– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

Riikka Purra skär i kyrkans anslag – "Orättvist", men kyrkan klarar sig

KYRKA OCH STAT.

Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan.

12.8.2024 kl. 12:30

Regeringen skär i budgetförslaget för nästa år de medel som hittills har betalats till den evangelisk-lutherska kyrkan. Nedskärningen är från 124 miljoner euro i år ett klipp ner till 105 miljoner euro.

"Inget stöd, utan lagstadgade pengar"

– Det är egentligen inte fråga om statens stöd till kyrkan. Det är ersättning för såna uppdrag som kyrkan gör för det övriga samhället, alltså finansiering, skriver kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen i en e-post till Kyrkpressen.

Sedan år 2004 betalar staten pengarna med motiveringen att den evangelisk-lutherska kyrkan sedan dess sköter om begravningsväsendet för alla i Finland.

Före det uppbars skilda gravavgifter för avlidna som inte hörde till folkkyrkan. För pengarna från staten tar kyrkorna också tillvara de historiska värdena i kyrkor och andra äldre byggnader som också används för andra kulturevenemang.

Pengarna täcker inte på långt när hela kostnaden som går på över 160 mijoner euro per år. Sedan lagen om hur det här ska finansieras slogs fast 2015 har beloppen börjat släpat efter, anser Pekka Huokuna. Det innebär att staten finansierar de här kostnaderna med knappa 65 procent av de verkliga utgifterna.

Drabbar inte kyrkans ekonomi som helhet

Vid Kyrkostyrelsen är finansminister Riikka Purras (Sannf) nedskärningar ingen överraskning. I själva verket har kyrkan enligt Kyrkpressens uppgifter legat lågt i frågan.

Staten betalar knappt 65 procent av de verkliga utgifterna.

För medan kyrkans medlemsantal sjunker, ökar kyrkskatteintäkterna fortfarande och kyrkan tuffar på med en överraskande stark ekonomi. I fjol tog kyrkan för första gången in kyrkoskatt för över en miljard euro.

Det ska framför allt komma sig av att kyrkans medlemmar hör till den ålderskategori vars intäkter fortsätter öka. Pensionerna indexjusterades kraftigt vilket också har bidragit till att kyrkans ekonomi på kort sikt inte är problematisk. I fjol växte kyrkskatteintäkterna med rekordartade 11,7 procent.

Kyrkans intäkter har också ökat tack vare med vårdreformen. Då lades avdragen i kommunbeskattningen om. Eftersom kyrkskatten beräknas med samma avdragsmodell som kommunskatten, blev det ett nätt litet netto för många av kyrkans församlingar.

Struket avdrag blir pengar för kyrkan

Ytterligare pengar blir det för kyrkan efter att Petteri Orpos (Saml) regeringen i april i år strök arbetsinkomstavdraget i kommunbeskattningen. Det gjorde man för att stärka kommunernas ekonomi – men det stärker därmed automatiskt också kyrkans ekonomi.

– Ökningen är på samma nivå som vid vårdreformen. Just nu räknar vi med att med oförändrad kyrkskatt kunna stärka församlingsekonomierna med omkring 50 miljoner euro, säger Pekka Huokuna.

Inför vårdreformen vid nyår 2023 önskade Finansministeriet och Kyrkostyrelsen att församlingar och samfälligheter skulle sänka kyrkskatteprocenten. Enligt Pekka Huokuna ska omkring två tredjdelar av församlingar och samfälligheter enligt Pekka Huokuna ha struntat i gesten och behållit pengarna.

"Diskussionen om vilka uppgifter kyrkan ska sköta har vi oundvikligen framför oss."

Kvar står ändå frågan om det är riktigt att kyrkan inte får ersättning för tjänster man gör också för samhällets omkring två miljoner finländare som inte betalar någon kyrkoskatt. Begravningsplatser kan man ur hälsoskyddssynpunkt inte vara utan, någon måste sköta dem, anse Pekka Huokuna.

Tror du kyrkan för framtiden kommer att diskutera sina uppgifter i samhället om statsanslaget permanent sjunker?

– Ja, den diskussionen har vi oundvikligen framför oss, säger Pekka Huokuna.

– – –

Av orsaker på redaktionen besvarade Pekka Huokuna Kyrkpressens frågor per e-post.

Text: Jan-Erik Andelin


Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00

religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04