Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

Ungdomens Kyrkodagar – "Jätteviktigt för att motverka polarisering”

ungdomens kyrkodagar.

UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord.

5.2.2024 kl. 15:43

Första helgen i februari samlades 140 ungdomar från hela Borgå stift till Ungdomens Kyrkodagar på Lärkkulla i Karis. Föredragningslistan var full med ärenden att beta av.

– Alla ärenden väckte mer eller mindre diskussion. Det som engagerade mest, så pass att vi behövde dra streck i talarlistan fast det fanns 15 personer kvar som ville säga något, det var motionen om samkönade äktenskap, säger Rebecka Stråhlman, sakkunnig i ungdomsarbete vid KCSA.

Delegater från Johannes och Matteus församling hade lämnat in en motion i vilken de föreslog att UK skulle uppmana de röstberättigade i kyrkomötet att beakta att UK redan tidigare tagit ställning för samkönade vigslar.

I årets motion förespråkade motionsställarna också att de delegater som väljs in i kyrkomötet i år ska informeras om att UK vill se kyrkan tillåta samkönade äktenskap så fort som möjligt. De uppmanar också alla församlingar i Borgå stift att öppna sina kyrkorum för samkönade vigslar.

”Vi kan inte acceptera att det ska ta så här lång tid för vår kyrka att acceptera kärlek”, står det i motionen. Den vann gehör och röstades igenom.

– Det var en svår diskussion med mycket känslor. Men jag måste säga att jag är stolt över våra ungdomar. De lyckades hålla diskussionen respektfull, säger Rebecka Stråhlman.

– De är också väldigt modiga som vågar stå för sina övertygelser och berätta om sina egna erfarenheter. Flera delegater reserverade sig också mot beslutet. Det är också modigt, att våga gå emot majoriteten.

Stråhlman ser det här som ett av de viktigaste besluten under årets UK.

– Kyrkan måste komma framåt i den här frågan, oberoende av om det innebär att avsäga sig vigselrätten, att säga att vi bara har en äktenskapssyn och att det går emot kyrkolagen att viga samkönade par, eller att gå in för Norge-modellen. Ett beslut måste fattas. Nu velar vi i en gråzon.


Kyrkans unga vill kunna välja församling

En annan motion som också diskuterades ivrigt gällde ansvarsfördelningen under läger. Resultatet av den diskussionen blev en lista på vad församlingarna måste beakta inför varje läger för att alla ska veta vad var och en har för uppgifter, skyldigheter och befogenheter.

– Det handlar i längden om att alla ska känna sig trygga på läger.

Parokialprincipen, alltså principen om att församlingsmedlemmarna tillhör den församling på vars område de bor, behandlades också.

– Det tycker jag också att är väldigt viktigt, att ungdomarna skickar en signal om att det kanske inte funkar att fortsätta ha det så som det varit väldigt länge. Man har försökt många gånger och ännu har det inte lyckats, men det är viktigt att fortsätta, säger Stråhlman.

Ett av de argument mot parokialprincipen som fördes fram under UK var bland annat att vissa känner sig mer hemma i en annan församling än den man geografiskt tillhör och därför gärna skulle stöda den också ekonomiskt.

Kan delegaterna mötas efter diskussionerna i plenum även om man debatterat frågor där många är starkt övertygade om det ena eller andra?

– Det kan nog bli spänt, men det lättar. Där har vi vuxna och arrangörer en viktig roll i att vara uppmärksamma på vilka känslor som väcks.

– Jag tycker att en av de viktigaste uppgifterna som UK har, en av anledningarna till att UK behöver finnas, är att ungdomar med olika åsikter, bakgrund och teologi får komma samman och diskutera. De lär sig att man kan ha olika åsikter men ändå vara vänner.

Så brukar det också se ut enligt Stråhlman. Även om det hettar till i debatten kan alla skratta tillsammans under kvällsprogrammet och mötas över åsiktsgränserna.

– Det är jätteviktigt för att motverka polarisering som ju blir ett allt större problem i samhället.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00