Jona Granlund i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet

PRÄSTER.

Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning.

15.7.2024 kl. 10:00

– Jag har ju varit överskötare i vården så jag är pragmatisk och ganska bra på att organisera och få allting att rulla. Så jag är inte främmande för mycket jobb. Men en och en halv präst skulle vara det optimala, säger Monica Cleve.

Monica Cleve är kyrkoherde i Hangö svenska församling, en av stiftets tio församlingar som i praktiken har bara en präst.

I församlingen med omkring 2 500 medlemmar antecknades under fjol­året 73 gudstjänster och 82 förrättningar som förutsätter att de sköts av en präst.

För lediga veckoslut och för sommarens semester har en pensionerad prästkollega från Ekenäs hittills hoppat in.

Församlingen firar gudstjänst förutom i Hangö kyrka också i Lappvik eller i kapellet i Täktom. Man dubblerar ändå inte gudstjänsterna, utan det är en enda mässa i församlingen per söndag.

– Två präster, det kan å andra sidan kännas lite mycket. Speciellt när man tänker på pengar blir det lite tajt. Det vill jag inte att det ska vara.


Artikeln fortsätter efter bilden.

Monica Cleve är ensampräst i Hangö svenska församling.

Monica Cleve kom till Hangö efter åtta år i Ekenäsnejdens församling, där det är ”ett högt tempo”, säger hon.

Ekenäsnejdens svenska församling toppar också statistiken över arbetsbörda bland församlingarna. Församlingen är stor, med närmare 9 000 medlemmar. Men av fyra prästtjänster står en kontinuerligt tom och kyrkoherde Anders Lindström har fått dela arbetet på tre präster plus inhoppare.

Församlingen hör till de mest typiska arbetsdryga församlingarna i Kyrkpressens jämförelse – en medelstor stadsförsamling som har svårt med prästrekryteringen.

”Ingen tid för ny verksamhet”

Meri Yliportimo har varit päst i Ekenäsnejdens svenska församling i sex år. Hon började där genast efter sin prästvigning.

– En stor del av tiden går till förrättningar och gudstjänster, men med erfarenhet blir förberedelsetiden kortare. Jag skulle gärna ha mer tid för det andra arbetet. Det finns inte tid att utveckla ny verksamhet, säger hon.

”Många förrättningar faller på mig”

Att Nykarleby församling också är en av stiftets mest arbetsdryga församlingar är ingen överraskning för dess kyrkoherde Mats Edman.

– Så är det väl i alla församlingar i Pedersöre prosteri, säger han.

Det är elva år sedan Nykarleby, Jeppo och Munsala församlingar fusionerades. Men fortfarande vill man enligt Mats Edman ”ha någonting” varje söndag i alla tre kyrkor. Så det blir gudstjänst klockan 10, 12 eller 18.

Huvudkyrkans renovering i Nykarleby har bundit upp Mats Edman mycket. Också i ett bygge finns det teologiska bedömningar som behöver göras, säger han. Fast nu ser han fram emot att igen kunna göra mera församlingsarbete.

Efter att ha varit präst i Nykarleby i många år är han mångas familjepräst. Därför har också många av förrättningarna, som till exempel av de omkring 80 årliga jordfästningarna, fortsatt fallit på honom

– Vi skulle gärna ha en församlingspräst till. Men de tjänsterna har inte varit så lätta att fylla heller, säger han.

Präster som ungdomsarbetare

I Grankulla har församlingens sommarkafé flyttat inomhus. Utanför bullrar ett rondellbygge och det blåser dessutom lite svalt.

Grankulla svenska församling ligger i sin tur lågt i statistiken över gudstjänst- och förrättningsrutiner. Församlingens tre präster delar här på bara lite mer än 100 gudstjänster och förrättningar per år.

I stället ligger man i Grankulla högt i statistiken över deltagare i annan verksamhet, med över 3 500 besök per år ur den lite mera svårflirtade publiken av unga vuxna och dem som fortfarande är i arbetslivet.

I Grankulla har församlingen också gjort en ovanligare manöver bland sina präster. Efter att ha letat efter en behörig ungdomsarbetsledare, utan att hitta någon, fördelade man i stället barn- och ungdomsarbetet på prästerna.

Så tf kyrkoherde Daniel Nyberg tar tillsammans med församlingspastor Jona Granlund året om hand om barnen och de unga.

– Vi har en fördelning att jag har hand om junior­arbetet, lågstadieåldern, och Jona har ungdomsarbetet. Och så delar vi på skriftskolan, säger Daniel Nyberg.

Vid somrarnas skribaläger som hålls i Vichtis delar de två på rollerna. De sköter turvis fritid och logistik och är lägeransvariga, medan den andra då håller lektionerna och är mera traditionell präst.

Skapar kontaktyta till familjerna

För prästerna i Grankulla har deras roll gentemot alla åldrar också byggt band till församlingsbor och familjer via barnen och de unga.

– Absolut! Jag upplever att det finns ett stort förtroende för oss. Vi har också som församling under flera år varit med på sexornas lägerskola.

Efter en ledsam trafikolycka i vintras, då en elev i den lokala Granhultsskolan omkom, hade församlingens präster också en färdig kontaktyta för krisarbetet efteråt.

– – –

Domkapitlet i Borgå vakar över personalläget i stiftets 45 församlingar. Där säger stiftssekreteraren för personalvård Heidi Juslin-Sandin att prästernas arbetsbild inte bara beror på hur arbetet är organiserat, utan också på att det är så olika ekonomi och geografi i stiftets församlingar.

– Prästerna arbetsbörda kommer knappast någonsin att bli helt jämlik i stiftet, säger hon.

Meri Yliportimo intervjuades av KP:s Sofia Torvalds.



Text och foto: Jan-Erik Andelin


SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30