”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

Israel–Palestina: Det religiösa hatet har Noga Ronen svårt för att ta in

ISRAEL-PALESTINA.

Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre.

19.2.2024 kl. 13:29

I höstas dog israeliska Noga Ronens pappa hemma i Israel. På ett kafé i Borgå sitter hon i dag och förundras att 51 år av hennes liv kunde gå innan hon fick hela berättelsen.

Han hade en gång varit en förmögen jude i Egypten. Men när staten Israel 1948 bildades var det kört i arab­länderna. Han fick ingenting av det han ägde sålt och var tvungen att på sitt italienska pass fly till Israel och börja om där – som utfattig.

Själv är hon född i Tel Aviv 1971, vid Rotschildbulevarden, nästan som om storstaden senare skulle ha vuxit ut just kring hennes hem.

När hon var sju år 1979 slöt Israel fred med Egypten. Sinaiöknen avträddes till egyptierna, men Gaza blev en del av Israel.

– Jag tyckte Egypten kunde ha behållit Gaza. Om det var egyptiskt i dag skulle världen aldrig ha hört om det, säger hon.

Familjen bytte upp sig och flyttade till 30-talsstadsdelen som kallas Gamla Norr i Tel Aviv, byggd före självständighetstiden. I skolan hörde Noga Ronen till den första årskull för vilken arabiskan drogs in från fjärde klass, för att komma in först senare i tonåren.

– Det var dumt. Judar som hade kunnat arabiska hade varit en bra grund för fred.


Gjorde värnplikt i Gaza

Sin värnplikt gjorde Noga Ronen som 2o-åring i Gaza, oroligt och farligt också då. Själv hade hon valt att vara vapenlös och skötte om studiebesök och kulturevenemang för soldaterna.

Hon stödde palestiniernas krav på fler rättigheter. Historiskt ansåg att hon att hela Israel tillhörde judarna, men ville vara pragmatisk.

– Jag var inte rädd, vi var starka. Men jag ville det skulle vara fred.

År 1993 enades premiärminister Yitzhak Rabin och palestiniernas ledare Yasser Arafat i det så kallade Osloavtalet om fred, och palestinsk autonomi. De två fick Nobels fredspris.

Men både bland judar och palestinier fanns missnöje mot avtalet, som de kände var en svag kompromiss. Noga Ronen deltog i stora fredsmanifestationer i Israel för att stöda Osloavtalet.

Brott av bibliska mått

Palestinska bussbomber detonerade på stan. Noga Ronens mamma skadades av en bomb på ett kafé. Den israeliska fredsmakaren Yitzhak Rabin blev 1995 mördad av en radikal jude.

– Jag gick och lade mig till Rabin och vaknade till (Benjamin) Netanyahu, säger Noga Ronen.

Högerpolitikern Netanyahu blev då premiärminister i Israel, vilket han är på nytt i dag. Han har utpekats för att antingen ha varit delaktig i, eller för att med sin politik ha agiterat fram, mordet på Rabin för snart 30 år sedan.

– Det var nästan bibliskt. Han dräpte och lyfte arvet, säger Noga Ronen och bläddrar i sin hebreiska bibelapp efter talesättet. Det står i Förs­ta Kungaboken; profeten Elia.

Noga Ronen har arbetat mot Netanyahu som copywriter för de så kallade Svarta flaggan-protesterna mot Netanyahu och anser att han borde sitta i fängelse. Hon har organiserat protestkonvojer i bil genom byarna i norra Israel där hon då bodde. Hon har ifrågasatt hans covidrestriktioner, korruptionen, polariseringen, bosättningarna på Västbanken. Till sist flyttande hon från landet och till Finland – för Netanyahus skull, säger hon.

"Jag är vegan och bryr mig om djur. Men gäller det lejonet eller mig, så försvarar jag mig."

Den 7 oktober blev vändningen

– Det var en lördagmorgon och jag sov länge. När jag vid niotiden öppnade Whatsapp såg jag att något stort var på gång, säger Noga Ronen.

Den var den 7 oktober. Palestinska Hamas hade på morgonnatten genomfört en brutal och massiv terrorattack i det lantliga kransområde som gränsar till Gaza. Israeler massmördades, våldtogs och kidnappades urskillningslöst.

När KP intervjuar Noga Ronen sitter 136 israeler fortfarande kidnappade i okända förhållanden. Tiden efter terrordåden har hon kämpat med sin pacifism.

– Det var fredsälskande människor som bodde i området. En vän hade ett foto­projekt tillsammans med palestinska pojkar över Gazagränsen; en av dem kom tillbaka som terrorist.

”Dödade barn krossar mitt hjärta”

Som hittills sekulariserad jude har Noga Ronen börjat fördjupa sig i de religiösa argumenten bakom kriget. Om hur man i traditionen kring profeten Muhammed citerar honom på ett talesätt om "att stenar och träd ska skvallra om det gömmer sig några judar bakom dem som förtjänar att dödas".

