Marcus Jakobsson. Foto: Privat

Tomten och Gud

Kolumn.

Hur kan vi bli bättre på att uppfatta Guds närvaro i vår värld? Allra tydligast kommer Gud till uttryck genom barnet i krubban, skriver Marcus Jakobsson.

21.12.2023 kl. 09:36

Prästen hade i julbönen ifrågasatt tomtens existens. Efteråt var det irriterade stämningar bland många föräldrar. Så får man ju inte säga! Men en kavat liten parvel på sex–sju år lät sig inte bekomma. Han hov upp sin stämma och deklarerade frankt: ”Prästen får säga vad han vill, jag tror på tomten i alla fall!”

Vi småler kanske åt denna episod. Men många ser på oss kristna litet så som vi tänker om den här pojken. Nämligen att vi, trots många bevis för motsatsen, envist håller fast vid tron på en varelse som inte finns i verkligheten. Man menar att kristen tro är att jämställa med sagor, myter – och tomtetro!

Men jämförelsen mellan tomten och Gud är ogiltig av flera skäl. De enda som tror på tomten är ju små barn som fått övertygelsen från vuxna som själva inte tror på tomten. Barnen överger snart tron på tomten när de inser att det inte finns några rationella skäl för hans existens. Därför finns bland vuxna heller inga omvändelser från ”a-tomtism” till tomtetro. Men i fråga om gudstron gäller följande:

1) De föräldrar som för vidare sin kristna tro till barnen gör det av egen övertygelse.

2) Många som växt upp med gudstro förblir troende hela livet för att de finner tron vara välgrundad.

3) Historien är full av människor som växt upp utan gudstro, men som efter moget övervägande i vuxen ålder kommit fram till att Gud finns.

Ofta anförs fördoldhet som ett argument mot Guds existens, det vill säga frågan om varför han inte är mer påtaglig i vår värld. Men man kunde också fråga varför vi så ofta misslyckas med att uppfatta Guds närvaro? I vår stolthet undgår vi kanske ofta att lägga märka till hans suveräna vägar och ödmjuka kärlek.

Den franske 1600-talsfilosofen Blaise Pascal sade att det finns tillräckligt med ljus för dem som önskar se Gud och tillräckligt med mörker för dem med en motsatt inställning. Om våra hjärtan är stämda i samklang med Guds självutgivande kärlek så kommer han att vara tillräckligt tydlig också för oss. Allra tydligast kommer han till uttryck genom barnet i krubban. Låt oss vara lyhörda för honom denna julhögtid!

Marcus Jakobsson är kaplan i Närpes församling.

Marcus Jakobsson


ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, är under våren frivilligarbetare inom Slef och undervisar på en bibelskola i Asella, Etiopien. 15.2.2022 kl. 15:18

vrede. Som 27-åring vågade Tabita Nordberg äntligen möta sin sorg. Hon har brottats med Gud – och vreden förde dem närmare än någonsin förr. 16.2.2022 kl. 08:00

KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22