"Jag vill så gärna ta hand om dem"

Kolumn.

Insikten är glasklar. Jag skulle gå sönder om jag fortsatte med det här. Jag vill så gärna ta hand om barnen, det är en nyfunnen vilja i mig.

1.3.2024 kl. 11:28

Ett av barnen, en pojke, får jag genast veta är den svåraste. Han gör si, han gör så, kräver en massa, vill sitta i famnen, släpper aldrig i taget. ”Sen lider ju de andra barnen.” Totalt är det en grupp med cirka tolv barn på 1–3 år. Flera av barnen har precis börjat på dagis. Jag med, som inhoppare.

En liten pojke hoppar ivrigt i takt med sången på paddan och stöter hakan i hyllan så blodet rinner. Pojken får ett hål som genom läppen. Har han bitit sig igenom? Personalen kommer fram till att det bäst att ringa föräldern. Pappan ser sammanbiten på väg ut från frimärksgården, med sina två barn i släptåg.

Utrymmet på det nya megadagiset är hårt, sterilt och icke-inspirerande. Vad kostar ett leksakskök på Blocket? Inte mycket. Personalen säger sig ha beställt grejer av staden, grejer som aldrig kommer.

Jag vill så gärna ta hand om dessa barn, vara där, se dem, möta dem som individer. Lära känna dem. Skapa ett lugn runt dem. Kommunicera med dem, inte enbart befalla eller tillrättavisa dem.

Vid vilan reagerar en pojke på stressen och slår bakhuvudet i bokhyllan då han kränger sig ur barnskötarens famn.

”Barnen kan klä på sig själva.” Jovisst. De är fast med två vikarier, varav den ena jobbar i deras grupp första dagen, och den andra är så nära bristningsgränsen att hen använder sig av skamvrån. Slutade vi inte med sådan verksamhet för länge sen?

Det är helt ok att lära barn rutiner, gränser och att vara en del av en grupp, ifall det också finns den andra sidan. Den stärkande delen, där man möts, diskuterar, får ett utbyte av varandra, lyssnar till barnen och låter deras egen personlighet komma fram.

När föräldrarna kommer efter sina barn vill jag helst gömma mig. Det här är inget jämfört med hur det var i höst, säger en av de ordinarie i personalen.

Jag diskuterar strejken med en vän. Är det rätt att låta kampen gå ut över barnen? undrar hon. De dåliga förhållandena får däremot gå ut över barnen, eller? svarar jag.

Heidi Herrmann är frilansjournalist och Drumsöbo


Samhälle. – Det är som ett vanligt hembesök hos en församlingsmedlem. Bara den yttre miljön är annorlunda. 12.10.2011 kl. 00:00

Världen. Också Evangeliföreningens missionsområden har drabbats av torkan i östra Afrika. Missionsstationen Rukongo i Kenya ligger i ett krisområde. 12.10.2011 kl. 00:00

Människa. Den iranske pastorn Youssef Nadar-Khani som anklagas för apostasi, och som både ärkebiskopen och FMS direktor vädjat för, skulle enligt uppgifter hängas igår måndag. Det förnekar nu iranska ambassaden i Finland. 11.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ulrik Sandell installerades i söndags till kyrkoherde i Grankulla svenska församling. 11.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Helsingforsbor som vill gifta sig utan större åthävor kan göra det 11.11.2011 i Prismas parkeringshall i Gamlas, rapporterar tidningen Vartti. 11.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björn Vikström vill bryta dödläget i ämbetsfrågan. 11.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kimitoöns församling har många fastigheter och dessutom står gråstenskyrkan i Västanfjärd inför en renovering, rapporterar Åbo Underrättelser. 10.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Över femtio personer deltog i församlingens Må bra-dag i Ekenäs i helgen, rapporterar Västra Nyland. 10.10.2011 kl. 00:00

Världen. Tjugofyra personer dödades och 200 skadades då koptiska kristna drabbade samman med säkerhetsstyrkor i Kairo på söndag. Det var de värsta oroligheterna i Egypten sedan  den förra presidenten Hosni Mubarak avsattes i februari. 10.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Stämningen var varm men lätt ursäktande i den femte regnbågsmässan. 10.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Förra veckan beslöt gemensamma kyrkorådet i Borgå kyrkliga samfällighet att säga upp kaplan Karl af Hällströms hyresavtal. af Hällström med familj ska flytta ut ur Kaplansgården i slutet av mars. I stället ska två dagklubbar flytta in. 10.10.2011 kl. 00:00

Insändare. Ett viktigt steg är att inse och medge, att ojämlika mänskliga livsvillkor och utarmning av miljön är oacceptabla ur kristen, biblisk synvinkel. Det är ju fråga om hur vi bemöter och hyser omsorg om Guds avbilder och Guds skapelse. När vi tagit det steget kan vi fortsätta med att söka vägar till förändring vid våra köksbord, i våra församlingar, i kyrkan. I varje församling borde finnas en grupp som jobbar med rättvisa och miljö, som strävar till attitydförändringar och livsstilsförändringar, med andra ord till omvändelse och efterföljelse. Även påverkan av beslutsfattare är en viktig uppgift. Härvid kan vi samarbeta med sakkunniga inom nationalekonomi, socialpolitik och ekologi, som söker och framför nya lösningar gällande rättvis social fördelning och fungerande miljöskydd. Dessa uppgifter kräver uthålligt engagemang. Vårt ansvar är knutet till kristen tro och kristet liv. Knutet till synd, syndabekännelse och ånger, till nåd, omvändelse och efterföljelse. Sonja Nyström 9.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Regnbågsmässan firar 5-årsjubileum. För första gången deltar stiftets biskop. 7.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det svenska inslaget i den kristna mediakampanjen Kraft till förändring kunde ha varit synligare, anser kyrkoherde Bengt Lassus i Petrus församling. 6.10.2011 kl. 00:00

Nina Österholm. Gruppsykologi är intressant och smärtsam läsning. Vem är jag i gruppen? Den som skyddar eller den som blir beskyddad? Den som tar in eller stöter bort? 6.10.2011 kl. 00:00

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46