Vid det Borgå domkapitels första möte den 1 december år 1923 var det dåvarande biskopen Max von Bonsdorff som svingade ordförandeklubban. År 2023 var det nuvarande biskopen Bo-Göran Åstrand som skötte det uppdraget.

Borgå stift firade födelsedagen med jubileumssammanträde

BORGÅ STIFT 100 ÅR.

Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan.

1.12.2023 kl. 16:31

I samband med jubileumssammanträdet talade biskop Bo-Göran Åstrand, professorn i historia Henrik Meinander samt Folktingets sekreterare Christina Gestrin.
I sitt anförande gick Henrik Meinander igenom hur decenniet innan stiftet grundandes såg ut, både nationellt och internationellt.
– Det var ett osannolikt händelserikt decennium. Man kan konstatera att det finns både nationella och internationella orsaker som gjorde att intresset för svenskspråkiga lösningar som Borgå stift ökade, sade Meinander.
– Sett ur ett nationellt perspektiv kom sedan den lutherska kyrkan att spela en viktig roll för hur nationen klarade av att återhämta sig från inbördeskriget som följde direkt efter självständigheten.
Folktinget agerade aktivt för 100 år sedan när Finland fick ett svenskspråkigt stift. Nuvarande folktingssekreteraren Christina Gestrin noterade att många av argumenten som användes då är lika aktuella 100 år senare.
– Det behöver finnas förvaltningsmässiga lösningar som Borgå stift som garanterar att den svenskspråkiga servicen fungerar. Det behöver hela tiden finnas en plan för hur tvåspråkigheten ska tryggas, sade Gestrin och konstaterade samtidigt att risken alltid är överhängande att det svenskspråkiga blir lidande.
– Justitieministeriet gjorde för ett par år sedan en undersökning som visade att endast 3,7 procent av dem som är anställda i statsförvaltningen har svenska som modersmål.
I sitt anförande blickade biskop Bo-Göran Åstrand både framåt och bakåt.
– När stiftet grundades för 100 år sedan hade vi över 90 församlingar. Nu är vi nere på 45 församlingar och inom några år gissar jag att vi har ungefär 40 församlingar i Borgå stift. Med tanke på medlemstillhörigheten ser det ännu bra ut, då vi har en kyrkotillhörighet på 75 procent i Borgå stift. Det är 10 procentenheter mer än i landet i stort, säger Åstrand.
– Men det finns ingen orsak att slå sig för bröstet. Vi har orsak att följa med läget i de övriga nordiska länderna där medlemstillhörigheten är lägre. Sverige ligger 15–20 år före oss i utvecklingen och vi har nytta av att se på utvecklingen där och försöka dra lärdom av den, sade Åstrand.

I sitt tal blickade biskop Bo-Göran Åstrand både framåt och bakåt.
De nu levande emeritus-biskoparna Gustav Björkstrand, Erik Vikström och John Vikström uppvaktades på jubileumssammanträdet. Björn Vikström var förhindrad att delta och frun Maria Björkgren-Vikström fick i stället fungera som vikarie.
Närmare 70 personer deltog i jublieumssammanträdet.
John Vikström var biskop när stiftet fyllde 50 år och kunde konstatera att festligheterna i år på de flesta punkter överträffat firandet då.
Christina Gestrin noterade att de argument Folktinget lyfter fram i dag påminner långt om argumenten man förde fram då Borgå stift blev verklighet för 100 år sedan.
Historieprofessor Henrik Meinander gav en inblick ur hur decenniet som förgick stiftets tillblivelse såg ut.
Nicklas Storbjörk


BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06