelin


S:t Mikaels svenska församling i Tallinn är ett centrum för kyrkligt engagerade estlandssvenskar. De sociala utmaningarna i Estland är enorma och kyrkan måste glömma alla illusioner om svunna storhetstider, säger kyrkoherde Patrik Göransson. 31.5.2013 kl. 13:13

På sommaren då föräldrarna jobbar men skolorna har stängt ordnar somliga församlingar dagsläger för barn. Lägren är ofta väldigt populära. 31.5.2013 kl. 09:39

Under drygt tio år har musikern Nina Åström evangeliserat i mellan 250 till 300 fängelser i Ryssland, Baltikum, Kirgizistan, Ukraina samt i två västfängelser i Kanada och Holland. Arbetet är inte slut med det, för i det forna Sovjet finns cirka tusen fängelser. 30.5.2013 kl. 10:37

Samarbetsförhandlingar blir aktuella vid Finska Missionssällskapet. Orsaken är de nya stiftssekreterarna för internationella ärenden som ska anställas i varje stift från och med årsskiftet. 30.5.2013 kl. 13:35

Döden har i vår tid blivit avdramatiserad, avritualiserad och tabubelagd. Vi har förlorat viktiga kulturella strategier, säger professor emeritus Bo Lönnqvist. 26.5.2013 kl. 12:00

Kyrkan är inte en plats utan ett sammanhang där människor kan mötas i gemenskap. Det lärde sig en grupp ungdomar från Matteus församling när de besökte Hamburg för att delta i de tyska kyrkodagarna. 25.5.2013 kl. 12:00

Det kan bli slut med självständiga församlingar. Kyrkomötet har röstat för fortsatt beredning av förslaget att alla församlingar måste tillhöra en samfällighet. 24.5.2013 kl. 15:27

Gudstjänsten är ett heligt skådespel som gör det möjligt för deltagarna att förvandlas och bearbeta sina livsfrågor. Men hur blir det om deltagarna inte kan läsa manus?– De känner sig uteslutna. 24.5.2013 kl. 09:33

Åbo Akademi omorganiseras i fyra fakulteter. Teologin ska lyda under filosofiska fakulteten.– Det innebär risker och möjligheter, säger professor Tage Kurtén. 23.5.2013 kl. 14:02

Just nu är behovet av präster mättat i Borgå stift. En handfull teologer står på kö för att bli prästvigda. Det är en ny situation för stiftet - och vad gör man om man studerat klart och inte får bli prästvigd? 23.5.2013 kl. 09:35

Ärendet vidare till Kyrkostyrelsen för lagberedning enligt samfällighetsmodellen. 16.5.2013 kl. 16:31

Kyrkan hakar på eurovisiontemat Marry me. 16.5.2013 kl. 14:14

Dagens kyrka har lånat sin teologi från affärs-livet och sopat undan gudstjänsten. I teologen Patrik Hagmans kyrka står nattvarden i centrum. I hans kyrka försöker medlemmarna leva ett kristet liv.– Dopet och nattvarden är tydligt kristna handlingar. 17.5.2013 kl. 12:00

Hon tog religionen på allvar. Hon följde reglerna, gick klädd enligt föreskrifterna och bad regelbundet. Men ändå kände Neda en tomhet i sitt hjärta. I Finland mötte hon Jesus i en vision. 17.5.2013 kl. 12:00

Nådegåvor och den heliga Anden får inte så mycket utrymme i kyrkan. Med rätt grund och med ett bra ledarskap kunde den dimensionen få växa fram. 19.5.2013 kl. 09:00

roman. Karin Erlandsson är aktuell med boken Hem, en historisk roman om Åland. Hon har bland annat gjort research i kyrktornet i Jomala kyrka. 24.11.2021 kl. 09:11

LAPPO STIFT. Matti Salomäki fick 54,8 procent av de avgivna rösterna i valets andra omgång och valdes till ny biskop i Lappo stift. 23.11.2021 kl. 19:52

Coronapandemin. Jonte Wingren jobbar med smittspårning på hälsovårdscentralen i Jakobstad. 23.11.2021 kl. 09:39

coronaepidemin. De vackraste julsångerna drabbas av coronabegränsningar i Nyland och Åboland. 19.11.2021 kl. 12:00

Kyrkodagarna. Idag fick kyrkodagsdeltagarna i Mariehamn lyssna till Kent Wisti och Bo-Göran Åstrand. – När jag knäböjde vid nattvardsbordet för första gången efter en lång paus var mina kinder våta av tårar, sa biskop Bo-Göran Åstrand i sitt kyrkodagstal. 13.11.2021 kl. 14:54