Marcus Jakobsson. Foto: Privat

Tomten och Gud

Kolumn.

Hur kan vi bli bättre på att uppfatta Guds närvaro i vår värld? Allra tydligast kommer Gud till uttryck genom barnet i krubban, skriver Marcus Jakobsson.

21.12.2023 kl. 09:36

Prästen hade i julbönen ifrågasatt tomtens existens. Efteråt var det irriterade stämningar bland många föräldrar. Så får man ju inte säga! Men en kavat liten parvel på sex–sju år lät sig inte bekomma. Han hov upp sin stämma och deklarerade frankt: ”Prästen får säga vad han vill, jag tror på tomten i alla fall!”

Vi småler kanske åt denna episod. Men många ser på oss kristna litet så som vi tänker om den här pojken. Nämligen att vi, trots många bevis för motsatsen, envist håller fast vid tron på en varelse som inte finns i verkligheten. Man menar att kristen tro är att jämställa med sagor, myter – och tomtetro!

Men jämförelsen mellan tomten och Gud är ogiltig av flera skäl. De enda som tror på tomten är ju små barn som fått övertygelsen från vuxna som själva inte tror på tomten. Barnen överger snart tron på tomten när de inser att det inte finns några rationella skäl för hans existens. Därför finns bland vuxna heller inga omvändelser från ”a-tomtism” till tomtetro. Men i fråga om gudstron gäller följande:

1) De föräldrar som för vidare sin kristna tro till barnen gör det av egen övertygelse.

2) Många som växt upp med gudstro förblir troende hela livet för att de finner tron vara välgrundad.

3) Historien är full av människor som växt upp utan gudstro, men som efter moget övervägande i vuxen ålder kommit fram till att Gud finns.

Ofta anförs fördoldhet som ett argument mot Guds existens, det vill säga frågan om varför han inte är mer påtaglig i vår värld. Men man kunde också fråga varför vi så ofta misslyckas med att uppfatta Guds närvaro? I vår stolthet undgår vi kanske ofta att lägga märka till hans suveräna vägar och ödmjuka kärlek.

Den franske 1600-talsfilosofen Blaise Pascal sade att det finns tillräckligt med ljus för dem som önskar se Gud och tillräckligt med mörker för dem med en motsatt inställning. Om våra hjärtan är stämda i samklang med Guds självutgivande kärlek så kommer han att vara tillräckligt tydlig också för oss. Allra tydligast kommer han till uttryck genom barnet i krubban. Låt oss vara lyhörda för honom denna julhögtid!

Marcus Jakobsson är kaplan i Närpes församling.

Marcus Jakobsson


kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40