Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

Ruth Illman: "Forskning behövs för att vi bättre ska förstå vad det innebär att vara människor"

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET.

Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet.

10.5.2024 kl. 19:52

Sedan 2013 har Ruth Illman varit chef för Donnerska institutet i Åbo, och sedan 2018 också forskningschef vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Nu lämnar hon de uppdragen för ett annat toppjobb i den finlandssvenska forskarvärlden.

– Som tur är bor vi nära Kuppis tågstation och mina barn är så pass stora att det är möjligt att vara flexibel, säger Illman, som kommer att dela sin arbetstid mellan Åbo och Helsingfors.

Som religionsvetare måste ditt jobb vid Donnerska institutet vara något av ett drömjobb. Hur kommer det sig att du lämnar det för SLS?

– Det har absolut varit mitt drömjobb, och det kanske ännu är det, men jag har varit här i 14 år. I juni är det 20 år sedan jag disputerade och jag har mer än 20 år kvar i arbetslivet. Då tiden går får man också nya drömmar och perspektiv.

– Men jag söker mig absolut inte bort från Donnerska institutet. Det har varit ett dynamiskt jobb där jag fått skapa nätverk med underbara kollegor.

Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

– Det som är väldigt spännande för mig med tanke på SLS är att de finansierar forskning inom humaniora och samhällsvetenskaper. Fokuset på SLS är bredare än på Donnerska men smalare än på Stiftelsen för Åbo Akademi, som finaniserar forskning inom alla vetenskapsgrenar.

De stora pengarna i forskarvärlden riktar sig sällan till just forskning i humaniora, teologi och samhällsvetenskaper. Det är något som Ruth Illman sett i sitt forskningschefsjobb då hon följt med utvecklingen inom nationell och internationell forskningspolitik.

– Men så som världen ser ut nu är forskning i humaniora viktigare än någonsin. Det är forskning som lär oss att leva tillsammans i världen.


Kommer du fortsätta jobba med religionsvetenskap framöver?

– När man varit i branschen länge går det inte att klippa alla band helt. Jag kommer att fortsätta handleda mina doktorander, och det är jag glad över. Men jag kommer att övergå till att möjliggöra forskning snarare än att själv göra forskning.


Du är uppenbart en människa som presterar mycket. Vilken är din drivkraft?

– Jag tror att det allra viktigaste kanske är nyfikenheten. Jag tycker att det här, att få jobba med religionsforskning och att få möjliggöra forskning, är otroligt spännande.

– Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning behövs. Det är viktigt för att vi ska kunna leva tillsammans som människor och för att vi bättre ska förstå vad det innebär att vara människor.

– Jag tror på allvar att forskningen är jätteviktig för att förändra världen och för att vi ska kunna leva meningsfulla liv. Det här accentueras idag. De humanistiska vetenskaperna och teologin är viktiga för att vi inte ska tappa greppet om det.


Din pappa var professor i gammaltestamentlig exegetik och judaistik, och din mamma var docent i religionsvetenskap. Du har gått i dina föräldrars fotspår. Har du aldrig velat göra uppror mot det?

– Jag tänkte mycket på det här när jag gick i gymnasiet och funderade på vad jag ville bli. Religion är ändå det som intresserar mig allra mest. Det handlar om vad människor tänker att ytterst är viktigast i livet, så jag sökte in för att studera religionsvetenskap även om det fanns den här föräldrabelastningen.

– Mina föräldrar var också väldigt generösa. Det fanns alltid en egen plats för mig att stiga in i. Jag fick verka i min egen rätt. Sen miste jag dem tidigt, så mycket av vägen fick jag ändå gå ensam.


Ruth Illman

GÖR: Chef för Donnerska institutet för religionshistorisk och kultur historisk forskning samt forskningschef vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Det här fram till september, då hon blir ny forskningschef vid SLS.

FAMILJ: Gift med musikern Mats Lillhannus. Till familjen hör också Mirjam, 19 år, som
studerar historia vid HU, samt Ester, 17 år, och Noomi, 11, som går i skola i Åbo.

INTRESSEN: Att läsa, simma och umgås med nära och kära.

Text: Rebecca Pettersson


faderskap. När pandemin slog till började Karstein Volle teckna en serie om sitt liv. Den handlade om en pojke som miste sin mamma i cancer, och växte upp till en vuxen man som saknar sin pappa oerhört. Den handlade om avund, men också om att klara av svåra saker utan att bli rädd eller bitter. 8.5.2020 kl. 14:34

val. Val av prästassessor till domkapitlet har genomförts i prosterierna i Borgå stift. Av de fem kandidaterna har Monica Heikel-Nyberg flest röster enligt det preliminära resultatet. 7.5.2020 kl. 15:45

gospel. Nina Pakkanen leder en gospelkör där 300 personer sjunger tillsammans utan noter och lyssnar in varandra. Coronaviruset satte stopp för de vanliga övningarna och nu sjunger man tillsammans över nätet i stället. Men det ger inte samma upplevelse. 7.5.2020 kl. 12:39

Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48