”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

Israel–Palestina: Det religiösa hatet har Noga Ronen svårt för att ta in

ISRAEL-PALESTINA.

Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre.

19.2.2024 kl. 13:29

I höstas dog israeliska Noga Ronens pappa hemma i Israel. På ett kafé i Borgå sitter hon i dag och förundras att 51 år av hennes liv kunde gå innan hon fick hela berättelsen.

Han hade en gång varit en förmögen jude i Egypten. Men när staten Israel 1948 bildades var det kört i arab­länderna. Han fick ingenting av det han ägde sålt och var tvungen att på sitt italienska pass fly till Israel och börja om där – som utfattig.

Själv är hon född i Tel Aviv 1971, vid Rotschildbulevarden, nästan som om storstaden senare skulle ha vuxit ut just kring hennes hem.

När hon var sju år 1979 slöt Israel fred med Egypten. Sinaiöknen avträddes till egyptierna, men Gaza blev en del av Israel.

– Jag tyckte Egypten kunde ha behållit Gaza. Om det var egyptiskt i dag skulle världen aldrig ha hört om det, säger hon.

Familjen bytte upp sig och flyttade till 30-talsstadsdelen som kallas Gamla Norr i Tel Aviv, byggd före självständighetstiden. I skolan hörde Noga Ronen till den första årskull för vilken arabiskan drogs in från fjärde klass, för att komma in först senare i tonåren.

– Det var dumt. Judar som hade kunnat arabiska hade varit en bra grund för fred.


Gjorde värnplikt i Gaza

Sin värnplikt gjorde Noga Ronen som 2o-åring i Gaza, oroligt och farligt också då. Själv hade hon valt att vara vapenlös och skötte om studiebesök och kulturevenemang för soldaterna.

Hon stödde palestiniernas krav på fler rättigheter. Historiskt ansåg att hon att hela Israel tillhörde judarna, men ville vara pragmatisk.

– Jag var inte rädd, vi var starka. Men jag ville det skulle vara fred.

År 1993 enades premiärminister Yitzhak Rabin och palestiniernas ledare Yasser Arafat i det så kallade Osloavtalet om fred, och palestinsk autonomi. De två fick Nobels fredspris.

Men både bland judar och palestinier fanns missnöje mot avtalet, som de kände var en svag kompromiss. Noga Ronen deltog i stora fredsmanifestationer i Israel för att stöda Osloavtalet.

Brott av bibliska mått

Palestinska bussbomber detonerade på stan. Noga Ronens mamma skadades av en bomb på ett kafé. Den israeliska fredsmakaren Yitzhak Rabin blev 1995 mördad av en radikal jude.

– Jag gick och lade mig till Rabin och vaknade till (Benjamin) Netanyahu, säger Noga Ronen.

Högerpolitikern Netanyahu blev då premiärminister i Israel, vilket han är på nytt i dag. Han har utpekats för att antingen ha varit delaktig i, eller för att med sin politik ha agiterat fram, mordet på Rabin för snart 30 år sedan.

– Det var nästan bibliskt. Han dräpte och lyfte arvet, säger Noga Ronen och bläddrar i sin hebreiska bibelapp efter talesättet. Det står i Förs­ta Kungaboken; profeten Elia.

Noga Ronen har arbetat mot Netanyahu som copywriter för de så kallade Svarta flaggan-protesterna mot Netanyahu och anser att han borde sitta i fängelse. Hon har organiserat protestkonvojer i bil genom byarna i norra Israel där hon då bodde. Hon har ifrågasatt hans covidrestriktioner, korruptionen, polariseringen, bosättningarna på Västbanken. Till sist flyttande hon från landet och till Finland – för Netanyahus skull, säger hon.

"Jag är vegan och bryr mig om djur. Men gäller det lejonet eller mig, så försvarar jag mig."

Den 7 oktober blev vändningen

– Det var en lördagmorgon och jag sov länge. När jag vid niotiden öppnade Whatsapp såg jag att något stort var på gång, säger Noga Ronen.

Den var den 7 oktober. Palestinska Hamas hade på morgonnatten genomfört en brutal och massiv terrorattack i det lantliga kransområde som gränsar till Gaza. Israeler massmördades, våldtogs och kidnappades urskillningslöst.

När KP intervjuar Noga Ronen sitter 136 israeler fortfarande kidnappade i okända förhållanden. Tiden efter terrordåden har hon kämpat med sin pacifism.

– Det var fredsälskande människor som bodde i området. En vän hade ett foto­projekt tillsammans med palestinska pojkar över Gazagränsen; en av dem kom tillbaka som terrorist.

”Dödade barn krossar mitt hjärta”

Som hittills sekulariserad jude har Noga Ronen börjat fördjupa sig i de religiösa argumenten bakom kriget. Om hur man i traditionen kring profeten Muhammed citerar honom på ett talesätt om "att stenar och träd ska skvallra om det gömmer sig några judar bakom dem som förtjänar att dödas".

– Man har hört om att små barn leker med vapen. Och samtidigt krossar det verkligen mitt hjärta att de, som oskyldiga barn, dör allt i det här …

En fredlig lösning för israeler och palestinier är nu väldigt långt borta, säger hon.