– Man har hört om att små barn leker med vapen. Och samtidigt krossar det verkligen mitt hjärta att de, som oskyldiga barn, dör allt i det här …

En fredlig lösning för israeler och palestinier är nu väldigt långt borta, säger hon.

– Om någon förklarar krig mot hela min existens ... säger hon. Jag är vegan, okej? Och bryr mig om djur. Men om det gäller lejonet eller mig, så har jag rätt att försvara mig.

– Nu är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt. Om man kan ge sin flyktingstatus i arv till barn, barnbarn och barnbarnsbarn – hur ska någonting då utvecklas? Kom igen!

Det är som med Israels barn som i historien gick ut ur Egypten, säger hon. De kunde ha gått till sitt nya land på ett par veckor, men det tog 40 år.

– Det tar en generation att förändras. Du kan inte ta slavar med slavars attityd, och göra dem till en fri nation.


Korrigerat 18.3: Citatet av profeten Muhammed var taget ur en hadith, ett skrivet vittnesmål om profetens liv, inte ur Koranen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kyrka. Risto Leppänen, kyrkoherde i Lundo, utreder i sin doktorsavhandling evangelisk-lutherska prästers förhållande till Bibeln. 13.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Biskop emeritus Erik Vikström har bett domkapitlet i Borgå sätta i gång en förundersökning angående beskyllningarna att han mörkat ett pedofilifall i stiftet. Begäran inkom för en vecka sedan. 12.5.2010 kl. 00:00

Ledare. Det började i Boston på den amerikanska östkusten någon gång på 80-talet. Sedan dess har rapporterna om katolska prästers sexuella övergrepp mot korgossar och andra ungdomar vuxit lavinartat och spritt sig världen över. Också hos oss letar pressen efter mörkande biskopar. 12.5.2010 kl. 00:00

Ulrika Hansson. Klagomål om vår ständiga brist på tid känns lika uttjatat som kallprat om vädret. Men faktum är att jag på senare tid tyckt att klockorna tickat mer hysteriskt än annars. Lite som en sång som inleds harmoniskt för att sedan öka i tempo tills den utvecklats till en uppspeedad version av smurfarnas hallonsaft-sång. 12.5.2010 kl. 00:00

Kultur. Åsa Westerlund har fått Församlingsförbundets kulturpris. Priset delades ut i dag, tisdag, på förbundets årsmöte. 11.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Matti Poutiainen och Irja Askola fick flest röster i biskopsvalet i Helsingfors stift. Det är första gången som en kvinnlig kandidat kommit till andra omgången i ett biskopsval i Finland. 11.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Esboförsamlingarna har öppnat en ny telefonjour för att stöda dem som varit offer för sexuellt utnyttjande. 11.5.2010 kl. 00:00

Kyrka.  Kyrkomötet godkände ett avtal mellan lutherska kyrkan och Suomen metodistikirkko och Finlands svenska metodistkyrka. De viktigaste stegen är att den andra kyrkans väsentliga kännetecken, ord och sakrament, erkänns vara sanna. 10.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet godkände vid sin avslutande session i Åbo på fredagen en ändring i kyrkoordningen som gör det möjligt att i undantagsfall döpa ett barn med bara en fadder. 10.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Efter kyrkomötets långa debatt om biskopsmötets utredning av partnerskapslagens följder för kyrkan är man tillbaka i startrutan. 10.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har valt Jukka Keskitalo till ny kanslichef på Kyrkostyrelsen. KimmoKääriäinen blev chef för kyrkans utrikesavdelning. 10.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen ska utreda om det går att grunda församlingar och kyrkliga samfälligheter som inte följer kommungränserna. Frågan är viktig speciellt för Borgå stift. 10.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den nuvarande kyrkoherden i Grankulla, Lars-Henrik Höglund, valdes till ny kyrkoherde i Kyrkslätts svenska församling i söndagens val. 10.5.2010 kl. 00:00

Människa. Inom kyrkan betonas skriftskolans betydelse kraftigt. För skriftskoleleven Jukka Paarma var den betydelsen konkret. Det var i skriftskolan han slutligen hittade församlingen och det kyrkliga arbete som ledde till att han nu avslutar sin karriär som ärkebiskop. 8.5.2010 kl. 00:00

Kultur. – De bästa sångerna har jag skrivit när jag haft det som tyngst, säger Wilma Witick. Till skillnad från många andra berättar hon gärna om de mörka dagarna. 7.5.2010 kl. 00:00

fotboll. Ju närmare EM-slutspelet vi kommer desto mer ökar intresset och förväntningarna på laget. Men det är inget som skrämmer Tim Sparv. Snarare tvärtom. Han tycker det enbart är häftigt. 30.1.2020 kl. 10:24

medlemsantal. I slutet av 2019 hörde ca 3 792 000 personer till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 29.1.2020 kl. 16:56

ulf ekman. Ulf och Birgitta Ekman grundade Livets ord och såg rörelsen växa och knaka i fogarna. Efter trettio år lämnade de Livets ord för att bli medlemmar i den gamla kyrka som de tidigare tänkte var död. 29.1.2020 kl. 10:24

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01