"Ibland kan något så vardagligt som ett soffinköp vara bevis på Guds stora omsorg om oss"

Kolumn.

Mitt under brinnande corona flyttade min rumskompis ut och lämnade mig kvar med en deprimerande stor lägenhet som gapade tom. Soffan tog hon med sig, vilket lämnade kvar ett stort hål i vardagsrummet. Eftersom jag jobbade hemifrån (tänk att vi alla gjorde det!) behövde jag verkligen en ny soffa. Och en ny rumskamrat.

11.9.2023 kl. 18:52

Men det visade sig att potentiella nya rumskamrater inte växte på träd. Alla mina förfrågningar slutade förr eller senare i ett nej. Så där satt jag, eller snarare stod jag, i min stora lägenhet. Det är först nu efteråt som jag inser hur ensam jag faktiskt blev.



Ensam eller inte, en soffa behövde jag hursomhelst. Det logiska skulle ju ha varit att köpa första bästa billiga tvåpersonerssoffa på IKEA och nöja sig med det. Men nej. Jag bad mycket under den här perioden i mitt liv och upplevde på något sätt att Gud sa till mig att köpa en jättestor soffa. Det förvånade mig lite att Gud brydde sig om min inredning. Men jag lydde.

Det var fullständigt huvudlöst att köpa en 10–12 personerssoffa mitt under coronapandemins värsta tid, då ingen träffade någon och jag nästan alltid var ensam i min lägenhet. Därtill skulle jag antagligen bli tvungen att flytta till en mindre lägenhet för att få lägre hyra. Men hem klickade jag en grå designersoffa med plats för fler människor än det då var tillåtet att träffa.


Det kändes
dumdristigt då, men med facit på hand vet jag att det var ett smart drag. Ungefär en månad senare började jag och två andra kompisar prata om att starta ett kollektiv och kort efter det gick flyttlasset från Munkshöjden till Fiskehamnen. Soffan följde givetvis med och i ett kollektiv med fyra sociala tjejer var min soffa nästan aldrig tom. Soffan blev knutpunkten i hemmet och fick vara scenen för allt från roliga fester till djupa samtal mitt i natten. Ensamheten som jag hade känt var ett minne blott.


Gud visste
att jag behövde gemenskap så han fyllde mitt liv med en strid ström människor, som aldrig sinade. Jag är glad att jag vågade lita på Gud trots att det då verkade som ett korkat beslut. Ibland kan något så vardagligt som ett soffinköp vara bevis på Guds stora omsorg om oss.

Hanna Rosqvist jobbar som modersmålslärare i ett gymnasium i huvudstadsregionen.


asylpolitik. Prästerna i Borgå stift uttrycker sin oro över hur asylsökande och papperslösa bemöts av myndigheterna. 27.9.2016 kl. 14:20

religion. Så svarade Karen Armstrong på den göteborgska taxichaufförens kommentar att religionerna är ansvariga för alla krig i världen. 27.9.2016 kl. 11:47

Kyrkpressen. Kyrkpressen utlokaliserar sin redaktion till Åbo för att kunna vara med när alla Svenskfinlands präster träffas i Åbo i veckan. 26.9.2016 kl. 13:02

profilen. När Håkan Sunnliden slår upp ögonen vet han inte om han är levande eller död. Av jeepen eller av medresenärerna syns inte ett spår. Jeepen har störtat ner i ravinen. 23.9.2016 kl. 13:45

asylpolitik. De sex kyrkoherdarna i Esbo uttrycker i ett öppet brev till statsministern sin oro över hur bemötandet av asylsökande förverkligats i Finland. 22.9.2016 kl. 15:00

teater. Dennis Nylund gör en monolog som inte är någon enmansshow. 22.9.2016 kl. 14:09

Bok. Håret kommer oss så nära. Vad är du redo att betala för ditt? Sofia Torvalds har läst Maria Antas bok om hår. 22.9.2016 kl. 10:57

teater. Aldrig tidigare, inte under 56 år, har det satts upp en pjäs av Astrid Lindgren på Unga teatern. 22.9.2016 kl. 08:00

Kyrka. Den nybildade rörelsen Feministinen kirkko (den feministiska kyrkan) har skrivit ett öppet brev till biskoparna. 20.9.2016 kl. 15:12

Samvaro. Vi har levt under ”de talandes tyranni” tillräckligt länge, nu är det dags att värdesätta tystnaden igen. Det säger den danska psykoterapeuten och prästen Ilse Sand. 15.9.2016 kl. 10:39

Svenskfinland. Personer med dåligt omdöme har ibland fattat felaktiga beslut. Det kan Lina Laurent och Annica Lindström sluta sig till i första numret av Amos arv. 6.9.2016 kl. 16:07

profilen. Journalistiken har tagit Peter Fellman till de stora arenorna. Han brinner för sitt jobb men vet att livet är så mycket mer än titlar.– Min tro hjälper mig att se saker i rätt perspektiv. 6.9.2016 kl. 15:34

film. Över de bländande vackra skärgårdslandskapen faller snart en mardrömslik ridå. Kyrkpressens recensent har sett filmen Djävulens jungfru. 6.9.2016 kl. 14:00

radio. Från och med den 1 september hörs inte längre klockringning på lördag klockan 18 i Radio Vega. 5.9.2016 kl. 13:18

Arkitektur. Enligt Sari Dhima präglas den moderna finska kyrkoarkitekturen av en viss ängslighet. 2.9.2016 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18