Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

"Religionen är inte på väg ut"

Teologiska fakulteten.

– Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström.

18.3.2024 kl. 10:42

I år firar teologin vid Åbo Akademi hundra år. Sedan några år tillbaka finns det inte längre en teologisk fakultet vid Åbo Akademi, men ämnet finns, och det behövs, enligt Björn Vikström, professor i systematisk teologi.

– Samtidigt påverkas vår rekrytering av sekulariseringen, av ett främmandeskap inför kyrkan, säger han.

Första oktober 1924 grundades teologiska fakulteten vid Åbo Akademi. Vad hände den dagen?

– Då samlades professorerna till ett första fakultetsrådsmöte. Då var Åbo Akademi ännu ganska nytt och fakulteten grundades för att utbilda svenskspråkiga präster till Borgå stift.

– Det fanns en viss oro för att svenskan skulle försvinna efter självständigheten. Både Borgå stift och Åbo Akademi var innovationer för att trygga svenskan i Finland. En donation av Anna von Rettig möjliggjorde fakulteten, så vi brukar skoja lite om att den bygger på tobakspengar.

Vad önskar du att folk i allmänhet skulle veta om teologi?

– Vår slogan då vi marknadsför oss är: ”Studera det viktiga i livet.” Det skulle man säkert kunna säga om flera discipliner, men jag tycker att teologin är ett speciellt ämne. Det är svårt att inte bli personligt berörd. Dina egna erfarenheter och tankar speglas i det du läser.

Vad behövs teologi till i dag?

– Jag är ju jävig, men förståelse för hur religion fungerar tycker jag absolut att behövs i dagens värld. Både i kyrkorna och i samhället i stort.

– Det finns i dag en uppfattning hos många om att religionen är på väg ut ur samhället. Jag tycker det ser ut helt tvärtom. Religion är en stor ingrediens i hur mycket fungerar, bland annat politik.

– Samtidigt: attityden som många har kring religiösa och existentiella frågor i dag är att man är ovillig att bekänna sig till en viss tro eller paketlösning. Parallellt finns en stark längtan efter att tro på någon eller något mer. Vad ”mer” är, och hur tron formulerats och levts ut på olika håll i världen i historia och nutid, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin.

Har teologiska fakulteten påverkat samhället i någon positiv riktning under de här hundra åren?

– Den målsättning man hade då fakulteten grundades, att trygga tillgången på svenskspråkiga präster, det har ju fungerat. En stor del av religionslärarna i Svenskfinland har också studerat här och haft en stor inverkan på religionskunskapen i Svenskfinland.

– Vi är också starka på forskning. Anmärkningsvärt många disputerar i teologi.

Hur ser du på teologins framtid i Svenskfinland?

– Vi behöver aktivt jobba med att marknadsföra oss och rekrytera. Det är en utmaning som inte bara gäller oss, utan många utbildningar i och med att årskullarna blir mindre.

– Samtidigt påverkas vår rekrytering av sekulariseringen, av ett främmandeskap inför kyrkan. Vi har utmaningar och det ska jag inte förneka. Men jag är ändå hoppfull. Det vi sysslar med är jätteviktigt. Inte bara för oss.

Hur kommer ni att uppmärksamma de här hundra åren av teologi vid Åbo Akademi?

– Den femte oktober har vi tänkt ha en minnenas eftermiddag i våra utrymmen, sedan en vesper i domkyrkan och fest på någon restaurang i Åbo.

– I mars lanserar vi en blogg där vi ber studerande och lärare från olika decennier att dela ögonblicksbilder från de gångna åren.

– Sen planerar vi några torsdagsvällar i höst med allt från vandring på begravningsplatsen till föreläsningar av både tidigare professorer och oss som jobbar här.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Arkiv/Nicklas Storbjörk


profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31