Catharina Englund under föreläsningen kring Själavård bland palliativa patienter.

Sjukhusprästen Catharina: ”Det största lidandet är det som inte blir bemött”

jakobstad.

Palliativ vård beskriver sjukhusprästen Catharina Englund som något av en långfredag. – Men vi har påskdagens hopp, säger hon.

3.4.2024 kl. 11:46

För en tid sedan skulle sjukhusprästen Catharina Englund hålla en föreläsning på temat ”Själavård bland palliativa patienter” tillsammans med de palliativa sköterskorna Miia Kujala och Annika Övermark samt Ingegärd Miettinen, mentor för stödpersoner inom palliativ vård. Föreläsningen riktade sig till församlingsanställda.

Men så kom de involverade på att de också kunde inkludera frivilliga inom palliativ vård och personal inom äldrevården. Inbjudan gick ut och intresset för ämnet visade sig vara stort.

Det har sannolikt flera förklaringar, men en av dem kanske är att det är svårt att riktigt veta hur man kan hjälpa och trösta någon som vet att de ska dö.

Exakt vad själavård är konstaterar Englund att inte är helt enkelt att ringa in. Inte ens för en sjukhuspräst.

– De här grundfrågorna som jag lärde mig för 25 år sedan, de blir bara svårare och svårare att ge svar på.

Men hon tycker att det är viktigt att stärka tron och hoppet om Gudsnärvaron. Hoppet kan förmedlas genom psalmer och böner.

– Och i mitt tycke som starkast i nattvarden.

Att dela lidandet ger lite lindring

Englunds erfarenhet är att det viktigaste man kan göra för en döende människa är att möta hen där hen är. Många bär på svåra frågor om lidande och om döden, om mening och meningslöshet. Ändå kan eller vill inte alla uttrycka sina frågor i ord.

– Det kan istället ta sig uttryck i oro, ångest eller otrygghet. Det är ju en ny situation i livet som ingen har erfarenhet av sedan tidigare. Det handlar inte längre om att människor dör, utan om att jag dör.

Att möta människan där hon är kan i praktiken handla om att låta personen berätta sin livsberättelse, prata om vad som varit viktigt i hens liv. Att bearbeta för att så småningom kunna verbalisera någon del av oron.

– Ibland lyckas det och ibland inte.

Frågor om mening är något Englund ser mycket av. Vad är meningen med lidandet, vad är meningen med döden? Något vattentätt svar på de frågorna har inte Englund.

– Men det största lidandet är väl det som inte blir bemött. När någon delar ens lidande och funderingar så ger det lite lindring. För en stund i alla fall.

Hoppet tar andra proportioner

Sin egen drivkraft har Englund i påskens händelser. Det är också till påsken hon går för att orka med sitt jobb.

– Det palliativa är något av en långfredag, men vi landar inte i långfredagen. Vi har påskdagens hopp, säger hon.

Hon poängterar att det finns mycket hopp inom den palliativa vården, men hoppet tar andra proportioner än för en frisk person.

– Det stora hoppet är ofta att man ska bli frisk. Då det hoppet inte längre finns kan man leva med hopp om att få vara smärtfri. Man kanske hoppas på en till sommar, att få träffa någon som är viktig för en eller att kunna åka ut till villan.

Englund betonar också vikten av gemenskap. Likväl kan också människor som har ett stor nätverk drabbas av stor ensamhet i livets slutskede.

– Man är delvis ensam då man dör och man är delvis ensam med sina frågor. Man kan också känna sig ensam och glömd av Gud.

Där finns det igen bara en sak som kan lindra ensamheten, nämligen att prata om den med någon.

– Sen får man leva väldigt mycket efter ”blott en dag, ett ögonblick i sänder”. Det blir väldigt konkret.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Annika Övermark


doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36