Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

Ungdomens Kyrkodagar – "Jätteviktigt för att motverka polarisering”

ungdomens kyrkodagar.

UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord.

5.2.2024 kl. 15:43

Första helgen i februari samlades 140 ungdomar från hela Borgå stift till Ungdomens Kyrkodagar på Lärkkulla i Karis. Föredragningslistan var full med ärenden att beta av.

– Alla ärenden väckte mer eller mindre diskussion. Det som engagerade mest, så pass att vi behövde dra streck i talarlistan fast det fanns 15 personer kvar som ville säga något, det var motionen om samkönade äktenskap, säger Rebecka Stråhlman, sakkunnig i ungdomsarbete vid KCSA.

Delegater från Johannes och Matteus församling hade lämnat in en motion i vilken de föreslog att UK skulle uppmana de röstberättigade i kyrkomötet att beakta att UK redan tidigare tagit ställning för samkönade vigslar.

I årets motion förespråkade motionsställarna också att de delegater som väljs in i kyrkomötet i år ska informeras om att UK vill se kyrkan tillåta samkönade äktenskap så fort som möjligt. De uppmanar också alla församlingar i Borgå stift att öppna sina kyrkorum för samkönade vigslar.

”Vi kan inte acceptera att det ska ta så här lång tid för vår kyrka att acceptera kärlek”, står det i motionen. Den vann gehör och röstades igenom.

– Det var en svår diskussion med mycket känslor. Men jag måste säga att jag är stolt över våra ungdomar. De lyckades hålla diskussionen respektfull, säger Rebecka Stråhlman.

– De är också väldigt modiga som vågar stå för sina övertygelser och berätta om sina egna erfarenheter. Flera delegater reserverade sig också mot beslutet. Det är också modigt, att våga gå emot majoriteten.

Stråhlman ser det här som ett av de viktigaste besluten under årets UK.

– Kyrkan måste komma framåt i den här frågan, oberoende av om det innebär att avsäga sig vigselrätten, att säga att vi bara har en äktenskapssyn och att det går emot kyrkolagen att viga samkönade par, eller att gå in för Norge-modellen. Ett beslut måste fattas. Nu velar vi i en gråzon.


Kyrkans unga vill kunna välja församling

En annan motion som också diskuterades ivrigt gällde ansvarsfördelningen under läger. Resultatet av den diskussionen blev en lista på vad församlingarna måste beakta inför varje läger för att alla ska veta vad var och en har för uppgifter, skyldigheter och befogenheter.

– Det handlar i längden om att alla ska känna sig trygga på läger.

Parokialprincipen, alltså principen om att församlingsmedlemmarna tillhör den församling på vars område de bor, behandlades också.

– Det tycker jag också att är väldigt viktigt, att ungdomarna skickar en signal om att det kanske inte funkar att fortsätta ha det så som det varit väldigt länge. Man har försökt många gånger och ännu har det inte lyckats, men det är viktigt att fortsätta, säger Stråhlman.

Ett av de argument mot parokialprincipen som fördes fram under UK var bland annat att vissa känner sig mer hemma i en annan församling än den man geografiskt tillhör och därför gärna skulle stöda den också ekonomiskt.

Kan delegaterna mötas efter diskussionerna i plenum även om man debatterat frågor där många är starkt övertygade om det ena eller andra?

– Det kan nog bli spänt, men det lättar. Där har vi vuxna och arrangörer en viktig roll i att vara uppmärksamma på vilka känslor som väcks.

– Jag tycker att en av de viktigaste uppgifterna som UK har, en av anledningarna till att UK behöver finnas, är att ungdomar med olika åsikter, bakgrund och teologi får komma samman och diskutera. De lär sig att man kan ha olika åsikter men ändå vara vänner.

Så brukar det också se ut enligt Stråhlman. Även om det hettar till i debatten kan alla skratta tillsammans under kvällsprogrammet och mötas över åsiktsgränserna.

– Det är jätteviktigt för att motverka polarisering som ju blir ett allt större problem i samhället.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


Mest läst

    profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

    ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

    esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

    kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

    PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

    UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

    MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

    sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

    pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

    litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

    RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

    jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

    FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

    JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

    domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

    KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

    nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

    Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

    flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

    Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

    Mest läst