– Om någon förklarar krig mot hela min existens ... säger hon. Jag är vegan, okej? Och bryr mig om djur. Men om det gäller lejonet eller mig, så har jag rätt att försvara mig.

– Nu är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt. Om man kan ge sin flyktingstatus i arv till barn, barnbarn och barnbarnsbarn – hur ska någonting då utvecklas? Kom igen!

Det är som med Israels barn som i historien gick ut ur Egypten, säger hon. De kunde ha gått till sitt nya land på ett par veckor, men det tog 40 år.

– Det tar en generation att förändras. Du kan inte ta slavar med slavars attityd, och göra dem till en fri nation.


Korrigerat 18.3: Citatet av profeten Muhammed var taget ur en hadith, ett skrivet vittnesmål om profetens liv, inte ur Koranen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Människa. När teatern problematiserar och analyserar tillvaron ger skådespelaren gestalt åt människans mörka sidor. 4.3.2010 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Snömassorna och vinter-OS har lockat fram en massa experter. De finns i kafferum, i sällskapen kring lunchborden, i metron, bussen eller på bensinstationen. 4.3.2010 kl. 00:00

Ledare. Är det i kyrkliga val lämpligt eller önskvärt med kampanjer av vilka slag som helst, eller borde det finnas gränser? Frågan aktualiseras av det faktum att valkampanjer blivit allt vanligare också i kyrkan. Och det i snart sagt alla val. 4.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Då stiftsfullmäktige inledde sin verksamhet våren 2004 var förhållandet mellan det nya organet och domkapitlet oklart. I dag har aktörerna hittat sina roller och varandra. Samarbetet fungerar. 3.3.2010 kl. 00:00

Världen. Finska Missoinssällskapets direktor Seppo Rissanen och Missionssällskapets styrelseordförande, biskop emeritus Juha Pihkala, framförde en solidaritetshälsning till Chiles evangelisk-lutherska kyrkas ledare Gloria Rojas, med anledning av den tragiska jordbävningen i Chile. 2.3.2010 kl. 00:00

Världen. Flera frikyrkoförsamlingar i Sverige har börjat skapa egna kyrkoår genom att införa teman och serier i förkunnelsen, skriver Dagen. 2.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Enligt befolkningsstatistiken hörde 79,7 procent av finländarna till evangelisk-lutherska kyrkan i slutet av år 2009. Procenten motsvarar förhandsuppgifterna. 2.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. De två unga kvinnorna som misstänks för attentatet mot Hammarlands kyrka har erkänt. Attentat var noga panerat och riktade sig mot kyrkan i stort, inte specifikt mot Hammarlands kyrka. 1.3.2010 kl. 00:00

Kultur. – Den finländska kulturen vilar stadigt på kristna värderingarna och man kan därför inte frånta barnen möjligheten att stifta bekantskap med den kristna tron, säger Merja Pitkänen, ordförande för de kristna förläggarna Kristilliset kustantajat ry. 1.3.2010 kl. 00:00

Kultur. För första gången kommer en finskspråkig popmässa att televiseras, närmare bestämt söndagen den 14 mars klockan 10–11 på tv 1. Mässan spelas in i Tölö kyrka på Topeliusgatan. Gästande artist är Johanna Iivanainen som är känd både för sin solokarriär och för sitt samarbete med många olika artister. 28.2.2010 kl. 00:00

Människa. Om det inte är ett rekord, så måste det åtminstone vara snudd på det. Anna Sund, 94, i Nykarleby har sjungit i församlingens kyrkokör i snart 78 år. 27.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. En storbrand var nära i Hammarlands kyrka på Åland sent under torsdag kväll. Någon hade kastat in så kallade molotovcocktails genom ett kyrkfönster. 26.2.2010 kl. 00:00

Människa. Bakom många ytliga företeelser i vår kultur löper en underström av andlig hunger och längtan efter gemenskap och meningsfulla upplevelser. 26.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vad har du alltid velat fråga den som kanske blir ärkebiskop? Kandidaterna i ärkebiskopsvalets andra omgång svarar på lyssnarnas frågor i radion och chattar med unga i IRC-gallerian. 25.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. En brigadpastor vid en mikrofon på femtio meters avstånd från raka led av åhörare – det fungerar ibland, men inte alltid. 25.2.2010 kl. 00:00

betraktat. "Det går så lätt att förvandla den här tiden till ett enda långt fredagsmys. Glögg och pepparkakor för hela slanten. Men ska vi under den här adventstiden försöka slå följe med mannen som lånar en åsna för att komma närmare oss?" frågar Juanita Fagerholm-Urch. 30.11.2019 kl. 09:00

utdelning. Poststrejken är slut och idag trycks Kyrkpressens adventsnummer. På många håll hinner tidningen tyvärr inte fram till första advent 27.11.2019 kl. 14:58

Migrationsverket. Efter Europeiska människorättsdomstolens avgörande meddelar nu Migrationsverket att man kommer gå igenom femhundra negativa asylbeslut. 22.11.2019 kl. 13:57

betraktat. "Domedagen är som en helig dans då Jesus kommer att blåsa ut, rensa ut, döma ut all synd, all smärta, all ondska och allt lidande från världen." 23.11.2019 kl. 12:00

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på torsdagen och i vanlig ordning var det en diger föredragningslista man behandlade. 22.11.2019 kl. 13:28