– Målet är att vi ska få en hållbar framtid för Strandhem, säger Caroline Heikkinen. FOTO: PRVAT

Hon är en verklig eldsjäl

NÄRPES.

Caroline Heikkinen brinner för att människor ska hitta mening och delaktighet i livet. På mötesplatsen Strandhem i Nämpnäs finns många möjligheter till just det.

1.11.2023 kl. 09:10

Sommarsäsongen på Strandhem är avslutad för i år, men Caroline Heikkinen drar inte efter andan:

– För mig är Strandhem året runt. Det är hela tiden något på gång! Nu planerar vi för våren 2024.

Och Strandhem, det är Filadelfiaförsamlingens tidigare lägergård i Nämpnäs, som 2019 förvandlades till en ”mötesplats för alla” genom pilotprojektet Sommar på Strandhem.

Här finns ett sommarkafé, här ordnas kurser både för barn och vuxna och här finns olika former av naturbaserad verksamhet.

– Vi har många idéer, också många idéer som vi inte hinner med. Vi funderar hela tiden på utvecklingen, det skulle rymmas så mycket mera på Strandhem, både klienter och talkoarbetare.

För närvarande jobbar hon femtio procent med utvecklingen av Strandhem och femtio procent som projektforskare med integrationsprojektet KOMPETENS Connect vid yrkeshögskolan Novia.

Vid sidan om arbetet har hon studerat till socionom och har precis lämnat in sin ansökan om examensbetyg.

– Jag hoppas få ut min examen under veckan. Det känns helt fantastiskt att ha kunnat kombinera familjeliv och arbetsliv med studier under de här tre åren. Allt i en endaste röra!

Livsvandringen tog en mer vindlande stig

Caroline Heikkinen har arbetat länge inom det sociala området, bland annat som handledare på asylmottagningen i Kristinestad. I grunden finns en artesanutbildning. Ändå har hon aldrig arbetat som artesan.

– Det är lite roligt med min livsvandring, konstaterar hon.

– Jag trodde stenhårt på att jag skulle bli en duktig möbelsnickare, det var min dröm. Men så fick jag barn tidigt, och det blev en annan riktning på livet.

Bland annat har hon jobbat som projektarbetare vid Marthaförbundet och som lärare i teknisk slöjd i grundskolan. Redan då kom insikten att hon inte nödvändigtvis behöver jobba med hantverk själv.

– Bara det att jag får handleda andra i ett hantverk gör att jag också får ut samma glädje av det. När en elev eller en klient uppnår något är det samma glädje för mig som om jag skulle ha gjort det själv.

På Strandhem får hon sammanföra det praktiska kunnandet med den sociala biten.

– Den sociala innovationen Strandhem knyter ihop mitt liv: när man handleder klienter i en intressant aktivitet i gemenskap och i rätt miljö, är det samtidigt terapeutiskt för dem.

Visionen är att Strandhem ska vara en mötesplats där man får komma och vara sig själv, oberoende av om man är talkoarbetare eller besökare.

– Vi har både anställda, volontärer, besökare och klienter. Alla behövs, och alla får ut något och bekräftar varandra.

Den enkät som gjorts de två senaste somrarna visar att det är så som Strandhem upplevs.

– Både klienter och besökare beskriver samma sak. De får vara sig själva, får vara avslappnade och ta del av det som finns där. Många lyfte fram gemenskapen mellan personal och besökare. Alla åldrar trivs!

CAROLINE HEIKKINEN

Bor: på Näveråsen i Närpes.

Familj: man och fem barn mellan 3 och 21 år. ”De två äldsta har redan flyttat hemifrån.”

Gör: Är projektforskare vid YH Novia och verksamhetsledare för mötesplatsen Strandhem. Båda projekten är Frans Henrikson/Kulturfonden-finansierade, Strandhem har dessutom EU Aktion Österbotten-finansiering.

Kuriosa: Valdes till Årets Närpesbo 2020.

PIAN WISTBACKA


Kyrka. På söndag tar festårets huvudevenemang plats i domkyrkan i Helsingfors. 16.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälps tre lastbilar med mat, mediciner, läkarutrustning och filtar nådde på tisdag nödlidande civila i Gaza. 14.1.2009 kl. 00:00

Människa. "Jag vill vara tillgänglig för församlingarna i stiftet och hoppas att tröskeln att ta kontakt med mig i frågor som berör arbetshälsa ska vara låg" 16.1.2009 kl. 00:00

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11