Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

Ruth Illman: "Forskning behövs för att vi bättre ska förstå vad det innebär att vara människor"

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET.

Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet.

10.5.2024 kl. 19:52

Sedan 2013 har Ruth Illman varit chef för Donnerska institutet i Åbo, och sedan 2018 också forskningschef vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Nu lämnar hon de uppdragen för ett annat toppjobb i den finlandssvenska forskarvärlden.

– Som tur är bor vi nära Kuppis tågstation och mina barn är så pass stora att det är möjligt att vara flexibel, säger Illman, som kommer att dela sin arbetstid mellan Åbo och Helsingfors.

Som religionsvetare måste ditt jobb vid Donnerska institutet vara något av ett drömjobb. Hur kommer det sig att du lämnar det för SLS?

– Det har absolut varit mitt drömjobb, och det kanske ännu är det, men jag har varit här i 14 år. I juni är det 20 år sedan jag disputerade och jag har mer än 20 år kvar i arbetslivet. Då tiden går får man också nya drömmar och perspektiv.

– Men jag söker mig absolut inte bort från Donnerska institutet. Det har varit ett dynamiskt jobb där jag fått skapa nätverk med underbara kollegor.

Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

– Det som är väldigt spännande för mig med tanke på SLS är att de finansierar forskning inom humaniora och samhällsvetenskaper. Fokuset på SLS är bredare än på Donnerska men smalare än på Stiftelsen för Åbo Akademi, som finaniserar forskning inom alla vetenskapsgrenar.

De stora pengarna i forskarvärlden riktar sig sällan till just forskning i humaniora, teologi och samhällsvetenskaper. Det är något som Ruth Illman sett i sitt forskningschefsjobb då hon följt med utvecklingen inom nationell och internationell forskningspolitik.

– Men så som världen ser ut nu är forskning i humaniora viktigare än någonsin. Det är forskning som lär oss att leva tillsammans i världen.


Kommer du fortsätta jobba med religionsvetenskap framöver?

– När man varit i branschen länge går det inte att klippa alla band helt. Jag kommer att fortsätta handleda mina doktorander, och det är jag glad över. Men jag kommer att övergå till att möjliggöra forskning snarare än att själv göra forskning.


Du är uppenbart en människa som presterar mycket. Vilken är din drivkraft?

– Jag tror att det allra viktigaste kanske är nyfikenheten. Jag tycker att det här, att få jobba med religionsforskning och att få möjliggöra forskning, är otroligt spännande.

– Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning behövs. Det är viktigt för att vi ska kunna leva tillsammans som människor och för att vi bättre ska förstå vad det innebär att vara människor.

– Jag tror på allvar att forskningen är jätteviktig för att förändra världen och för att vi ska kunna leva meningsfulla liv. Det här accentueras idag. De humanistiska vetenskaperna och teologin är viktiga för att vi inte ska tappa greppet om det.


Din pappa var professor i gammaltestamentlig exegetik och judaistik, och din mamma var docent i religionsvetenskap. Du har gått i dina föräldrars fotspår. Har du aldrig velat göra uppror mot det?

– Jag tänkte mycket på det här när jag gick i gymnasiet och funderade på vad jag ville bli. Religion är ändå det som intresserar mig allra mest. Det handlar om vad människor tänker att ytterst är viktigast i livet, så jag sökte in för att studera religionsvetenskap även om det fanns den här föräldrabelastningen.

– Mina föräldrar var också väldigt generösa. Det fanns alltid en egen plats för mig att stiga in i. Jag fick verka i min egen rätt. Sen miste jag dem tidigt, så mycket av vägen fick jag ändå gå ensam.


Ruth Illman

GÖR: Chef för Donnerska institutet för religionshistorisk och kultur historisk forskning samt forskningschef vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Det här fram till september, då hon blir ny forskningschef vid SLS.

FAMILJ: Gift med musikern Mats Lillhannus. Till familjen hör också Mirjam, 19 år, som
studerar historia vid HU, samt Ester, 17 år, och Noomi, 11, som går i skola i Åbo.

INTRESSEN: Att läsa, simma och umgås med nära och kära.

Text: Rebecca Pettersson


Domprostgården. Borgå svenska domkyrkoförsamling behandlade vid sitt möte förra veckan kyrkoherde Mats Lindgårds anhållan om personlig befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad, alltså den omdiskuterade Domprostgården. 2.2.2015 kl. 13:12

Det mångkulturella samhället kräver religiös läskunnighet, säger forskare Tuomas Martikainen. 30.1.2015 kl. 11:15

censur. I atlasen The Collins Middle East Atlas, utgiven av jätteförlaget HarperCollins, fattas landet Israel. 27.1.2015 kl. 15:21

psalmbokstillägget. I teorin kan kyrkomötet beakta Ungdomens kyrkodagars förslag till psalmbokstillägget, men de ungas sena uppvaknande upplevs som ett problem. – Varför släpptes listan på psalmförslag först i november? frågar sig Laura Serell. 26.1.2015 kl. 11:02

nalle öhman. Björn ”Nalle” Öhman, kyrkoherde i Åbo svenska församling, har blivit vald till nya prästassessor vid domkapitlet i Borgå stift. 26.1.2015 kl. 10:25

SVT. Public service-bolaget SVT söker nu präster för en ny programssatsning där ett antal singelpräster i offentlighetens ljus ska söka maka eller make, skriver Kyrkans tidning. 26.1.2015 kl. 09:44

fattigdomsgrupp. För andra gången har kyrkan i Finland gjort ett förslag till regeringsprogram. 26.1.2015 kl. 09:39

Stig Kankkonen. Stig Kankkonen, pensionerad journalist och chefredaktör för Kyrkpressen, har valts till ordförande för Esbo gemensamma kyrkofullmäktige, det högsta beslutsfattande organet i Esbo kyrkliga samfällighet. 26.1.2015 kl. 09:38

nepotism. Allt gick inte rätt till då kyrkoherde Stefan Forséns dotter och hennes fästman blev anställda i Matteus församling. Domkapitlet har gett Matteusherden en varning. 22.1.2015 kl. 11:49

klaus härö. I tacktalet för det lutherska kulturpriset gav Klaus Härö kyrkan en uppmaning. 22.1.2015 kl. 09:56

Som tonåring gjorde Jakob Nybäck ett aktivt beslut att han inte ville ha nåt med Gud att göra. Men efter varje revolt kom han till samma slutsats; det går inte att springa undan. 22.1.2015 kl. 08:06

Det är fråga om liv och död och alternativen kan tyckas enkla. Nykterhet, dårhus eller bårhus? Men för någon som är fast i alkoholens dimma är valet inte självklart. 21.1.2015 kl. 13:07

barnkonsekvensanalys. – Nu börjar arbetet med att utse ombuden, säger Stefan Myrskog som är ledande sakkunnig för enheten för kyrkans verksamhet vid KCSA. 21.1.2015 kl. 10:14

bibelsällskapet. Svenska Bibelsällskapet initierar en diskussion om behovet av en ny översättning av Nya testamentet genom att publicera en provöversättning av Lukasevangeliet 9:51–19:28 och Galaterbrevet. 21.1.2015 kl. 10:09

klaus härö. Filmregissören Klaus Härö har fått pris av den lutherska kulturstiftelsen Luterilaisen kulttuurin säätiö. 21.1.2015 kl. 15:30

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41