– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

Riikka Purra skär i kyrkans anslag – "Orättvist", men kyrkan klarar sig

KYRKA OCH STAT.

Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan.

12.8.2024 kl. 12:30

Regeringen skär i budgetförslaget för nästa år de medel som hittills har betalats till den evangelisk-lutherska kyrkan. Nedskärningen är från 124 miljoner euro i år ett klipp ner till 105 miljoner euro.

"Inget stöd, utan lagstadgade pengar"

– Det är egentligen inte fråga om statens stöd till kyrkan. Det är ersättning för såna uppdrag som kyrkan gör för det övriga samhället, alltså finansiering, skriver kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen i en e-post till Kyrkpressen.

Sedan år 2004 betalar staten pengarna med motiveringen att den evangelisk-lutherska kyrkan sedan dess sköter om begravningsväsendet för alla i Finland.

Före det uppbars skilda gravavgifter för avlidna som inte hörde till folkkyrkan. För pengarna från staten tar kyrkorna också tillvara de historiska värdena i kyrkor och andra äldre byggnader som också används för andra kulturevenemang.

Pengarna täcker inte på långt när hela kostnaden som går på över 160 mijoner euro per år. Sedan lagen om hur det här ska finansieras slogs fast 2015 har beloppen börjat släpat efter, anser Pekka Huokuna. Det innebär att staten finansierar de här kostnaderna med knappa 65 procent av de verkliga utgifterna.

Drabbar inte kyrkans ekonomi som helhet

Vid Kyrkostyrelsen är finansminister Riikka Purras (Sannf) nedskärningar ingen överraskning. I själva verket har kyrkan enligt Kyrkpressens uppgifter legat lågt i frågan.

Staten betalar knappt 65 procent av de verkliga utgifterna.

För medan kyrkans medlemsantal sjunker, ökar kyrkskatteintäkterna fortfarande och kyrkan tuffar på med en överraskande stark ekonomi. I fjol tog kyrkan för första gången in kyrkoskatt för över en miljard euro.

Det ska framför allt komma sig av att kyrkans medlemmar hör till den ålderskategori vars intäkter fortsätter öka. Pensionerna indexjusterades kraftigt vilket också har bidragit till att kyrkans ekonomi på kort sikt inte är problematisk. I fjol växte kyrkskatteintäkterna med rekordartade 11,7 procent.

Kyrkans intäkter har också ökat tack vare med vårdreformen. Då lades avdragen i kommunbeskattningen om. Eftersom kyrkskatten beräknas med samma avdragsmodell som kommunskatten, blev det ett nätt litet netto för många av kyrkans församlingar.

Struket avdrag blir pengar för kyrkan

Ytterligare pengar blir det för kyrkan efter att Petteri Orpos (Saml) regeringen i april i år strök arbetsinkomstavdraget i kommunbeskattningen. Det gjorde man för att stärka kommunernas ekonomi – men det stärker därmed automatiskt också kyrkans ekonomi.

– Ökningen är på samma nivå som vid vårdreformen. Just nu räknar vi med att med oförändrad kyrkskatt kunna stärka församlingsekonomierna med omkring 50 miljoner euro, säger Pekka Huokuna.

Inför vårdreformen vid nyår 2023 önskade Finansministeriet och Kyrkostyrelsen att församlingar och samfälligheter skulle sänka kyrkskatteprocenten. Enligt Pekka Huokuna ska omkring två tredjdelar av församlingar och samfälligheter enligt Pekka Huokuna ha struntat i gesten och behållit pengarna.

"Diskussionen om vilka uppgifter kyrkan ska sköta har vi oundvikligen framför oss."

Kvar står ändå frågan om det är riktigt att kyrkan inte får ersättning för tjänster man gör också för samhällets omkring två miljoner finländare som inte betalar någon kyrkoskatt. Begravningsplatser kan man ur hälsoskyddssynpunkt inte vara utan, någon måste sköta dem, anse Pekka Huokuna.

Tror du kyrkan för framtiden kommer att diskutera sina uppgifter i samhället om statsanslaget permanent sjunker?

– Ja, den diskussionen har vi oundvikligen framför oss, säger Pekka Huokuna.

– – –

Av orsaker på redaktionen besvarade Pekka Huokuna Kyrkpressens frågor per e-post.

