Marcus Jakobsson. Foto: Privat

Tomten och Gud

Kolumn.

Hur kan vi bli bättre på att uppfatta Guds närvaro i vår värld? Allra tydligast kommer Gud till uttryck genom barnet i krubban, skriver Marcus Jakobsson.

21.12.2023 kl. 09:36

Prästen hade i julbönen ifrågasatt tomtens existens. Efteråt var det irriterade stämningar bland många föräldrar. Så får man ju inte säga! Men en kavat liten parvel på sex–sju år lät sig inte bekomma. Han hov upp sin stämma och deklarerade frankt: ”Prästen får säga vad han vill, jag tror på tomten i alla fall!”

Vi småler kanske åt denna episod. Men många ser på oss kristna litet så som vi tänker om den här pojken. Nämligen att vi, trots många bevis för motsatsen, envist håller fast vid tron på en varelse som inte finns i verkligheten. Man menar att kristen tro är att jämställa med sagor, myter – och tomtetro!

Men jämförelsen mellan tomten och Gud är ogiltig av flera skäl. De enda som tror på tomten är ju små barn som fått övertygelsen från vuxna som själva inte tror på tomten. Barnen överger snart tron på tomten när de inser att det inte finns några rationella skäl för hans existens. Därför finns bland vuxna heller inga omvändelser från ”a-tomtism” till tomtetro. Men i fråga om gudstron gäller följande:

1) De föräldrar som för vidare sin kristna tro till barnen gör det av egen övertygelse.

2) Många som växt upp med gudstro förblir troende hela livet för att de finner tron vara välgrundad.

3) Historien är full av människor som växt upp utan gudstro, men som efter moget övervägande i vuxen ålder kommit fram till att Gud finns.

Ofta anförs fördoldhet som ett argument mot Guds existens, det vill säga frågan om varför han inte är mer påtaglig i vår värld. Men man kunde också fråga varför vi så ofta misslyckas med att uppfatta Guds närvaro? I vår stolthet undgår vi kanske ofta att lägga märka till hans suveräna vägar och ödmjuka kärlek.

Den franske 1600-talsfilosofen Blaise Pascal sade att det finns tillräckligt med ljus för dem som önskar se Gud och tillräckligt med mörker för dem med en motsatt inställning. Om våra hjärtan är stämda i samklang med Guds självutgivande kärlek så kommer han att vara tillräckligt tydlig också för oss. Allra tydligast kommer han till uttryck genom barnet i krubban. Låt oss vara lyhörda för honom denna julhögtid!

Marcus Jakobsson är kaplan i Närpes församling.

Marcus Jakobsson


riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46