"Ibland kan något så vardagligt som ett soffinköp vara bevis på Guds stora omsorg om oss"

Kolumn.

Mitt under brinnande corona flyttade min rumskompis ut och lämnade mig kvar med en deprimerande stor lägenhet som gapade tom. Soffan tog hon med sig, vilket lämnade kvar ett stort hål i vardagsrummet. Eftersom jag jobbade hemifrån (tänk att vi alla gjorde det!) behövde jag verkligen en ny soffa. Och en ny rumskamrat.

11.9.2023 kl. 18:52

Men det visade sig att potentiella nya rumskamrater inte växte på träd. Alla mina förfrågningar slutade förr eller senare i ett nej. Så där satt jag, eller snarare stod jag, i min stora lägenhet. Det är först nu efteråt som jag inser hur ensam jag faktiskt blev.



Ensam eller inte, en soffa behövde jag hursomhelst. Det logiska skulle ju ha varit att köpa första bästa billiga tvåpersonerssoffa på IKEA och nöja sig med det. Men nej. Jag bad mycket under den här perioden i mitt liv och upplevde på något sätt att Gud sa till mig att köpa en jättestor soffa. Det förvånade mig lite att Gud brydde sig om min inredning. Men jag lydde.

Det var fullständigt huvudlöst att köpa en 10–12 personerssoffa mitt under coronapandemins värsta tid, då ingen träffade någon och jag nästan alltid var ensam i min lägenhet. Därtill skulle jag antagligen bli tvungen att flytta till en mindre lägenhet för att få lägre hyra. Men hem klickade jag en grå designersoffa med plats för fler människor än det då var tillåtet att träffa.


Det kändes
dumdristigt då, men med facit på hand vet jag att det var ett smart drag. Ungefär en månad senare började jag och två andra kompisar prata om att starta ett kollektiv och kort efter det gick flyttlasset från Munkshöjden till Fiskehamnen. Soffan följde givetvis med och i ett kollektiv med fyra sociala tjejer var min soffa nästan aldrig tom. Soffan blev knutpunkten i hemmet och fick vara scenen för allt från roliga fester till djupa samtal mitt i natten. Ensamheten som jag hade känt var ett minne blott.


Gud visste
att jag behövde gemenskap så han fyllde mitt liv med en strid ström människor, som aldrig sinade. Jag är glad att jag vågade lita på Gud trots att det då verkade som ett korkat beslut. Ibland kan något så vardagligt som ett soffinköp vara bevis på Guds stora omsorg om oss.

Hanna Rosqvist jobbar som modersmålslärare i ett gymnasium i huvudstadsregionen.


MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38

kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13

kyrkoherdeval. Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 31.8.2021 kl. 09:12

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00