Text: Jan-Erik Andelin


Efter att själv ha fostrat sex barn och varit hemma i sjutton år, känner hon starkt för stora familjer med ekonomiska svårigheter. – Jag tycker jag har märkt en hårdare attityd i samhället, säger Bodil Sandell. 8.5.2014 kl. 09:00

Kyrkomötet. Frågor om struktur och ekonomi slår sin stämpel på Kyrkomötets vårsession. 7.5.2014 kl. 13:58

kyrkomötet 2014. Sveriges ärkebyskop Anders Wejryd talade till ombuden på kyrkomötets öppningssession i Åbo. 5.5.2014 kl. 14:37

Johan Candelin. Johan Candelin har som representant för First Step Forum tagit emot ett fredspris av muslimer i Georgien. 5.5.2014 kl. 13:46

bibelsyn. Diskussioner om bibelsyn har på senaste tiden blivit aktuella bland metodister i USA. En pensionerad pastor i United Methodist Church (UMC) i USA vigde ett homosexuellt par trots att UMC tidigare klart har tagit avstånd från tanken på vigsel för homosexuella. 5.5.2014 kl. 13:37

Johannes församling. Nu krävs nya lösningar för att råda bot på konflikterna i Johannes församling, säger församlingsrådsmedlem Maria Björnberg-Enckell i en intervju för Svenska Yle. 2.5.2014 kl. 10:56

En kvinna som uppmanades slänga sina kryckor vid Pirkko Jalovaaras förbönskväll i Esbovikens kyrka i april i fjol sitter nu i rullstol, rapporterar tidningen Esse. 30.4.2014 kl. 13:12

hållbarhet. Goa von Zweygbergk uppmanar oss att tänka till då vi står vid klädjättarnas fem-euroshyllor. 30.4.2014 kl. 00:00

Det finns forskare som sett stora likheter mellan Jesus undervisning och kynisk filosofi. Paulus tog avstånd från världslig kunskap men använde sig ändå av sin kunskaper i grekisk filosofi när han talade till atenarna. Hur grekisk filosofi eventuellt påverkat kristendomen och vice versa, är något som teologerna funderar mycket över i dag. 29.4.2014 kl. 09:00

Mia Bäck. Kyrkostyrelsen fyller 70 år i år. För att fira det premierade Kyrkostyrelsen ett församlingsprojekt från varje stift. I Borgå stift gick priset till Åbo svenska församling. 28.4.2014 kl. 09:38

jukka keskitalo. – Riksdagens grundlagsutskott har gjort ett klokt och balanserat vägval om Den blomstertid nu kommer, säger Kyrkostyrelsens kanslichef Jukka Keskitalo. 28.4.2014 kl. 09:35

Pyttis församling. Att Pyttis församling i sydöstra Finland gjordes enspråkigt finsk var en miss. Kyrkostyrelsen har nu återtagit beslutet som togs den första april. 22.4.2014 kl. 16:15

Noah. I storfilmen om Noa bygger jättar av sten arken, människorna på arken hotas av en inkräktare och Noas söner förbjuds att få barn. Exegeten Lotta Valve har sett filmen och reder ut på vilka sätt den skiljer sig från berättelsen om Noa i Första Moseboken 6–10. 17.4.2014 kl. 14:14

Rättspsykolog Julia Korkman har fått i uppdrag av biskop Björn Vikström att utreda övergreppen i Esbo svenska församling. 11.4.2014 kl. 13:00

kyrkoasyl. Socialmyndigheterna i Uleåborg vägrar förhandla med pastor Árpád Kovács om den tonåriga flicka som sökt skydd inom kyrkan. 11.4.2014 kl. 10:43

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54

jul. Ärkebiskop emeritus John Vikström minns både barndomens härliga jular och en julandakt i Kakolafängelset, då några fångar planerat att ta ärkebiskopen som gisslan. 9.12.2021 kl. 08:35

teater. Musikalen Next to Normal på Svenska teatern klär i ord och musik den sorg och de förluster många känt att pandemin inneburit för dem. Musikalen handlar om bipolär sjukdom och om medberoende. – Mannens sorg är totalförnekelse, han pratar inte om sorgen alls, säger skådespeladen Alexander Lycke. 8.12.2021 kl. 08:07

HBL. Vem är du? Erja Yläjärvi är ny chefredaktör på HBL. Vad tycker hon är det bästa och sämsta med finlandssvenskhet? 8.12.2021 kl. 07:55

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen inleder samarbetsförhandlingar. 8.12.2021 kl. 07:46