Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

”Du behöver inte bära din tro”

ETT GOTT RÅD.

Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism.

6.6.2024 kl. 08:00

Yvonne Terlinden är nyinstallerad kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling. När hon var tjugo år kallades hon ”Vonna” av de flesta, studerade teologi i Åbo för andra året och hade fullt upp.

– Jag var en person som försökte göra väl ifrån sig. Jag har kanske rentav varit för prestationsorienterad och plikttrogen. Men mitt tjugoåriga jag hade en längtan efter upplevelser.

Som tjugoåring åkte hon iväg på ett sabbatsår till Jerusalem, där hon jobbade med som volontär för Finska Missionssällskapet.

– Det var en viktig erfarenhet för mig, och beskrev också den rastlöshet som alltid följt mig. Jag har alltid velat söka något nytt, lära mig något nytt.

Under åren har hon funderat på rastlösheten – är den en bra sak eller en dålig?

– Idag ser jag att jag lärde mig mycket tack vare den. Jag har lätt för att anpassa mig till nya ställen och uppgifter.


Om du fick träffa ditt tjugoåriga jag, vad skulle du säga till henne?

– Jag är tillfreds med mitt liv, som det blivit. Men jag skulle kanske säga till mig själv: Försök bromsa lite. Du behöver inte prestera så mycket, du kan ta det lite lugnare och njuta av att bara vara tillsammans med andra och söka det som är gott i gemenskapen.

Hon skulle också vilja säga något om vad man ska göra med sig själv när man är en människa som samtidigt drivs av en stor nyfikenhet, men som också är en praktisk och pragmatisk person.

– Jag skulle säga till mig själv att bejaka tänkandet och studerandet på ett sådant sätt att det inte bara blir en prestation. Jag skulle säga att det kan bli ett uttryck för vem jag är snarare än något jag gör för någon annan. Jag skulle se till att jag drivs av en inre nyfikenhet och ett behov av att studera och lära mig. Det finns också en inre glöd, som jag lärde mig mer om när jag kom tillbaka efter mitt sabbatsår.


Fick du någonsin dåliga vitsord? Blev du ledsen då?

– Det hände, och det besvärade mig. Jag minns en tent som jag måste tenta många gånger … det var en jättesvår finsk kurs i hermeneutik. Det störde mig.


Ångrar du något större livsval?

– Jag tänker inte att jag borde ha gjort något annat, men att jag kunde ha gjort något annat. Vad skulle det ha blivit av mig om jag exempelvis läst litteratur? Eller om jag varit färdigare med frågan om att bli präst? Jag skulle inte välja bort något, men hade velat prova andra möjligheter.


Vad skulle du säga till ditt unga, kristna jag?

– Jag har alltid varit trygg i min tro, men under studietiden kom jag i kontakt med andra trosuttryck och började undra om jag kanske borde vara annorlunda på något sätt. Om det skulle jag säga: Du har fått det du fått genom de sammanhang du varit med i, och det är bra så.

Med åren har hon landat i att våra mänskliga villkor är sådana att ingen lever ett fullkomligt liv.

– Vi lever i vår egen och andras bristfällighet, och mitt i det får vi ändå vara trygga, för vi behöver inte bära vår egen tro.

Som ung hade hon en högljudd inre kritiker som satt på axeln och klankade på henne för saker hon gjorde fel. Kritikern sitter kvar.

– Men jag har blivit mer du med den och ger den inte lika stor uppmärksamhet som förr. Det finns andra röster som är starkare. Jag blir kanske aldrig av med den, men jag har lärt mig att leva med den.

Text och foto: Sofia Torvalds


HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00