"Gud härskar inte med den starkares rätt, han kommer utan våld"

Kolumn.

Vet du vad ordet ”oväld” betyder? Eftersom du läser KP har du säkert hört eller läst juldagens profetia ur profeten Jesajas bok många gånger. Orden blir bekanta och hör till julbönen, men deras exakta innebörd känns ofta inte så viktig. I år lyser ändå Jesaja-textens ord som neonljus: med oväld skipar han rätt åt de fattiga i landet.

18.12.2023 kl. 08:00

Orden skrevs i en tid då det var allt tydligare att det egna landet, och med det hela världsordningen som vanligt folk kände, skulle gå under. Landets politiker var korrumperade, våldet eskalerade och hela samhället uppdelat av djupa klyftor mellan rik och fattig, härskare och vanligt folk, utan möjlighet att påverka några beslut.

Mitt i allt detta skriver profeten om hopp. Och inte vilket hopp som helst, utan om en framtid utan våld. Det är vad begreppet ”oväld” betyder. Herren, han som skall komma för att rädda sitt folk, skall inte komma för att ta makten med våld. Gud härskar inte med den starkares rätt, han kommer utan våld. Utan makt så som vi förstår den, för vad är våld annat än ett sätt att försöka ta makten av den svagare.



Också i år kommer Herren till sitt folk. Till oss här i decembermörka Finland. Kanske är det den bräckliga världsfreden och det besinningslösa våldet vid Europas gränser som får våra hjärtan att skälva. Just nu längtar vi mest av allt efter fred. Inte efter terrorbalans, som hålls uppe genom kapprustning och blodspillan, utan den fred som är motsatsen till makthunger. Som inte söker sitt eget goda, utan som ser till att de fattiga i landet får det de har rätt till.

Bibelns texter är fulla av kullerbyttor som vänder upp och ned på det vi tar som en självklarhet. Makt utan våld, en värld där respekt för den fattige är viktigare än ägodelar. Ett sätt att leva där vi varken fördömer, dömer eller bedömer varandra.

En värld full av liv, som det sjungs om i Disneys Lejonkungen. Allt det väntar på oss. I Guds plan för världen som en gång skall bli verklighet, men också här och nu. Inte fullt ut, för så är det inte i vår trasiga värld, men bitvis. I korta glimtar får vi se att profeternas löften faktiskt håller, att Fredsfursten inte är en from förhoppning utan en levande kraft.



Kanske blir julen i år inte vad du hoppas. Måhända förtvivlans skugga faller över dig under några ögonblick. Eller så blir adventstiden och julen åtminstone bitvis fyllda av lugn och tillit. Hur det än blir står Guds löften genom Jesaja kvar:

Ty ett barn har fötts,

en son är oss given.

Väldet är lagt på hans axlar,

och detta är hans namn:

Allvis härskare,

Gudomlig hjälte,

Evig fader,

Fredsfurste.


Monica Heikel-Nyberg jobbar som präst i Johannes församling.


Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07